Ny EU-budget föreslås – hur ser framtiden ut?

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen sitt förslag för EU:s nya långtidsbudget för perioden 2028–2034. Förslaget visar ett starkt fokus på säkerhetspolitik och satsningar för ett konkurrenskraftigt EU.

Förslaget är enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ”den mest ambitiösa någonsin”, och är helt omstrukturerad jämfört med tidigare år. Totalt uppgår den till knappt 2 000 miljarder euro, där återbetalningen av lånen till EU:s återhämtningsfond efter coronapandemin även ingår (168 miljarder euro). Den svenska regeringen välkomnar fokus på säkerhet och konkurrenskraft, men anser att budgetens totala volym är alldeles för stor.

Om den nuvarande EU-budgeten är uppdelad i tre delar: regionalpolitik, jordbrukspolitik, och övrigt, så presenterar kommissionen nu en helt ny struktur med fyra rubriker.

Rubrik 1–2

Rubrik 1: Ekonomisk, social och territorial sammanhållning, jordbruk, marint och ruralt välstånd och säkerhet

Enligt diskussionerna i det senaste avsnittet av Europapodden är ”Regioner och Jordbrukare argast” över EU-kommissionens förslag. Anledningen till denna ilska är främst vad som presenteras under Rubrik 1. Denna rubrik slår ihop sammanhållningspolitik, jordbruk, fiske, migration och säkerhet under ett system. I praktiken ska medel som ska användas till dessa områden fördelas genom så kallade regionala och nationella partnerskapsplaner. Förslaget för nationella och regionala planer skulle innebära en ny struktur av sammanhållningspolitiken och visar en tydlig minskning för regionala medel. Enligt förslaget, ska varje medlemsland utforma en plan för investeringar och reformer som ska granskas och godkänns av EU-kommissionen. Det framgår också av förslaget att finansieringen för interregionalt territoriellt samarbete (Interreg) ska ingå under denna rubrik, men varje medlemsland förväntas ta fram separata planer för Interreg-programmen.

Enligt förslaget ska planerna ta sin utgångspunkt i EU:s övergripande prioriteringar, men samtidigt anpassas efter de specifika behov och utmaningar som finns i varje medlemsland och region. EU-kommissionen betonar även vikten av att dessa planer utformas i nära samarbete med regioner och relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå, även om det inte går att utläsa ett specifikt krav på detta i det presenterade förslaget. Det nya systemet visar att kommissionen ger nationell nivå större handlingsutrymme att presentera egna sektorspecifika kapitel och eventuellt även regionala. Enligt kommissionen är syftet med den presenterade strukturen att skapa en enklare, mer flexibel och resultatinriktad budget som bättre kan anpassas till lokala behov samtidigt som den levererar på gemensamma EU-prioriteringar.

Som ett komplement till dessa planer föreslår kommissionen även en flexibel EU-facilitet som ska möjliggöra snabb och effektiv respons vid kriser, nya behov och katastrofer.

Rubrik 2: Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet

Större delen av budgeten under denna rubrik är avsedd för den nya så kallade Konkurrenskraftsfonden. En ny, stor fond föreslås som ska fokusera på investeringar i

strategiska sektorer som ren teknik, digitalisering, bioteknik och försvar. Fonden ska arbeta i nära anslutning till EU:s innovation- och forskningsprogram Horisont Europa som enligt förslaget får en ökning på nästan dubbelt så mycket medel jämfört med nuvarande programperiod.

Syftet med fonden är att stärka EU:s ekonomi och värdekedjor, främja innovation samt positionera EU i framkant inom grön och smart teknik.

Utöver fonden omfattar denna rubrik två andra större och självständiga program som är viktiga för Värmland. Det första är Connecting Europe Facility (CEF), som kommer fokusera på investeringar för gränsöverskridande infrastruktur och militär mobilitet. Det andra är Erasmus+, som fortsätter att vara ett centralt verktyg för EU:s satsningar på kompetensutveckling och social inkludering. Båda programmen föreslås få ökade medel.

Slutligen innehåller rubrik 2 även ett förslag om ett nytt EU-program: Agora EU, som ska stödja kultur, media och civilsamhället.

Rubrik 3–4

Rubrik 3 omfattar EU:s humanitära insatser samt bistånd som stödjer reformer och investeringar i länder som strävar efter medlemskap i unionen. Rubrik 4, Administration, avser kostnaderna för EU:s institutioner och deras verksamhet.

Vad innebär förslaget och vad händer nu?

Förslaget visar på en ökad centralisering där nationell nivå i varje medlemsland får större inflytande över hur EU-medel ska hanteras och fördelas mellan regioner. Även om vi i nuläget inte har alla detaljer kring hur dessa planera kommer verkställas, finns inga garantier för att alla regioner får ta del av sammanhållningspolitiken. Förslaget visar ingen rättslig grund för regional delaktighet och inflytande i förvaltningen av fonderna.

EU-kommissionens presenterade förslag kommer nu att behandlas av medlemsländerna inom rådet. För att EU:s långtidsbudget ska kunna antas krävs att alla medlemsstater är överens, och att Europaparlamentet också ger sitt godkännande. Förhandlingarna och processen kring långtidsbudgeten är kända för att vara utdragna och komplexa, och kommer att pågå under de kommande två åren.

Viktiga frågor för Värmland

Ur ett värmländskt perspektiv kommer naturligtvis mycket fokus läggas på hur de regionala medlen kommer att programmeras och fördelas, de som idag går under namnen Regionalfonden och ESF+. Men även satsningar på innovation, forskning och gränsöverskridande infrastruktur blir särskilt betydelsefulla i den nya EU-budgeten. Horisont Europa, som föreslås få en kraftig ökning av medel, öppnar nya möjligheter för regionens aktörer att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt inom grön teknik och digitalisering. Region Värmland kommer aktivt att följa utvecklingen och samarbeta med andra regioner i Bryssel för att stärka regionernas röst i EU:s beslutsprocesser.