Revidering av läkarintyg november 2025
Försäkringskassan har reviderat läkarintyg för sjukpenning FK7804. Det nya intyget återfinns i Webcert från och med 20 november 2025
De största förändringarna berör:
- Undertexten i rutan för funktionsnedsättning (ruta 5)
- Undertexten i rutan för aktivitetsbegränsning (ruta 6)
- Svarsalternativen i rutan för prognos (ruta 9)
- Rutan för åtgärder som kan främja återgången i arbete (ruta 10)
Funktionsnedsättning (ruta 5)
Den nya undertexten lyder: Ange vilken/vilka funktionsnedsättningar patienten har till följd av sjukdom och om möjligt svårighetsgrad. Ange även vad din bedömning av funktionsnedsättningar baseras på. Beskriv relevanta undersökningsfynd, testresultat, utredningssvar eller andra uppgifter (exempelvis anamnesuppgifter) och hur du bedömer dem.
Den nya undertexten fordrar inte att någon annan information än tidigare anges. På sidan 23 i Socialstyrelsens kunskapsstöd tydliggörs att med funktionsnedsättning avses:
- Undersökningsfynd och observationer: Avvikelser i somatiskt och psykiskt status samt konkreta exempel på hur funktionsnedsättningen visat sig vid undersökningen.
- Testresultat/utredningssvar/undersökningar.
- Läkaren bör redogöra för sin professionella värdering och bedömning av den information som framkommer vid undersökning av patienten inklusive patientens egna uppgifter. Särskilt viktigt vid funktionsnedsättningar som inte är uppenbara i rummet, exempelvis sömn, smärta, fatigue, vissa kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar. Notera att patientens anamnes inte ska återges utan att det är läkarens bedömning av patientens anamnestiska uppgifter som efterfrågas.
Det är en fördel att i intyget tydligt spalta upp och dokumentera patientens funktionsnedsättningar i de ovan angivna kategorierna.
Gradering
Gradera om möjligt funktionsnedsättningarnas svårighetsgrad i termer av till exempel lätt, måttlig, svår eller total eller motsvarande beskrivningar.
Aktivitetsbegränsning (ruta 6)
Den nya undertexten lyder: Beskriv vad du bedömer att patienten har svårt att göra på grund av sin sjukdom. Ange exempel på sådana begränsningar relaterade till de arbetsuppgifter eller annan sysselsättning som du bedömer arbetsförmågan i förhållande till (i fråga 3). Ange om möjligt svårighetsgrad.
Den nya undertexten fordrar inte att någon annan information än tidigare anges. På sidan 24-25 i Socialstyrelsens kunskapsstöd tydliggörs att med aktivitetsbegränsning avses svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter. Det vill säga vad patienten inte kan göra som ett resultat av aktuell sjukdom/skada och de funktionsnedsättningar som den medför. I kunskapsstödet finns även en lista med exempel på aktivitetsbegränsningar.
Gradering
Gradera om möjligt aktivitetsbegränsningens svårighetsgrad i termer av till exempel lätt, måttlig, svår eller total eller motsvarande beskrivningar. Specificera aktivitetsbegränsningarna genom att relatera dem till konkreta exempel utifrån patientens sysselsättning (anställd, egenföretagare, studerande, föräldraledig, arbetssökande, försörjningsstöd).
Prognos (ruta 9)
Svarsalternativen har omformulerats och om prognosen är svårbedömd ska det motiveras.
Åtgärder som kan främja återgången i arbete (ruta 10)
Kryssrutorna tas bort och istället kan förslag på åtgärder anges i fritextsvar.
På sidan 38-39 i Socialstyrelsens kunskapsstöd anges förslag på åtgärder som kan främja patientens återgång till arbete. Nedan återfinns ett urval:
- Involvera arbetsgivaren i rehabiliteringen. Om patienten inte har en arbetsgivare handlar det om att involvera andra aktörer. Identifiera behov och ge förslag om lämplig arbetsanpassning av arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
- Identifiera behov av och ge arbetsgivaren förslag om att involvera företagshälsovård vid arbetsrelaterad ohälsa – det är arbetsgivarens ansvar att involvera företagshälsovård, men hälso- och sjukvården kan uppmärksamma att det kan finnas ett sådant behov.
- Att patienten besöker sin arbetsplats eller har regelbunden kontakt med arbetsplatsen. Vid sjukskrivning är det viktigt att patienten om möjligt behåller dagliga rutiner.
- Föreslå successiv upptrappning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad för att underlätta nedtrappning av sjukskrivning.
- Identifiera behov av och ge förslag om ergonomisk arbetsplatsbedömning – det kan vara aktuellt vid både fysiska och kognitiva besvär.
- Föreslå arbetshjälpmedel för att kompensera en nedsättning i arbetsförmågan. Arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan ansvarar för att patienten får arbetshjälpmedel.
- Att patienten får möjlighet att arbetsträna. Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen beslutar om arbetsträning. Arbetsträning innebär att vara på en arbetsplats och delta i verksamheten utan några krav på produktivitet.
Förändringar i helhet
Samtliga förändringar i läkarintyget finns beskrivet i detta bildspel från Försäkringskassan: