Jordbrukets del i den nya EU-budgeten – hur ser det ut?

I den totala omstruktureringen av EU:s förslag till en ny långtidsbudget, mellan 2028–2034, är CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) ett av de många policyområden som ser en omfattande förändring. Jordbrukets del i det nya budgetförslaget har mött stark kritik från lantbrukare runt om i Europa på grund av att andelen öronmärkta pengar minskar jämfört med den nuvarande budgeten.

Tidigare har jordbrukspolitiken varit uppdelad i två olika pelare och haft en egen sektion i långtidsbudgeten. I EU-kommissionens förslag på en ny långtidsbudget för 2028–2034 kommer jordbrukspolitiken i stället falla under de nationella och regionala partnerskapsplanerna, tillsammans med bland annat sammanhållningspolitiken. En del av de nationella och regionala partnerskapsplanerna kommer dock fortfarande vara öronmärkt till jordbruk.

Den nya öronmärkningen

I den nya strukturen har pengar som specifikt är öronmärkta för jordbruk minskat från 386€ miljarder, i den gamla budgeten, till 300€ miljarder i det nya förslaget. Detta går dock inte helt att likställa med en faktisk minskning då tanken är att det ska finnas en möjlighet för varje medlemsland att toppa upp denna pott med medel från resterande 453€ miljarder i de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Huruvida potten ska toppas upp ytterligare eller inte är upp till varje enskilt medlemsland. De 300€ miljarderna kan alltså ses som ett minimibelopp som ska gå till jordbruket, men pengar utöver det är inte garanterade.

Inkomststöd

Inkomststöd är en del av budgeten som går direkt till jordbrukare, och finns även idag. Detta stöd är till för att säkerställa att jordbrukare får en rättvis ersättning för sitt arbete och ska fungera som en form av skyddsnät. I den nya föreslagna budgeten är inkomstödet öronmärkt till jordbruket med totalt 293,7€ miljarder, jämfört med föregående budgetperiod då inkomstödet var 291,1€ miljarder. Utöver inkomstödet, visar förslaget att även 6,3€ miljarder kommer vara öronmärkta som ett säkerhetsnät för att ge jordbrukare extra stöd vid eventuella marknadsstörningar.

Landsbygdsutveckling

Landsbygdsutveckling är en del av CAP som tidigare varit en egen pelare i landsbrukspolitiken. Landsbygdsutvecklingen kommer enligt det nya budgetförslaget inte ha specifikt öronmärkta pengar, utan kommer dela samma pott pengar som de resterande policyområdena i de nationella och regionala planerna. Bland de andra policyområdena finns sociala frågor, migration, sammanhållningspolitik och fiskeverksamhet, för att nämna några.

I landsbygdsutvecklingen finns det en rad olika obligatoriska CAP-åtgärder som bland annat LEADER programmet, en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att driva lokal utveckling med hjälp av EU-medel. Dessa åtgärder ska utan att ha öronmärkta medel finansieras av de 453€ miljarderna som finns tillgängliga för varje medlemsland inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Kommissionen kommer ge rekommendationer och vägleda medlemsländerna när de utformar sina enskilda planer.

Vad får jordbrukare i Sverige?

Av minimibeloppet på de totalt 300€ miljarderna som är öronmärkta till jordbruket kommer svenska jordbrukare få 4,95€ miljarder under perioden 2028–2034. Denna summa har baserats på varje medlemslands jordbruksstöd år 2027, det sista året i innevarande budget, för att säkerställa en rättvis fördelning mellan alla medlemsländer.

Kommissionens vision

EU-kommissionen menar att den nya strukturen ska bidra med flexibilitet då behoven inom olika medlemsländer och regioner kan se väldigt olika ut. De nationella och regionala partnerskapsplanerna ska bidra med denna flexibilitet, genom att enklare kunna samordna och skapa synergier mellan andra finansieringsprogram och policyområden.

EU-kommissionen vill skapa denna flexibilitet samtidigt som de har kvar det stödet som går direkt till jordbrukarna, för att skapa säkerhet och förutsägbarhet. ”Denna politik kommer att fortsätta att vara en hörnsten i EU:s finansiering. Den kommer att göras enklare, mer riktad

och mer verkningsfull – samtidigt som vi behåller det viktiga stöd som våra jordbrukare är beroende av.”, sa Christophe Hansen, kommissionär för Lantbruk och Livsmedel. Exakt hur dessa synergier ska skapas och hur det kommer bli möjligt att kombinera öronmärkta CAP-medel med andra program är fortfarande otydligt, men Brysselkontoret övervakar detta aktivt. Exemplet nedan visar hur EU-kommissionen förutser att medlemsländer kan kombinera olika instrument för att finansiera utvecklingen inom jordbruket:

“Unga jordbrukare kommer till exempel att få stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, men också genom nationella reformer och instrument som ska göra landsbygdsområden mer attraktiva att bo i, säkerställa bättre konnektivitet, tillhandahålla grundläggande tjänster och barnomsorg, kompetens och utbildning, och mycket mer. “

Region Värmlands roll i det nya förslaget

Vi på Brysselkontoret deltog nyligen i ett möte med Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) Brysselkontor, tillsammans med representanter från andra regionkontor.

De gemensamma diskussionerna som pågår tillsammans med andra svenska aktörer i Bryssel visar tydligt vikten av att regioner har en nära och kontinuerlig dialog med organisationer som representerar jordbrukarnas perspektiv. Detta blir särskilt viktigt eftersom det nya budgetförslaget placerar både regionalpolitiken och jordbrukspolitiken under samma paraply som delar av de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Dessa frågor kan självklart påverka jordbrukare i Värmland. Vi på Region Värmlands brysselkontor kommer att följa utvecklingen noggrant och säkerställa att relevant information sprids till berörda aktörer i regionen.