Parallella seminarier onsdag 22 oktober
Idag har du två olika block med sammanlagt elva pass att välja mellan och många intressanta föreläsare.
Så fungerar det
- Vi erbjuder två seminarieblock per dag.
- Varje seminarieblock innehåller fem till sex olika seminarier.
- Varje seminarium består av upp till fem presentationer som rör ett gemensamt tema.
- För att göra det enklare att hitta rätt seminarium, har vi delat in dem i fyra spår som riktar sig till olika målgrupper:
– Stigma,
– Samhällsinriktad suicidprevention,
– Suicidprevention för yrkesverksamma inom vård och omsorg och
– Särskilda målgrupper. Särskilda målgrupper passar för personer med intresse för ett särskilt ämne.
Välkommen att skräddarsy din konferensupplevelse!
Block 1 – Onsdag klockan 13.15–14.45
1 A Inget om oss utan oss – workshop
Spår: Suicidprevention för yrkesverksamma inom vård och omsorg
Lokal: Gustaf Fröding, plan 3
Inget om oss utan oss
Lina Larhult, samordnare brukarmedverkan, Region Värmland. Ett samarbete mellan Region Värmland och NSPH Värmland. Vill du veta mer om olika modeller, material och arbetssätt för att involvera patienter-, brukare- och anhöriga? Seminariet erbjuder ett spännande och varierat upplägg som varvar kultur och återhämtning, forskning, peer-support, patientforum, din egen hälsa, vi pratar om livet, samtalsledarutbildning existentiell hälsa, kunskapsorättvisa med mera.
1 B Efterlevandestöd vid suicid – vi bryter den onda cirkeln av psykisk ohälsa i generationer
Spår: Särskilda målgrupper – personer som vill ha mer kunskap om psykisk hälsa eller suicidprevention för efterlevande, det kan vara personer som arbetar strategiskt med suicidprevention och personer som möter efterlevande i sitt arbete.
Lokal: Lars Lerin, plan 4
- När kommer krissteamet? – När en familjemedlem eller nära vän tar sitt liv
Björn Eklund, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Stockholm - Sorgen efter den som inte orkade leva. Behovsanpassat efterlevandestöd
Ullakarin Nyberg, Norra Stockholms psykiatri och Centrum för Psykiatriforskning, Karolinska Institutet - Hur skapar vi ett proaktivt, jämlikt och behovsanpassat efterlevandestöd?
Pernilla Omerov, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Region Stockholm samt Nationella stödlinjen för psykisk ohälsa och suicidprevention
1 C Medias påverkan på suicid
Spår: Samhällsinriktad suicidprevention
Lokal: Erik Gustaf Geijer, plan 3
- Sammanfattning av FHM-rapporten ”Svenska dagstidningars rapportering om självmord år 2000 och 2020” och Journalistikstudenters kunskaper och attityder om självmordsrapportering: En mini-intervention och pilotstudie
Michael Westerlund, fil. dr., forskningsspecialist inom suicidprevention och medierad kommunikation, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Inkluderande språk
Johanna Nordin, chef för kunskap och påverkan, Mind - Att rapportera om självmord – grundläggande riktlinjer och konkreta exempel
Ebba Klingén, varumärkesansvarig, Suicide Zero och Victor Lundmark, pressansvarig, Suicide Zero - Ungas suicidkommunikation på digitala plattformar
Hanna Hartleb, utredare, Mediemyndigheten, och Michael Westerlund, fil doktor, forskningsspecialist inom suicidprevention och medierad kommunikation, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet, Stockholm
1 D Samverkan vid omhändertagande av personer med återkommande suicidlarm
Spår: Särskilda målgrupper samt suicidprevention inom yrkesverksamma inom vård och omsorg
Lokal: Zarah Leander, plan 4
- Samverkansrutiner i samband med personer som återupprepat utsätter sig för höga skaderisker
Anna-Lena Andersson, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Räddningstjänstens insatser vid suicidlarm
Morgan Miledal, Höglandets Räddningstjänstförbund - Psykologens kunskap om bakomliggande faktorer
Johan Fredin Knutzén, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Psykiatrin och Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Paun Poposki, chefsöverläkare, vuxenpsykiatriska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad
1 E Första hjälpen till psykisk hälsa i Sverige – regionalt arbete i Skåne
Spår: Stigma
Lokal: Selma Lagerlöf, plan 3
- Vad händer i mötet med en självmordsnära person, några reflektioner efter 12 års erfarenheter av MHFA
Britta Alin Åkerman, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Skåne län har en MHFA – kultur och struktur, nycklar för framgång
Jeanette Heilmann, huvudinstruktör, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - MHFA: En integrerad del av vårt arbete för psykisk hälsa och suicidprevention
Susanna Agerius, utvecklingssamordnare, Malmö stad - Lilla kommunens stora satsning att utbilda samtliga medarbetare inom MHFA
Camilla Persson, samordnare, MHFA, Mensur Numanspahic, områdeschef HoO , Louise Palmberg instruktör MHFA, Osby kommun
1 F Suicidpreventiva insatser och verktyg inriktade mot hela befolkningen
Spår: Samhällsinriktad suicidprevention
Lokal: Solasalen, plan 3 och 4
- Suicidprevention och psykosocial hälsa inom lantbruket - så här kan LRFs omsorgsarbete göra skillnad
Jessica Ulander, regionalt sakkunnig näringspolitik och livsmedel, LRF Nord Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, Lantbrukarnas Riksförbund - Arbetsmiljö och suicidprevention – ett gemensamt arbete för att bryta stigma
Birgitta Hartzell, chef utbildning och kunskapsstöd, Suicide Zero - The Effects of Artificial Blue Light and its Role in Suicide Prevention
Danielle Berglund, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Senare skolstart som hälsofrämjande insats – en förstudie i Stockholms stad
Theresa Lemke, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Myndighetsinflytande på skärmvanor: Från ideologi till strategi
Sebastian Hökby, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet
Block 2 - Onsdag klockan 15.15–16.45
2 A Fokus stigma och suicidprevention
Spår: Stigma
Lokal: Selma Lagerlöf, plan 3
- Tillsammans för att minska stigma – hur gör vi i Värmland?
Sophia Alm, samordnare och delprojektledare, Annika Ode, folkhälsostrateg och delprojektledare, utvecklingsarbete Stigma, och
Helen Hemberg Eriksson, samordnare, Hjärnkoll Värmland - Vill äldre män prata om livet? Samtalsgrupper som gör skillnad
Caroline Lindström, samordnare och projektledare, Riksförbundet Hjärnkoll - Återhämtningscafeér i östra Skåne
Marie Gassne, inflytandesamordnare, verksamhetsområde vuxenpsykiatrin, Kristianstad, Region Skåne - Skåne sätter fokus på stigma - om ett pågående utvecklingsarbete
Anna Karin Apelgren, samordnare, Region Skåne
2 B Hur kan civilsamhället vara en resurs?
Spår: Särskilda målgrupper – personer som vill ha mer kunskap om psykisk hälsa eller suicidprevention i civilsamhället, det kan vara personer som arbetar strategiskt med suicidprevention.
Lokal: Lars Lerin, plan 4
- VISION – det här behöver förändras
Anna Matzinger, Lola Duell Woody med flera, Suicide Zero, MORS - Suicidprevention i praktiken – ett kunskapslyft
Maria Nyberg, Bo Erlandsson med flera, Suicidprevention i väst (SPIV), Kyrkans SOS - Lösningsfokus via påverkan – panelsamtal
Alexandra Björnsson, Anja Näslund med flera, Tim Bergling Foundation, Ing-Marie Wieselgrens stiftelse - Tidig upptäckt och rätt bemötande vid suicidalitet – en satsning på ungas psykiska hälsa
Anna Lundh, medicin doktor, överläkare, KI/NASP, och Kanza El Kadiry, projektledare, Tim Bergling Foundation Stockholm
2 C Suicidprevention i transport och offentliga miljöer – från idé till åtgärd
Spår: Samhällsinriktad suicidprevention
Lokal: Erik Gustaf Geijer, plan 3
- Ny forskning om suicidpreventiva insatser
Johan Fredin-Knutzén, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Att utreda suicidhändelser i publika miljöer
Johanna Bernström Högblom, Region Örebro län - Suicidprevention för kommunal räddningstjänst
Björn Sund, analytiker och forskare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Karlstads universitet - Suicidprevention på järnväg
Helena Rådbo, Trafikverket - Systematisk suicidprevention i Region Stockholms Trafikförvaltnings spårbundna trafik
Mikaela Pettersson
2 D Att ge stöd till efterlevande
Spår: Särskilda målgrupper – personer som arbetar med eller är intresserade av stöd till efterlevande vid suicid.
Lokal: Zarah Leander, plan 4
- Suicidbubblan – Den suicidala processen från ett anhörigperspektiv
Leif Svanlund, samtalsledare efterlevande stöd suicid, Spes Stockholm, Botkyrka - Kartläggning av efterlevandes behov i Västra Götaland
Lina Bjurström, verksamhetsutvecklare och projektledare, Spes Västra krets Västra Götaland, Göteborg - Efterlevandestöd i Kalmar län – erfarenheter från poliser och efterlevande
Hanna Tuvesson, docent, universitetslektor, Linnéuniversitetet
Cecilia Gamme, folkhälsoutvecklare, Region Kalmar - Internetförmedlad KBT för komplicerad sorg hos efterlevande
Frida Berglund, doktorand, Uppsala universitet - Efterlevandestöd – Postvention i Sverige och internationellt
Inger Händestam, förbundsordförande, Eva Holmqvist, projektledare Spes – Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandestöd, och Anneli Silvén Hagström forskare
2 E Vikten av stöd- och telefonlinjer i det suicidpreventiva arbetet
Spår: Suicidprevention för yrkesverksamma inom vård och omsorg
Lokal: Solasalen, plan 3 och 4
- Att bemöta ångest på suicidpreventiva stödlinjer
Clara Iversen, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Uppsala universitet - Att navigera mellan att lugna och riskhantera när människor söker hjälp för någon annan: samtal med tredje part på suicidpreventiva hjälplinjer
Clara Iversen, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet - 10 år med Sjävmordslinjen på Mind
Rickard Bracken, generalsektreterare, Mind - Patienter med risk för suicid – Hur vi hanterar samtal till 1177 på telefon och sjukvårdens larmcentral
Petra Weström, rådgivningssjuksköterska, 1177 på telefon Värmland, och Mia Carlsten, ambulanssjuksköterska och larmoperatör, sjukvårdens larmcentral Värmland
2 F Suicidalitet bland äldre – erfarenheter, attityder och vägar till bättre vård
Spår: Särskilda målgrupper – personer som vill ha mer kunskap om psykisk hälsa eller suicidprevention hos äldre, det kan vara personer som arbetar strategiskt med suicidprevention och personer som möter äldre i sitt arbete.
Lokal: Gustaf Fröding, plan 3
- Suicidalitet bland äldre – erfarenheter, attityder och vägar till bättre vård
Sara Hed, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet - Erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården bland äldre vuxna (70+) som gjort ett suicidförsök
Maja Sjöberg, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet - Attityder till suicid och dödshjälp bland personal och arbetsledare inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende för äldre
Stefan Wiktorsson, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet - Suicidalitet hos äldre som har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende: Personal och arbetsledares perspektiv på hur vården kan förbättras
Sara Blom, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet