Därför behövs handlingsplanen
Denna handlingsplan ska vara en vägvisare för hur vi i Region Värmland ska arbeta för barns bästa. Det handlar om att ha ett barnrättsperspektiv och följa flera rättsligt bindande konventioner.
Vår organisation är en betydande aktör för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi är dessutom länets största arbetsgivare och ska vara ett föredöme och inspirera andra. Allt vi gör idag är viktigt för barn i Värmland samt en investering för framtida generationer.
Vi arbetar för en stark demokrati där alla kan delta på lika villkor oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, bostadsort, socioekonomisk status, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning.
Särskild hänsyn ska tas till barn som tillhör sårbara och utsatt grupper. Analyser och insatser utgår från ett intersektionellt perspektiv. Att analysera intersektionellt perspektiv innebär att studera hur en samling faktorer påverkar en individ i kombination i stället för att se hur respektive faktor påverkar.
Att analysera intersektionellt perspektiv innebär att studera hur en samling faktorer påverkar en individ i kombination i stället för att se hur respektive faktor påverkar.
Genom en helhetssyn på hållbarhet och människors lika rättigheter är målet att ingen ska lämnas utanför.
Genom att lyfta fram barnets röst i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen och bygga starka partnerskap för samverkan kan vi gemensamt skapa en hållbar förändring som gynnar alla cirka 56 000 barn i Värmland.
”Barn är unika individer med olika behov.”
Region Värmlands verksamheter och andra aktörer i Värmland fattar kontinuerligt viktiga beslut som påverkar barn. För att uppnå barnets rättigheter måste besluten även ha fokus på jämlikhet och jämställdhet. Barn är unika individer med olika behov och genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och unga i vår region bidrar vi till utveckling och attraktionskraft.
Barnets bästa, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv
Barnets perspektiv är barnets egen berättelse, tolkning och upplevelse av sin situation. Genom barnets perspektiv säkerställer vi också barnrättsperspektivet.
Barnrättsperspektiv får vi genom att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i allt arbete med barn och i beslutsfattande som rör barn. För att kunna efterleva och tillämpa barnkonventionen måste ett barnrättsperspektiv genomsyra hela organisationen, från styrning och ledning till verksamhetsnivå.
Barnets bästa ska, enligt artikel 3 i barnkonventionen, alltid beaktas. Genom att ha både barnets perspektiv och barnrättsperspektivet uppfylls barnet bästa i större utsträckning. Det leder till att vi inte enbart ser lagen som en domstolsprövning när det inte fungerar. Barnkonventionen ska vara grunden i allt arbete som berör barn och unga.
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, slår fast att varje enskilt barn är en individ med egna rättigheter.
Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020. Region Värmland arbetar för en inkluderande miljö där samverkan och barnrättsperspektivet är centralt i arbetet med att stärka och förverkliga barnets rättigheter. Barnkonventionen ska ses som en helhet och säkerställer barnets rättigheter och definitionen av ett barn är varje människa under 18 år.
”Varje enskilt barn är en individ med egna rättigheter.”
Barnkonventionen är ett rättsligt avtal som slår fast att varje enskilt barn är en individ med egna rättigheter, så kallade rättighetsbärare. Konventionen innehåller 54 artiklar varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn.
De fyra grundläggande artiklarna är:
- Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
- Artikel 3 – Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
- Artikel 6 – Alla barn har rätt till liv, överlevnad och rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
- Artikel 12 – Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
Barnkonventionens grundprinciper (Vårdgivarwebben)
Barnsyn
Att se barn som kompetenta människor, som kan vara delaktiga i frågor som rör deras liv är en förutsättning för att vuxna ska lämna utrymme till barn. I barnrättighetsutredningen som genomfördes inför att barnkonventionen blev svensk lag definieras ett nytt begrepp med utgångspunkt i barnsyn, barnrättsbaserat synsätt.
Ett barnrättsbaserat synsätt uttrycks som att varje barn ska erkännas, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet. Detta är av ytterst vikt när vi jobbar för att uppfylla barnets bäst.
Styrande dokument
Barnets rättigheter regleras i flera styrande dokument som alla chefer och medarbetare i Region Värmland ska följa.
Barnets rättigheter regleras i barnkonventionen men även i flera andra internationella, nationella och regionala dokument.
Barnets rättigheter regleras i flertalet styrande dokument såsom en lag, en konvention, en strategi, en plan eller en överenskommelse som berör många av samhällets områden utöver barnkonventionen. En del lagar sträcker sig längre gällande barnets rättigheter än vad barnkonventionen gör och då är det dessa lagrum som gäller.
Nedan listas exempel på styrande dokument som Region Värmland har att ta hänsyn till:
Internationellt
- Förenta nationernas allmänna förklaring om mänskliga rättigheter (fn.se)
- Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen (unicef.se)
- Agenda 2030 och de globala målen (globalamalen.se)
Nationellt
- Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (riksdagen.se)
Barnkonventionen säkerställer barnets rättigheter - Patientlag (2014:821) (riksdagen.se)
Till exempel: Barnets vårdnadshavare ska få information. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad. Barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen ska så långt som möjligt klarläggas. - Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) (riksdagen.se)
Till exempel: Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om anhörig är sjuk eller avlider. - Tandvårdslag (1985:125) (riksdagen.se)
Till exempel: Avgiftsfri tandvård till och med 19 års ålder, vården ska ges med respekt för individens självbestämmande och integritet. - Socialtjänstlag (2025:400) (riksdagen.se)
Till exempel: Barnets bästa ska särskilt beaktas, barn ska få uttrycka sina åsikter och bli lyssnade till. - Skollagen (2010:800) (riksdagen.se)
Till exempel: Barns rätt till trygghet, delaktighet, stöd och särskilt stöd i skolan (detta påverkar regionens ansvar inom elevhälsa, skolhälsovård och psykiatri). - Plan- och bygglag (2010:900) (riksdagen.se)
Till exempel: Barns behov och rättigheter ska beaktas i fysisk samhällsplanering.
Regionalt
Värmlandsstrategin 2040 (regionvarmlands.se)
Till exempel: Barns och ungas rättigheter, behov och perspektiv ska beaktas i samhällsutvecklingen.
Internt i Region Värmland
- Regionplan, budget och flerårsplan (regionvarmland.se)
Till exempel: Barn och ungas rättigheter ska beaktas i all verksamhet. Ett barnrättsperspektiv ska integreras i planering och uppföljning. - Handlingsplan för barnets rättigheter i Region Värmland (den som du läser just nu)
Ger konkret vägledning för hur regionens verksamheter ska arbeta barnrättsbaserat.
Folkhälsostrategisk plan (Vårdgivarwebben)
Till exempel: Fokus på barns rätt till god hälsa, trygghet och jämlika livsvillkor.
Överenskommelser och riktlinjer med kommunerna i Värmland
- Länsöverenskommelse om barn och unga med missbruk eller beroendeproblematik
Gemensamt ansvar mellan region och kommun. Barnets bästa styr insatser. - Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland (0–6 år)
Samverkan mellan BVC, socialtjänst och förskola. Barnets behov i centrum. - SUF-överenskommelsen (Samverkan kring föräldraskap vid funktionsnedsättning)
Syftar till att säkra barns rätt till trygg och god omsorg. - Överenskommelse om psykisk hälsa hos barn och unga
Samverkan mellan region och kommun för insatser inom vård, stöd och skola, med barnets bästa som utgångspunkt.
Kritik
Barnrättskommittén i Geneve granskar Sveriges arbete med att uppfylla barnets rättigheter vart 5:e år. Sverige får kritik inom en del områden.
Handlingsplanens utgångspunkt i den nationella strategin
Riksdagen antog den 1 december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter.
De nio målen i den nationella strategin ska ha högsta möjliga genomslagskraft i Region Värmland. Strategin kommer att utvärderas och region kommer då att använda den reviderade strategin som sin utgångspunkt.
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (riksdagen.se)
Barn och unga ser behov av kunskap och förbättringar
Det är viktigt att barn och unga har inflytande på beslut som rör dem. Denna handlingsplan är ett resultat av barns delaktighet. Även genom andra undersökningar får vi information om vad barn och unga tänker och tycker.
Barnets inflytande och delaktighet i framtagandet av handlingsplanen
Barn och unga har haft ett stort inflytande i arbetet med framtagandet av handlingsplanen i barnrätt. Sammanlagt har cirka 250 barn på olika sätt varit med och format planen. Med hjälp av en kortlek och ett digitalt spel har de berättat vad som är viktigt för dem.
Engagerade barn spelade och tyckte till om hur spelet funkade. När spelet var helt klart fick de spela olika scenarier. På så sätt fångades behov och identifierades olika insikter kopplat till arbetet med de tre viktigaste artiklarna i Barnkonventionen.
Så involverades barn i framtagandet av handlingsplanen (Vårdgivarwebben)
Processen och sammanställningen av arbetet med barns inflytande redovisas i form av en sammanställning och en insiktskarta.
Insiktskartan (Vårdgivarwebben)
På tal om ungdomar
Regionen har i samarbetet med Länsstyrelsen genomfört enkäten På tal om ungdomar. Cirka 540 ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet har svarat på frågor om mänskliga rättigheter, barnrätt och jämställdhet.
På tal om ungdomar (regionvarmland.se)
Enkätsvaren gav insikter om att barn och unga vet för lite om sina rättigheter. De upplever också att vuxna vet för lite. Det innebär att vi alla behöver mer kunskap om barnets rättigheter.
I rapporten från På tal om ungdomar 2024 finns flera citat av ungdomar.
Fyra mål för att uppfylla handlingsplanens syfte
Handlingsplanens fyra mål rör delaktighet, beslutsfattande, trygg miljö och kunskap hos vuxna.
För att uppfylla handlingsplanens syfte har vi genom samverkan med barn samt interna och externa verksamheter utarbetat och prioriterat nedanstående mål.
Mål 1:
Barn ska göras delaktiga och ges inflytande i frågor som berör dem direkt eller indirekt.
Exempel på indikatorer:
- Antal genomförda beslut där barn och unga gjorts delaktiga bland annat genom antal genomförda barnkonsekvensanalyser.
- Arbetet som genomförts av de unga region- och kommunutvecklarna.
- Statistik genom till exempel enkäter och rapporter både på nationell, regional och lokal nivå.
Mål 2:
Barnets rättigheter ska, genom barnkonventionen, genomsyra allt arbete och beslutsfattande som berör barn (direkt eller indirekt, kort- och långsiktigt) inom Region Värmland och länet.
Exempel på indikatorer:
- Antal genomförda prövningar av barnets bästa, så kallade barnkonsekvensanalyser, i ärenden där det bedöms behövas för att beakta barnets bästa.
- Årsredovisningar från barnrättsombud.
Mål 3:
Barnets rättigheter ska främjas och skyddas genom att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla barn i Värmland.
Exempel på indikatorer:
- Elevhälsodata kopplat till upplevd inkludering och trygghet.
- Statistik på nationell, regional och lokal nivå.
Mål 4:
Kunskapen om barnets rättigheter utifrån barnkonventionen ska öka hos medarbetare och vårdnadshavare.
Exempel på indikatorer:
- Antal barnrättsombud utbildade inom Region Värmland samt antal barnrättsstrateger utbildade av SKR.
- Antal deltagare samt genomförda utbildningar i utbildningsplattformen.
- Antal genomförda föräldraskapsstödsutbildningar.
Styrning, ledning och uppföljning av barnets bästa
Barnrättsbaserat arbete är allas ansvar och ska beaktas samordnat och systematiskt i Region Värmlands processer för ledning, styrning, planering, uppföljning och i det dagliga arbetet i hela organisationen, detta för att säkerställa barnets bästa.
Prövningar av barns bästa görs genom hållbarhetssäkring eller barnkonsekvensanalys. Det är viktigt att också följa upp våra mål, handlingsplaner och aktiviteter.
Fullmäktige, arbetsutskott, styrelse och nämnder ska säkerställa att underlag för beslut och andra ärenden är barnrättssäkrade utifrån identifierat behov. Framtagande av underlag ska ske genom hållbarhetssäkring av beslutsunderlag, där prövning av barns bästa ingår.
Information om hållbarhetssäkring finns på Region Värmlands intranät som nås av regionens medarbetare:
Hållbarhetssäkring av underlag för beslut (Region Värmlands intranät)
”Prövningar av barnets bästa ger bättre grundade beslut ur ett barnrättsperspektiv.”
Prövningar av barnets bästa ska även genomföras:
- när det är oklart om eller hur ett beslut påverkar barnet och
- när det är oklart om eller hur ett beslut kan innebära en försämring för barnet.
När vi genomför prövningar av barnets bästa får vi bättre grundade beslut ur ett barnrättsperspektiv.
Prövning av barnets bästa görs i Region Värmland genom en barnkonsekvensanalys.
Barnkonsekvensanalys (Vårdgivarwebben)
Regionledningen har ett övergripande samordningsansvar för arbetet med barnets bästa.
Mål och aktiviteter ska följas upp
I Region Värmlands planerings- och uppföljningsprocess ansvarar varje beslutsinstans för att mål, aktiviteter, handlingsplaner och åtgärder beaktar barnrättsperspektivet. Uppföljning av mål, aktiviteter, och handlingsplaner inklusive åtgärder och indikatorer sker i den löpande uppföljningsprocessen.
Uppföljning och analyser redovisas på respektive organisatorisk och politisk nivå integrerat i ordinarie uppföljningsstruktur.
Regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionledningen kan vid behov begära särskild uppföljning av barnrättsarbetet.
Stöd i arbetet för att uppnå barnets bästa både i genomförandet och genom kompetensutveckling finns på Vårdgivarwebben.
Barnets rättigheter (Vårdgivarwebben)
Verktygslåda
En verktygslåda i form av en metodbank kommer att tas fram som stöd för att uppfylla barnets rättigheter och barnets bästa. Den ska vara ett stöd för verksamheterna, ledning och styrning både internt och externt.
Om handlingsplanen
Syfte och bakgrund till planen samt kontaktuppgifter för vidare information.