En konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi – EU:s uppdaterade strategi

Den nya strategin bygger vidare på dess föregångare men med ett höjt fokus på industriell uppbyggnad, uppskalning av marknaden, konkurrenskraft och hållbarhet.

Bakgrund till strategin

När vår svenska EU-kommissionär Jessica Roswall, ansvarig för miljö, vatten resiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, presenterade strategin uttryckte hon att: ”Vår vision är tydlig: en framtid där Europa bygger på natur, innovation och cirkulära lösningar som är förankrade i en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi”. I Strategin nämns det att bioekonomi redan idag är en fundamental del av den europeiska ekonomin med ett värde på 2,7 biljoner euro 2023 och står för cirka 8 procent av EU: arbetstillfällen, men att den fortfarande har en stor outnyttjad potential. Strategin ska hjälpa aktörer inom unionen att nyttja bioekonomins potential till fullo.

Strategin i korthet

Strategin vilar på fyra huvudsakliga pelare som alla innehåller olika strategiska åtgärder:

1. Uppskala innovation och investering – från innovation till marknad:

• Förenkla regelverk som idag är för komplexa. Förenklade regelverk kommer öka förutsägbarheten för företag och bidra till snabbare godkännandeprocesser av nya innovativa produkter och göra det enklare att skala upp produktion inom bioekonomi.
• Stimulera investeringar i biobaserade teknologier, bland annat genom att inrätta en investeringsgrupp för bioekonomi med samlat kapital och delade risker. Kommissionen kommer ha särskilda kapitel dedikerade till bioekonomi i "Konkurrenskraftsfonden" och "Horisont Europa" i EU:s nya långtidsbudget.

2. Stärka ledande marknader för biomaterial och biotekniker:

• Utveckla och prioritera marknaderna för de sektorer där biobaserade lösningar redan kan produceras på industriell skala, eller är på god väg. Detta genom att stärka redan existerande värdekedjor och nyttja Europas biomassa till fullo.
• Öka efterfrågan på biobaserat innehåll i produkter, till exempel genom att kunna ställa krav på det i offentlig upphandling eller genom att fastställa mål i annan relevant lagstiftning.

3. Säkerställa en hållbar bioekonomi:

• Säkerställa att Europa fortsatt är till stor del självförsörjande inom biomassa genom att se till att skog, mark och vatten förvaltas inom sina ekologiska gränser.
• Se till att öka cirkulariteten inom bioekonomin och öka användandet av återvunnen biomassa. Till exempel genom kommande rättsakt för en cirkulär ekonomi, som väntas komma under 2026.

4. Utnyttja globala möjligheter:

• Europas starka bas inom forskning och innovation ska med strategin stöttas i att nå globala marknader för att göra EU till global ledare inom biobaserade lösningar. Strategin ska även se till att bioekonomins värdekedjor är hållbara och inte är beroende av enskilda länder eller regioner.

En första analys från ett värmländskt perspektiv på strategin

Strategin har stor betydelse för värmländska näringar, framförallt inom skogsbruk och jordbruk, därför skickade Region Värmland in ett positionspapper till Kommissionen i juni 2025. I den nya strategin går det att se flertalet punkter som vi lyfte som särskilt viktiga från ett värmländskt perspektiv, bland annat vikten av en flexibel strategi som tar hänsyn till regionala och lokala styrkor inom bioekonomi.

Strategin markerar ett viktigt steg mot att minska beroendet av fossilbaserade produkter och lyfter cirkularitet som en central del av en hållbar bioekonomi, något vi ser mycket positivt på. Kommissionen presenterade flera initiativ för att främja innovation och investeringar, även under EU:s kommande budgetperiod 2028–2034. Däremot saknas en tydlig betoning på regionernas roll som nyckelaktörer i genomförandet, vilket vi önskar hade formulerats tydligare. Vi välkomnar att strategin tar upp kompetensutveckling och investeringar, men noterar att jämställdhet och inkludering, som vi lyfte i vårt positionspapper, inte nämns. Det är också positivt att administrativa hinder uppmärksammas.

Framöver blir det viktigt att följa upp de delar som rör finansiering och framtida EU-program, särskilt då strategin uttrycker vikten av ett starkt samarbete med medlemsstater och industrin, där vi ser möjligheter att påverka och stärka regionernas position.

Brysselkontoret kommer fortsätta analysera strategins handlingsplan och tidslinje tillsammans med andra europeiska regioner och nätverk för att identifiera områden där vi kan involvera värmländska aktörer.