Avancerad tillverkning och komplexa system

I Värmland är avancerad tillverkning och komplexa system en del av den smarta specialiseringen, med syfte att stärka regionens industriella konkurrenskraft. Genom innovation, digitalisering och samverkan vill man skapa nya produkter och tjänster samt öka antalet företag som använder avancerad automation. Detta ska höja Värmlands position som en ledande region inom hållbar och avancerad tillverkning. Arbetet bygger på Värmlands starka tradition inom industri och teknik.

Ett viktigt fokusområde är automatisering och digitalisering. Företag får stöd för att införa avancerad automation, AI och digitala lösningar, vilket bidrar till flexibla och effektiva system enligt Industri 4.0-konceptet.

Cirkulär och hållbar tillverkning är också prioriterat. Målet är att minimera avfall, återanvända material och optimera resursanvändningen. Företag uppmuntras att integrera cirkulära principer i sina affärsmodeller. Samtidigt främjas forskning och innovation genom samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och industriföretag, särskilt inom materialteknik, komplexa system och digitala tvillingar. Dessa insatser ska skapa konkurrenskraftiga lösningar både regionalt och globalt.

En utmaning är bristen på högspecialiserad arbetskraft inom AI, avancerad produktion och systemutveckling. Små och medelstora företag (SMF) har också svårt att investera i ny teknik. För att lösa detta erbjuds riktat stöd och finansiering till SMF för att integrera avancerade lösningar och delta i globala värdekedjor. Regionen arbetar även med utbildningsprogram och livslångt lärande för att möta industrins behov och attrahera talanger till Värmland.

Samarbete är avgörande för framgång. Genom innovationskluster och nätverk skapas arenor för kunskapsutbyte och gemensamma projekt. Testbäddar och pilotprojekt möjliggör utveckling och validering av ny teknik i praktiken, till exempel genom digitala tvillingar. Internationella samarbeten och EU-projekt bidrar med inspiration och resurser för teknisk utveckling och marknadsanpassning.

Vision

Utmaningar, behov och möjligheter

Industrin spelar en nyckelroll i Sveriges gröna omställning till ett hållbart samhälle. Företag måste anpassa sig till en snabbt föränderlig teknologisk miljö och ökad global konkurrens. Genom att integrera tillverkning och tjänster kan nya möjligheter skapas för industrin. För detta krävs tillgång till forskning och ökad samverkan mellan forskning och industri. Det är också viktigt att utveckla starka innovationsmiljöer som företagen kan dra nytta av.

Kompetensförsörjning är avgörande i en bransch med högt omställningstempo. Det råder brist på högspecialiserad arbetskraft inom områden som AI, avancerad produktion och systemutveckling. Små och medelstora företag (SMF) kan ha svårt att mobilisera resurser för investeringar i ny teknik och innovation. Företagen måste vara attraktiva arbetsplatser för att säkerställa tillgången till kompetens och bidra till att locka och behålla talanger i regionen.

Förflyttning de tre första åren av strategin

Två år in i Värmlands forsknings- och innovationsstrategi har arbetet med att möta utmaningar, behov och möjligheter tagit fart.

Företagsutveckling

Specialiseringen arbetar med flera strategiska riktningar för att utveckla företagen inom branschen. En av dessa strategier är hållbar samhällsutveckling, där målet är att företagen ska införa nya effektiva produktionssystem och arbeta med ständiga förbättringar. Cirkulär och hållbar tillverkning är ett fokus, för att utveckla metoder som minimerar avfall, återanvänder material och optimerar resursanvändningen.

Två projekt som adresserar flera av de utmaningar, behov och möjligheter som pekats ut inom specialiseringen är HISS och Grön industriväxt.

HISS – Hållbarhet, Innovation och Styrka i Samverkan.

HISS är ett projekt som erbjuder coachning till värmländska industriföretag för att öka deras innovationsförmåga och hållbara utveckling. Insatserna anpassas efter företagens behov och strategiska utmaningar inom områden som effektivitet, hållbarhet, marknad, kompetens, ny teknik och produktion. Projektet inkluderar arbete med industrinoder, spridning av DAMI (Digital Adaptiv Tillverkning för Industri – ett forskningscentrum) och kartläggning av företagens prioriterade behov.

Företagen kan få stöd inom områden som tydligare processer och rutiner, koppla ihop hållbarhet med affärsnytta, kompetenskartläggningar, ökad innovationsförmåga och ledarskapsutveckling.

Under hösten 2024 har HISS genomfört flera fokusgrupper, bland annat inom additiv tillverkning i samarbete med Smart industricenter Hagfors. Dessutom har 40 coachningsinsatser genomförts och fler är på gång inom områden som effektivitet, processer, digitalisering, marknad, affärsmodell, ledning och styrning samt hållbarhet. Projektet har haft 10 deltagare i fokusgrupper inom additiv tillverkning och ledarskap.

Grön industriväxt

Projektet är uppdelat i fyra områden: hållbarhet, digitalisering, kvinnors entreprenörskap och ledarskap samt framtidens kompetens. Syftet är att bidra till hållbar tillväxt genom att stärka företagens kompetens inom hållbar produktion, att utveckla hållbara affärsmodeller och skapa effektivt värde genom digitalisering.

Grön industriväxt är ett samarbete mellan näringslivsklustren IUC Stål & Verkstad och 7sterke i Norge, finansierat av Interreg Sverige-Norge, Region Värmland och Innlandet fylkeskommune. Projektet riktar sig till små och medelstora företag inom industri och industrinära verksamheter i både Värmland och Kongsvingerregionen.

Inom de olika områdena har seminarier, individuella insatser genomförts och mentorsprogram startats.

Inom området framtidens kompetens har viktiga steg tagits för att kartlägga och förstå industrins behov, både nu och i framtiden. Inom Kvinnors entreprenörskap har mentorsprogrammet Ledarkraft startats, och inom hållbarhet deltar företag i Grön industriväxts hållbarhetsprogram. Programmet hjälper företag att kartlägga och definiera hållbarhetsmöjligheter, vilket stärker små och medelstora leverantörer och hjälper större företag att nå sina hållbarhetsmål.

Inom digitalisering har en modell utvecklats och implementerats i fem företag i Värmland, fler är på gång. Liknande insatser har genomförts på den norska sidan av gränsen, eftersom projektet är gränsöverskridande och främjar lärande över gränserna. Exempelvis har beställarkompetens kring affärssystem förbättrats. Inom hållbarhet har en modell tagits fram och implementerats i fyra företag i Värmland, fler är på gång. Fokus ligger på att stärka kompetens och strategi inför kommande hållbarhetskrav från kunder och lagstiftning. Inom framtidens kompetens har omvärldsanalyser, djupintervjuer och workshops genomförts.

Ökad interaktion mellan forskning och industri

För att öka samarbetet mellan forskning och industri, arbetar universitet, forskningsinstitut och industriföretag tätt tillsammans. Det pågår forskning inom områden som materialteknik, komplexa system och digitala tvillingar, med målet att utveckla avancerade lösningar och produkter för både regionala och internationella marknader. Ett exempel på samarbete är DAMI (Forskningscentrum för Digital Adaptiv Tillverkning för Industri), som hjälper företag att möta digitaliseringsutmaningar och ger dem de nätverk, kunskaper och verktyg de behöver för att blomstra.

Genom möten mellan forskare och företag kan forskningsresultat från större företag anpassas till de mindre företagens behov, som ofta saknar erfarenhet av att arbeta med forskare och universitet. Hittills har åtta seminarier hållits för att sprida forskningsresultat om exempelvis AI, och tre ansökningar för forskningsprojekt har lämnats in tillsammans med företag.

Innovation och utveckling av starka innovationsmiljöer

En strategi att ta för att öka innovationskraften inom specialiseringen är att utvecklat starka innovationsmiljöer. Genom flera samarbeten och projekt pågår aktiviteter som ska bidra till att målen uppnås, bland annat ökad effektivitet i det stödjande systemet, utveckling av nya arbetssätt och metoder, konkurrenskraft i kluster och företag och att fler internationellt ledande kompetenser söker sig till regionen.

Industrinoder

Hagfors, tillsammans med Sunne, Arvika, Karlstad, Kristinehamn och Säffle, har en stark industriell bas och ett brett utbud av industriella utbildningar på gymnasie- och yrkesvuxnivå. Dessa kommuner har potential att skapa så kallade industrinoder. En industrinod kan omfatta:

• Utbildning på olika nivåer: industriell yrkesutbildning, gymnasiet, yrkesvux och eventuellt YH, samt högskoleförberedande gymnasieutbildning inom teknikprogrammet och andra relevanta utbildningar.
• Funktioner för att inspirera unga.
• En test- och demoplats för industri- och teknikföretag.

Syftet är även att koppla stora företag till noderna. Noderna kan specialisera sig utifrån den lokala industrins behov och komplettera andra regionala industrinoder. Detta skapar en sammanhängande inriktning där små företag kan delta i aktiviteter som stärker deras förmåga, till exempel som underleverantörer till stora företag.

I Hagfors har industrinoden Smart industricenter etablerats. Det är en plattform för inspiration, kunskap och utveckling, med fokus på automation, additiv tillverkning och AI. Målet är att inspirera företag att utvecklas med hjälp av ny teknik och innovation. Parallellt med noden byggs ett nytt teknikhus i Hagfors för gymnasiets praktiska program. Smart industricenter kommer att ha en test- och demomiljö för företag och skolor att bekanta sig med robotteknik och 3D-printing.

Under 2022-23 utreddes möjligheterna för en industrinod i Kristinehamn. Noden är ännu inte etablerad, men näringslivsenheten Närsam leder arbetet framåt.

Sustainable Steel Regions

Genom Sustainable Steel Region (SSR), som bildades 2021, finns en regional innovationsplattform med fokus på det redan världsledande styrkeområdet Avancerade stål. Syftet är att skapa nya innovationer och företag som kan driva fram en ny högteknologisk bransch i regionen. Genom innovationsprojekt utvecklas nya lösningar som kan tas ut på världsmarknaden. SSR arbetar också med klimatfärdplaner för att främja en fossilfri stålindustri.

SSR samarbetar med näringsliv, samhälle och forskning för att stärka den regionala kunskapsbasen och öka kompetensen inom avancerade stål. Viktiga aktörer inkluderar IUC Värmland, Paper Province, SSAB, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Karlstads universitet. SSR bygger vidare på Triple Steelix och täcker hela Norra Mellansverige. Genom olika utbildningsprogram och samarbeten med akademiska institutioner har SSR stärkt den regionala kompetensen och utvecklat nya produkter och processer för stålindustrin.

Inom SSR används demonstratorer som experimentella plattformar för att testa och utveckla nya lösningar i verkliga miljöer. Ett exempel är projektet On Demand, som fokuserar på lokal och miljöeffektiv tillverkning av kritiska reservdelar till industrin. Detta minskar sårbarheten i globala leverantörskedjor och bidrar till en mer resilient och konkurrenskraftig industri, samtidigt som klimatpåverkan minskar.

On Demand etablerar en testarena där lokala företag kan utveckla och testa nya lösningar med avancerade teknologier som 3D-printing. Projektet är fyraårigt, men målet är att inom tio år skapa en marknad och kapacitet för on-demand-tillverkning som kan skalas upp efter behov. Utmaningar inkluderar legala frågor om rättigheter till produktion av originaldelar, olika kundkrav, teknologiska utmaningar och behov av investeringar och teknisk expertis. Att upprätthålla kostnadseffektivitet samtidigt som man erbjuder hög anpassning och snabb leverans kräver optimering av både produktionsprocesser och leveranskedjor.

On Demand samarbetar med Hagforsnoden och deltar i Printnätverket, erbjuder noden att använda projektet för specifika case, presenterar på IndustriExpo 2025 och bjuder in till On Demand-aktiviteter. Triton Valsteknik, CSS och Lasertech (Karlskoga) deltar som projektparter. Tillsammans med Visibla, Fagerbergs, ABB, Zigrid, Rottneros och SAAM deltog projektet på processteknikmässan

För närvarande pågår även samverkansdiskussioner via Jernkontoret, där Uddeholm deltar indirekt. Dilaog pågår även med Rotteros och andra företag via Paper Province.

SAAM

SAAM (Additive Manufacturing Innovation) är ett startupbolag som har riktat in sig på att tillverka stora komponenter i stål med en ny teknik inom additiv tillverkning. SAAM har utvecklat en egen metod för att printa stora ståldelar, vilket gör det möjligt att återbruka komponenter istället för att nytillverka dem. Detta ger stora miljö- och ekonomiska vinster. Till exempel kan en ny fläns tillverkas additivt istället för att beställa en helt ny smidd eller gjuten komponent, vilket sparar både pengar och miljö.

SAAM kombinerar traditionell svetsteknik med modern teknik för mätning, styrning och analys, vilket skapar något helt nytt för verkstadsindustrin. Deras lösning gör det möjligt att producera detaljer additivt med vikter på flera ton, där materialegenskaperna bibehålls eller till och med förbättras jämfört med traditionell tillverkning. Att kunna leverera på några dagar istället för månader innebär stora fördelar för kunderna.

Även Karlstads universitet är en viktig deltagare i projektet.

Läs mer om SAAM på saamlabs.io

Impact Innovation

Inom ramen för Impact Innovation har Swedish Metals & Minerals etablerats. Här arbetar SSR för att öka och säkra tillgången på metaller och mineraler samtidigt som det minskar det planetära avtrycket från utvinning och produktion. Impact Innovation är ett strategiskt innovationsprogram som stöds av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. SSR är en av flera parter i Swedish Metals & Minerals, som leds av Jernkontoret i samverkan med Luleå tekniska universitet, LTU Business, Sustainable Steel Region, SveMin, Svenska Gjuteriföreningen, Svensk Aluminium och Örebro universitet.

Några av projekten inkluderar fossilfria uppvärmningsprocesser för stålindustrins ugnar och andra hållbara innovationer som kan bidra till att minska koldioxidutsläppen och stärka den regionala kunskapsbasen.

IBIS

IBIS (Industriell symbios för biobaserade restströmmar i stålindustrin) är ett innovationsprojekt som syftar till att skapa värdekedjor för att tillverka biokol och biobaserad gas från restprodukter från skogs-, sågverks- och byggindustrin. Målet är att bygga kommersiella värdekedjor genom branschöverskridande dialog och regionalt samarbete. Projektet startade när SSR identifierade stålindustrins behov av biokol, men det var oklart vilken typ av biokol som behövdes, vilken kvalitet som krävdes och i vilken process det bäst kunde användas.

Tillsammans med IUC Dalarna diskuterades tillgängliga råvaror från trä- och skogsindustrin, och man identifierade restprodukter från sågindustrin som lämpliga för vidare diskussion. SSR deltog också i ett förarbete om missioner och metodik för att arbeta mot omställningsmål, vilket ledde till finansiering av en förstudie med EU-stöd via regionerna i Norra Mellansverige och utlysningen Challenge Lab, North Middle Sweden Seed Fund. Inblandade aktörer såg möjligheten att inom förstudien samla ett konsortium kring frågan, dock fick Dalarna Science Park vara huvudman för projektet då de äger frågan skoglig bioekonomi i Dalarna.

SSR förankrade två stålföretag i konsortiet, och IUC förankrade företag inom skogsindustrin och små och medelstora företag som teknikleverantörer. Under projektets gång involverades även energibolag som systemägare. Studiens slutrapport ger faktaunderlag och beslutsstöd för fortsatt arbete och forskning inom området. Efter förstudien är ämnet fortfarande aktuellt och kommer att tas vidare i SSR:s fortsatta verksamhet.

Kompetensförsörjning

Inom specialiseringen pågår flera aktiviteter för att säkerställa kompetensförsörjning, både inom utbildning och kompetensutveckling.

Utbildning

För att säkerställa en stark arbetskraft inom avancerad tillverkning erbjuds utbildningsprogram och initiativ för livslångt lärande. Yrkesutbildningar och högre utbildningar inom teknik och ingenjörskap anpassas efter industrins behov, och regionala aktörer samarbetar för att attrahera och behålla kompetens i Värmland. Nya yrkesroller behövs i framtidens industri, och både digital kompetens och tvärvetenskapliga utbildningar mellan datavetenskap och ingenjörsämnen är nödvändiga. Karlstads universitet har fått 2 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att utveckla ett masterprogram i datadriven maskinteknik. Representanter från IUC, Paper Province, Volvo, Stora Enso, Pooji, Ledai och Thermia deltar för att säkerställa att programmet möter branschens behov. Programmet kommer att ges på engelska, vilket gör det attraktivt även för internationella partneruniversitet.

Inom projektet Kompetenskraft Industri NMS, ett initiativ från IUC-bolagen i Värmland, Dalarna och Gävleborg, har 667 deltagare (123 kvinnor) tagit del av projektet, varav 215 (50 kvinnor) är från Värmland. Deltagarna kommer från 64 företag, varav 16 är värmländska. Av de totala 8 789 utbildningstimmarna är 2 672 värmländska.

Syftet är att erbjuda utbildningar som stärker både företagens konkurrenskraft och medarbetarnas kompetens. Under hösten 2024 genomfördes den första valideringen inom industribas, vilket bidrar till att säkerställa industrins framtida kompetensbehov. Där deltog 12 personer, varav nio var kvinnor.

VIMS-nätverket

Ett mål är att öka digitaliseringsmognaden inom företagens arbetskraft, vilket fångas upp inom området framtidens kompetens. Samma mål gäller för att hållbar teknik ska ingå i relevanta utbildningar. Aktiviteter inom VIMS-nätverket bidrar till att omsätta hållbar teknisk kompetens inom näringslivet. VIMS består av representanter från regionala företag, IUC Stål & Verkstad, studentrepresentanter från Civilingenjörsutbildningarna i Maskinteknik och Industriell ekonomi, Högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik, Högskoleingenjörsutbildningen i Innovationsteknik och design på KAU.

Genom aktiviteter under hela året underlättar VIMS för studenter och företag att hitta varandra. Studenter får möjlighet att nätverka med företag, bygga kontaktnät och få förslag till projekt- och examensarbeten redan under studietiden. Nätverket ger också företag chansen att knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Företagen integreras i kurserna, så alla studenter i nätverket möter företagen minst en gång under utbildningen, plus vid aktiviteter utanför studierna som Innovationskampen.

Under våren 2024 genomfördes Innovationskampen, där cirka 25 ingenjörsstudenter från Karlstads universitet tillsammans med ingenjörer från Volvo CE, Thermia och Valmet samlades för en dag fylld av kreativitet och samarbete. Innovationskampen är en tävling där deltagarna delas in i lag och ställs inför praktiska problem som ska lösas.

Attraktiv arbetsplats

För att möta branschens behov av kompetens är det viktigt att industrin blir en attraktiv arbetsplats och yrkesval för alla, särskilt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Genom kurser och seminarier ökar kunskapen om möjligheterna inom regionens stålindustri och förutsättningarna för att bo och arbeta i Sverige. Kvinnor är underrepresenterade, och det behövs ett jämställdhetsperspektiv i både utbildning och arbetsplatskultur. Teknikcollege har lyckats locka fler kvinnor till teknikprogrammen på gymnasiet, men det finns fortfarande utmaningar med att behålla studenter i ingenjörsutbildningarna. Även inom projektet Attraktionskraft Värmland driver Region Värmland ett arbete för att öka medvetenheten om jämställdhetsaspekter kopplat till kompetensförsörjning, utbildning och rekrytering.

En viktig del av att vara en attraktiv arbetsgivare är ledarskapet. Genom exempelvis TBN-analysen identifieras utvecklingsområden för företagen, där ledarskap är en viktig pusselbit. Hösten 2024 hölls en kickoff för Ledarkraft, ett mentorprogram som främjar kvinnors ledarskap och entreprenörskap inom industrin. Deltagarna får tillgång till erfarna mentorer som hjälper dem att utvecklas både professionellt och personligt. Målet är att utmana, stärka och stötta deltagarna i deras ledarskapsresor, och därigenom bidra till en mer hållbar och inkluderande industrisektor.

Samverkan

Ett återkommande tema inom alla specialiseringar är behovet av att stärka samarbetet mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Detta samarbete är avgörande för att skapa en plattform för hållbar tillväxt med fokus på innovation, kompetens och jämställdhet. Det spelar en viktig roll i arbetet med avancerad tillverkning och komplexa system. Genom innovationskluster och nätverk, som IUC Stål & Verkstad och Paper Province, skapas arenor för kunskapsutbyte och gemensamma projekt. Testbäddar och pilotprojekt möjliggör utveckling och validering av nya teknologier i praktiska miljöer. Internationella samarbeten och deltagande i EU-projekt bidrar till att hämta inspiration och resurser för teknisk utveckling och marknadsanpassning.

Innovationskluster och nätverk

Genom samverkan i kluster som IUC Stål & Verkstad och Paper Province skapas arenor där företag, forskare och offentliga aktörer kan mötas för att utbyta kunskap och driva gemensamma projekt. Ett exempel är ett initiativ som startade i Hagfors med Uddeholm i spetsen som lade grunden till företagsnätverk Printnätverket. Kvartalsvis träffas ett 12-15-tal aktörer till ett möte som inte har någon egentlig agenda utan deltagarna bidrar och bygger samtalet.

Fokusgrupp Produktionsledning har startats upp. Fokusgruppen vänder sig till produktionsledare, arbetsledare och produktionschefer som vill jobba mer med värdeskapande, långsiktigt och hållbart ledarskap.

Det finns även planer på att starta upp ett produktionsnätverk som ska ersätta ett tidigare leannätverk. Årligen anordnas Industridagen i Värmland, som är ett lean-event och samarbete mellan IUC Sverige, Produktionslyftet, Lean Forum och KAU-Karlstads universitet.

Loken

Glava Energy Center och är finansierade för det gemensamma projektet LOKEN – Lokal Energiledning Värmland. Projektet ska under tre år stötta energiomställningen i värmländska kommuner, testa smarta energilösningar och skapa en ny regional samverkansarena för akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Värmland. Specialiseringen är med på seminarier och delar resultat och har möjlighet att föra industrins talan. Ett sätt att närma sig energifrågan genom lärande och samverkan. Lärandet bidrar till att kunna dirigera och ge riktning för företagen och samla inspiration och insikter för att framledes kunna forma ett erbjudande inom specialiseringen.