Budgetstriderna – framtiden för EU:s långtidsbudget

Kommissionen presenterade under sommaren sitt förslag till EU:s nya långtidsbudget. Förslaget har sedan dess diskuterats mycket och mött en hel del kritik, framförallt kopplat till sammanslagningen av jordbruks- och sammanhållningspolitiken genom så kallade nationella- och regionala partnerskapsplaner. Nu kan förslaget komma att ändras.

I slutet av oktober gick de fyra centrala partigrupperna i EU-parlamentet samman i ett brev till kommissionsordförande Ursula von der Leyen med tydliga krav på förändringar för att parlamentet ska rösta igenom budgeten. Parlamentets godkännande krävs för att budgeten ska kunna gå igenom och koalitionen av de fyra partigrupperna har en majoritet i parlamentet, vilket innebär att deras position i förhandlingarna är stark.

Brevet var särskilt kopplat till de nationella- och regionala partnerskapsplanerna och partigruppernas krav var bland annat att:

• Behålla samanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken åtskilda för att inte riskera att de urvattnas.
• Stärka den lokala- och regionala nivån genom rättsliga krav på deras involvering i utformandet av planerna.
• Behålla ett enskilt lagstiftningsramverk för den gemensamma jordbrukspolitiken, för att säkerställa en rättvis spelplan för alla europeiska bönder.
• Krav på mer demokratiska inslag, bland annat genom att stärka EU-parlamentets roll i utformandet av planerna samt att se till investeringar inte är kopplade till nationella reformer utan till faktiska behov.

Von der Leyens svar

Under måndagen den 10 november mötte von der Leyen representanter från parlamentet och ministerrådet för att medla mellan institutionerna. Under mötet presenterade Kommissionen flera korrigeringar på förslaget på en ny långtidsbudget:

• Införandet av ”landsbyggdsmål”. Ett mål som skulle binda medlemsstaterna till att använda 10 procent av den flexibla delen av den nationella- och regionala planen till jordbruk. Detta utöver de 300 miljarder euro som redan är öronmärkta till jordbruket.
• Säkerställa att regionala beslutsfattare är med i viktiga planeringsmöten med EU-kommissionen och medlemsstaten och på så sätt ge dem mer makt att påverka vad pengarna bör spenderas på.
• Ge parlamentet en större roll i bestämmandet av hur EU:s medel ska användas.

Ändringsförslagen har för det mesta mottagits väl av parlamentet och de kommer inte motsätta sig budgeten i detta skede, men det finns fortfarande delar av parlamentet som utrycker att mer behöver förändras framöver.

För att budgeten ska godkännas krävs även att medlemsländerna godkänner budgeten. De föreslagna förändringarna var redan inom ramen för vad vissa länder hade önskat, vilket gjorde det relativt enkelt för Kommissionen att tillfredsställa parlamentets krav. Dock finns det flera länder som utryckt ett missnöje med att Kommissionen i ett så tidigt skede vikt sig för parlamentets påtryckningar och menar att detta kan skapa större konflikter senare i processen.

Vad händer nu

Även om parlamentets uppror mot budgeten är tillfälligt avvärjd är detta inte slutet på förhandlingarna och Kommissionen har nu framöver en viktig roll i att medla mellan institutionerna. Budgetförhandlingarna är fortfarande i ett tidigt skede och mycket kommer hinna ändras innan en slutgiltig överenskommelse är nådd. Att Kommissionen ändrar sitt förslag så tidigt som de nu gjort är ovanligt och det talar kanske även för att händelserika förhandlingar är att vänta framöver.

För Värmland är medlen från sammanhållningspolitiken mycket viktiga och står för en stor del av finansiering av värmländska projekt. De nationella- och regionala partnerskapsplanerna och deras utformning kommer därför spela en viktig roll för Värmland. Att Kommissionen nu presenterat förändringar i förslaget genom krav på att involvera regionala beslutsfattare i planeringsmöten är ett viktigt steg i att säkerställa att EU-medel används på bästa sätt för vår region.