EU:s inre marknad 2.0 – framtidens spelplan för företag
Den 21 maj presenterade EU-kommissionen en ny strategi för att stärka den inre marknaden. Syftet med strategin är att göra det enklare för företag att verka över gränserna, minska byråkratiska hinder och skapa en mer sammanhållen och konkurrenskraftig europeisk ekonomi.
Den europeiska inre marknaden omfattar 30 länder, 450 miljoner konsumenter och över 26 miljoner företag. Den inre marknaden är en grundpelare för europeisk konkurrenskraft, välstånd och innovation. Men trots framgångar finns det flera hinder som försvårar handel, investeringar och rörlighet inom EU. Den nya strategin syftar till att hantera dessa utmaningar för att förenkla den europeiska inre marknaden och göra den starkare.
En starkare inre marknad i en osäker värld – huvudåtgärder inom strategin
1. Minska antalet hinder.
Kommissionen har identifierat 10 skadliga hinder för den inre marknaden, ”the terrible ten”, som rapporterats in av företag som särskilt hindrande. Exempel på sådana hinder är komplexa regelverk, svårigheter att starta och etablera företag samt brister i att erkänna yrkeskvalifikationer. Att ta itu med dessa hinder har högsta prioritet inom strategin.
2. Mer stöd till små och medelstora företag.
Komplicerade regelverk och byråkratiska hinder slår oftast hårdast mot små och medelstora företag (SME), och därför vill kommissionen skapa mer stöd för dem. En ny definition av så kallade "small mid-caps" (SMC) gör att vissa fördelar för småföretag nu även ska gälla växande medelstora företag. Ett nytt digitalt verktyg, "SME ID", ska göra det enklare att bekräfta företagsstatus, även över landsgränserna.
3. Digitalisering av regelverk och processer.
För att effektivisera och förenkla för företagen vill man gå från pappersbaserade till mer digitala lösningar. Inom detta föreslås digitala produktpass, elektroniska fakturor inom EU samt enklare tillgång till information och myndighetskontakter via en unionsgemensam digital plattform.
4. Stärkt tjänstemarknad.
Tjänstesektorn står för 75 % av EU:s BNP och de flesta jobb inom EU är inom denna sektor, men handeln inom EU är fortfarande låg. Strategin föreslår sektorspecifika reformer, bland annat inom bygg, detaljhandel och affärstjänster, för att öka rörligheten och konkurrensen för tjänster.
5. Effektivare genomförande och tillsyn.
För att fördelarna med EU:s inre marknad ska bli tydligare, behöver medlemsländerna ta ett större gemensamt ansvar. Därför uppmanas varje land att utse en särskild representant som ska se till att EU:s regler följs nationellt. Länderna bör också granska sina egna lagförslag i förväg för att undvika att skapa nya hinder inom den inre marknaden.
Vad betyder detta för Sverige och Värmland?
Strategin inkluderar flertal handlingsplaner och specifika åtgärder från EU-kommissionen och medlemsländerna spelar en viktig roll i implementeringen av dessa. I Bryssel ryktas det om att alla medlemsländer förväntas få landspecifika riktlinjer från kommissionen kopplat till nationella hinder.
För det värmländska näringslivet kommer strategin förhoppningsvis att innebära ett lyft. Inom regionen finns ett växande ekosystem av små och medelstora företag inom områden som exempelvis teknik och digitalisering, vilket är områden som prioriteras inom strategin. Genom förenklade regler, digitala verktyg och bättre tillgång till gränsöverskridande tjänster kan värmländska företag lättare nå nya marknader inom EU.