Regionplan och budget 2026 med flerårsplan 2027‑2028

När SCV-majoriteten (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet) tog över ansvaret 2023 började vi med ett tydligt fokus på att få ordning och reda i ekonomin. Nu ser vi tydligt hur det resultatet har gett effekt. Läget ser bättre ut än på länge för Region Värmland och det skapar utrymme för att investera i framtidens Värmland. Därför stärker vi alla våra verksamheter med en halv miljard kronor under 2026.

Vårdcentralerna är basen i vården – därför rustar vi upp dem. Det förbättrar både arbetsmiljö och patientupplevelse. Vi investerar 100 miljoner kronor i Arvika och Torsby sjukhus under de kommande tre åren, med konkreta projekt som bättre planlösningar och stärkt tillgänglighet.

För att öka tryggheten och stärka vården satsar vi 150 miljoner kronor på nya lokaler för rättspsykiatrin – en investering för både säkerhet och kvalitet i vården. Vi fortsätter också att bygga ut folktandvården, med nya ändamålsenliga lokaler i Kil för 34 miljoner kronor.

Vi förstärker även insatserna till studieförbund, föreningsliv samt kultur och hälsa. Studieförbunden, med sin bredd och sitt demokratiska engagemang, får en förstärkning på 2 miljoner kronor. Lika mycket avsätts till föreningslivet, som med sina 8 500 föreningar bygger sammanhållning i hela länet. Vi avsätter också 1 miljon kronor till en kultur- och hälsosatsning, där kulturuttryck når både äldre och yngre.

Vi fortsätter också att investera i barn och unga. Sommarlovsbiljetten, som ger avgiftsfri kollektivtrafik för barn och unga under sommaren, återkommer 2026. Den skapar förutsättningar för ett aktivt sommarlov, och är en investering för framtiden. När barn och unga reser med kollektivtrafiken skapar de vanor som följer med dem genom livet, så på sikt får vi också ett ökat resande.

Steg för steg bygger vi ett tryggare och starkare Värmland.

Åsa Johansson, Socialdemokraterna
Erik Evestam, Centerpartiet
Elisabeth Björk, Vänsterpartiet

Region Värmland

Region Värmlands uppdrag, vision, värdegrund och styrmodell

Uppdrag

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.

Vision

Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Värdegrund

Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.

Styrmodell

I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på målstyrning och ramstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllnaden följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.

Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.

Vad styr Region Värmlands verksamhet?

Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Det finns också verksamhetsspecifika lagar och förordningar, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och lag om kollektivtrafik, som reglerar arbetet för de olika förvaltningsområdena.

Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.

Nedan följer exempel ur det ramverk som styr Region Värmlands verksamhet. För en mer komplett lista hänvisas till regionvarmland.se.

Styrande dokument

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Alla är berättigade till dessa absoluta rättigheter, utan åtskillnad av något slag.

FN:s konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197)

Alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde och barnets bästa ska alltid beaktas i beslut som rör barn. Blev svensk lag år 2020. Region Värmlands handlingsplan Barnrätt – en plan för barnets bästa gäller sedan februari 2025.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Trädde i kraft i Sverige år 2009.

Agenda 2030

FN:s resolution ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling” innehåller 17 globala mål som syftar till att skapa hållbar utveckling inom de tre dimensionerna: Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Region Värmland har tagit fram en gemensam definition av vad hållbarhet innebär för oss och hur den ska genomsyra organisationens arbete.

Lag om regionalt utvecklingsansvar (SFS 2010:630)

Insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling regleras i lag. Region Värmland ansvarar för att utarbeta och fastställa en strategi för vårt läns utveckling (Värmlandsstrategin 2040) och samordna insatser för genomförandet av strategin. Region Värmland ansvarar vidare för att upprätta och fastställa en länsplan för regional transportinfrastruktur.

Värmlandsstrategin 2040

På uppdrag av regeringen tar alla regioner fram en regional utvecklingsstrategi. Värmlandsstrategin 2040 ger en bild över länets styrkor och utmaningar och lyfter prioriterade områden att kraftsamla kring för en hållbar väg framåt. Strategins vision är ”Ett hållbart Värmland som förändrar världen”. Agenda 2030 är integrerad i Värmlandsstrategins insatsområden och mål.

Den europeiska deklarationen om jämställdhet (CEMR)

Region Värmland har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. CEMR-deklarationen vilar på samma grundläggande princip att jämställdhet är en grundläggande rättighet som Agenda 2030. Region Värmlands Strategisk plan för jämställdhetsintegrering i enlighet med CEMR-deklarationen gäller sedan 2024.

Reglemente för god ekonomisk hushållning

Alla regioner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I regionplanen fastställs vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som anses viktiga för att bidra till god ekonomisk hushållning och hur dessa ska följas upp.

Personalpolitisk plan

Den personalpolitiska planen är en del av Region Värmlands personalpolitiska program och ska bidra till samsyn och styrning av personalområdet. Planen innehåller övergripande mål och långsiktiga strategier inom prioriterade personalområden.

Miljöplan

Region Värmlands interna miljöarbete utgår till stor del från regionens miljöplan, som har fokus på att minska vår organisations miljöpåverkan. Miljöplanen innehåller både mål som ska nås på kort sikt och långsiktiga målsättningar som anger riktningen för var vi bör befinna oss i framtiden. En ny miljöplan för perioden 2026–2029 beslutas under andra halvåret 2025.

Folkhälsostrategisk plan

Region Värmlands folkhälsostrategiska plan tydliggör Region Värmlands folkhälsouppdrag och vilka insatsområden som är viktiga. Det långsiktiga målet i planen är God, jämlik och jämställd hälsa. Den folkhälsostrategiska planen ska fungera som inspiration och vägledning för systematiskt och långsiktigt folkhälsoarbete.

Regionplan

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller fullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan.

Region Värmlands organisation

Politisk organisation

Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat inom ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet. Under mandatperioden 2022–2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre.

Regionfullmäktige

I regionfullmäktige sitter 81 direktvalda ledamöter, 38 kvinnor och 43 män. Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner. En nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.

Regionstyrelse

Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.

Kultur- och bildningsnämnd

Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör också styrelse för regionens folkhögskolor.

Kollektivtrafiknämnd

Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden tar bland annat fram förslag på regionalt trafikförsörjningsprogram som beslutas av fullmäktige, beslutar om allmän trafikplikt och upphandlar och sluter avtal om allmän kollektivtrafik. Nämnden ansvarar även för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.

Regional utvecklingsnämnd

Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö. Nämnden arbetar i nära samverkan med privata och offentliga aktörer – kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Patientnämnd

Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvård och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare som har avtal med Region Värmland.

Hjälpmedelsnämnd

Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.

Kost- och servicenämnd

Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.

Förvaltning

Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning, med fyra förvaltningsområden och ett regionledningskontor. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Planering och uppföljning

Planering

Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger nämndernas ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringsförutsättningar och innehåller en preliminär ekonomisk ramfördelning och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. Nämndernas svar på planeringsdirektivet är nämndernas uppstart inför det nya planeringsåret och innehåller bland annat nämndernas resultatmål som ska bidra till att effektmålen nås.

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och fastställer regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget behandlas av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2025. Beslutet kan revideras av regionfullmäktige vid sammanträde i december 2025.

I Årsplan och budget fastställer varje nämnd sina sedan tidigare beslutade resultatmål samtidigt som de beslutar om nämndens interna ramfördelning. Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan informeras om i respektive nämnd. När dessa delar sker är upp till varje nämnd, men det ska vara klart innan utgången av 2025.

Uppföljning

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognoser för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål. Delårsrapporten behandlas av fullmäktige vid sammanträde i oktober 2025. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllelsen. Årsredovisningen behandlas av fullmäktige vid sammanträde i april 2026.

Bedömning av måluppfyllnad baseras på olika, för målet relevanta underlag, till exempel bidrag till måluppfyllnad från nedbrutna mål på underliggande organisatoriska nivåer och indikatorer. Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.
I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.

Intern kontroll

Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.

Planeringsförutsättningar

Efter en utmanande period ser det samhällsekonomiska läget ljusare ut de kommande åren, trots att den höga inflationen som rådde under några år har gett kvarvarande effekter på ekonomin.

Inflationen har bland annat urholkat det reala skatteunderlaget, vilket betyder att köpkraften är lägre än före inflationsuppgången. Rådande osäkerheter i omvärlden fortsätter ha påverkan på inflationen som hittills inte har stabiliserats runt inflationsmålet enligt förväntan, vilket medför viss vaksamhet i arbetet med planeringen inför 2026–2028.

Till följd av den dåvarande ekonomiska situationen införde Region Värmland flera besparingsåtgärder under åren 2023 och 2024, inklusive ett omställningsarbete som genomfördes under åren 2024 och 2025 och som förväntas ha en bestående kostnadssänkande effekt. Avsikten med åtgärderna var att komma tillbaka till en ekonomi i balans med varaktig hållbarhet. Av den anledningen har just målet ekonomi i balans varit det högst prioriterade målet under de senaste åren. För att säkerställa ekonomi i balans fortsätter det vara det högst prioriterade målet även under 2026.

Under åren 2023 och 2024 rådde hög inflation vilket innebar stora ekonomiska utmaningar, inte minst för Sveriges offentliga sektor, med stora kostnadsökningar på allt från pensionskostnader till bränslepriser och räntehöjningar. Under 2025 väntas inflationen stabiliseras på normal nivå. Det innebär att det ekonomiska trycket på regionerna lättar och ger effekter även för 2026, framför allt genom kraftigt sänkta pensionskostnader och en lägre allmän kostnadsutveckling.

En faktor som kommer att påverka både Region Värmlands ekonomi och verksamhet under många år framöver är beslutet att bygga om Centralsjukhuset i Karlstad för mötet med dagens och morgondagens patient, för effektiva arbetssätt och en hållbar hälso- och sjukvård. Inför planeringsperioden 2026–2028 har bygget tagit ordentlig fart vilket innebär att Region Värmlands kostnader för både drift och investering ökar under perioden.

En planeringsförutsättning med stor påverkan på framtiden är befolkningsutvecklingen. SCB:s prognoser visar ett skifte där andelen barn och unga minskar, medan personer över 80 år beräknas stå för nästan hela befolkningsökningen under den kommande tioårsperioden. Detta innebär att färre personer på arbetsmarknaden ska ta hand om fler. Dessutom innebär det att färre personer bidrar till skatteunderlaget som finansierar stora delar av Region Värmlands ekonomi. För att kunna möta värmlänningarnas framtida behov av regionens tjänster behöver vi fortsatt arbeta med utvecklingen av nya arbetssätt, intensifiera digitaliseringen och effektivisera våra processer. Vi behöver också fortsätta satsningen på att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintliga och nya medarbetare, något som blir ännu viktigare i spåren av omställning och besparingsåtgärder.

Efter några år med ett kärvt ekonomiskt läge ser det trots den svagare arbetsmarknaden ljusare ut inför 2026. Redan följande år väntas dock en dämpning av den ekonomiska utvecklingen vilket innebär att det är av största vikt att hålla en balanserad kostnadsutveckling, för att undvika ytterligare besparingsåtgärder kommande år. En viktig planeringsförutsättning är därför att alla kostnadsökningar ska rymmas inom beslutade nettokostnadsramar, det gäller alla delar av Region Värmlands verksamheter. Nämnderna har av regionstyrelsen fått i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten. Aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål ska prioriteras.

Regionfullmäktiges effektmål

För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen ”Livskvalitet i världsklass” tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål.

Regionfullmäktiges effektmål är:

• Trygga och nöjda invånare
• Attraktivt och hållbart Värmland
• God, jämlik och jämställd hälsa
• Hållbar organisation

Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Resultatmålen ligger i sin tur till grund för den fortsatta verksamhets- och aktivitetsplaneringen inom förvaltningen. Varje nämnd beslutar själva om sina resultatmål och bedömningsgrunder för måluppfyllnad. Nämndernas resultatmål hämtas företrädesvis ur redan beslutade styrdokument. Hur nämndernas resultatmål bidrar till de globala målen i Agenda 2030 framgår under respektive effektmål nedan.

Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Det är av största vikt att komma tillbaka till en ekonomi i balans. Det var det högst prioriterade målet 2024 och 2025 fortsätter vara det även under 2026.

Effektmål: Trygga och nöjda invånare

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

• Mål 1: Ingen fattigdom
• Mål 2: Ingen hunger
• Mål 3: God hälsa och välbefinnande
• Mål 4: God utbildning för alla
• Mål 5: Jämställdhet
• Mål 7: Hållbar energi för alla
• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 10: Minskad ojämlikhet
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
• Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Indikatorer

Innan 2025 års utgång kompletteras regionplanen med beslut om omarbetade indikatorer för effektmålens måluppfyllnad.

Effektmål: Attraktivt och hållbart Värmland

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

• Mål 1: Ingen fattigdom
• Mål 2: Ingen hunger
• Mål 3: God hälsa och välbefinnande
• Mål 4: God utbildning för alla
• Mål 5: Jämställdhet
• Mål 7: Hållbar energi för alla
• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 10: Minskad ojämlikhet
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Indikatorer

Innan 2025 års utgång kompletteras regionplanen med beslut om omarbetade indikatorer för effektmålens måluppfyllnad.

Effektmål: God, jämlik och jämställd hälsa

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

• Mål 1: Ingen fattigdom
• Mål 2: Ingen hunger
• Mål 3: God hälsa och välbefinnande
• Mål 4: God utbildning för alla
• Mål 5: Jämställdhet
• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 10: Minskad ojämlikhet
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
• Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Indikatorer

Innan 2025 års utgång kompletteras regionplanen med beslut om omarbetade indikatorer för effektmålens måluppfyllnad.

Effektmål: Hållbar organisation

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

• Mål 3: God hälsa och välbefinnande
• Mål 5: Jämställdhet
• Mål 7: Hållbar energi för alla
• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 10: Minskad ojämlikhet
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
  

Indikatorer

Innan 2025 års utgång kompletteras regionplanen med beslut om omarbetade indikatorer för effektmålens måluppfyllnad.

Budget och ekonomisk flerårsplan

Region Värmlands verksamhet ska bedrivas med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Regionfullmäktige fastställer inför varje nytt kalenderår årets resultatbudget, nämndernas nettokostnadsramar och en plan för ekonomin för de följande två åren.

Efter några ekonomiskt utmanande år då hög inflation medförde stora kostnadsökningar och räntehöjningar har inflationen sjunkit och tycks vara på väg att stabiliseras runt inflationsmålet. Efterverkningarna av inflationen och räntehöjningarna märks dock fortfarande i form av varaktigt högre kostnadsnivåer och en svagare arbetsmarknad. Det innebär att Region Värmlands ekonomiska handlingsutrymme är begränsat även den kommande planeringsperioden, inte minst för att det ekonomiska resultatet för åren 2023 och 2024 uppvisade underskott som måste återställas. Utöver de effekter som följer av förutsättningar i omvärlden går byggarbetena på Centralsjukhuset i Karlstad mot en period med ökande kostnader, vilket måste rymmas i planeringen på både kort och lång sikt.

För att klara återställning av tidigare års underskott och samtidigt bygga upp ett tillräckligt ekonomiskt utrymme för pågående och kommande investeringar behöver de årliga resultatkraven i budget 2026 och flerårsplan 2027–2028 läggas minst på det långsiktiga målet två procent enligt god ekonomisk hushållning. Det innebär i sin tur ett fortsatt krav på effektiviseringar och en återhållsam kostnadsutveckling i verksamheterna. Det krävs också en bestående effekt av 2024 års omställning och att nämnderna och verksamheterna fortsätter rusta för att möta framtiden.

Resultatbudget 2026 och ekonomisk flerårsplan 2027–2028

Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas. Verksamhetens nettokostnadsram är Region Värmlands utrymme för att bedriva verksamhet. Nettokostnadsramen är uppbyggd av verksamhetens direkta intäkter minus direkta kostnader och avskrivningar. Hur mycket pengar som kan avsättas till verksamhetens nettokostnadsram grundas på skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. I årets budgeterade resultat ingår även de finansiella posterna. För att sträva mot en långsiktighet i planeringen beslutas en ekonomisk flerårsplan tillsammans med årets resultatbudget.

Regionfullmäktige fastställer budgetramen för verksamhetens nettokostnader 2026 till 12 463 miljoner kronor, motsvarande 96,1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Den fastställda budgetramen för verksamhetens nettokostnader innebär en ökning med 503 miljoner kronor jämfört med 2025 och en ökning med 167 miljoner kronor jämfört med den flerårsplan som beslutades i Regionplan 2025.

Regionfullmäktige fastställer årets resultat 2026 till 330 miljoner kronor, motsvarande 2,5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Planerat kassaflöde

Resultatets kassaflödespåverkan likställs med kassaflöde från den löpande verksamheten. Kassaflöde från den löpande verksamheten ska täcka investeringar och placering av pensionsmedel. Därutöver kommer upplåning ske med maximalt 60 procent av investeringsutgiften för projekt Nya CSK. Under förutsättning att regionen uppnår god ekonomisk hushållning, det vill säga årliga ekonomiska resultat på två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, så kommer kassaflödet från den löpande verksamheten, samt planerad upplåning att täcka dessa delar.

Verksamhetens nettokostnader

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamheternas intäkter, kostnader och avskrivningar. Den fastställda nettokostnadsramen innebär en ökning med 503 miljoner kronor jämfört med 2025 års budget. Ökningen beror på högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag enligt SKR:s senaste skatteunderlagsprognos.

I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel patientavgifter och biljettintäkter. Riktade statsbidrag och andra anslag ges för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår. Sena beslut om finansiering från aktörer utanför Region Värmland innebär att verksamheten måste planeras utan en fullständig bild av finansieringen, vilket gör det svårt att matcha den tillfälliga intäkten med kostnaden för utförandet. Verksamheternas intäkter ska budgeteras med en försiktig realism och utifrån kända förhållanden.

I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, läkemedel, material och köp av tjänster. Region Värmland är länets största arbetsgivare med mer än 8 000 medarbetare och personalkostnaderna är ungefär hälften av regionens kostnader. Den näst största kostnadsposten är köp av verksamhet inom främst hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med stora avtal som är svåra att påverka på kort sikt.

Verksamhetens kostnader för avskrivningar på anläggningstillgångar förväntas öka jämfört med 2025, främst beroende på att delar av byggprojektet på Centralsjukhuset i Karlstad börjar färdigställas.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Resultatbudgeten och den ekonomiska flerårsplanen beräknas utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos, som tar hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen och skattekraften inom länet.

De förväntade skatteintäkterna utgår från en oförändrad regional skatt på 12,28 öre per skattekrona.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader

I finansiella intäkter ingår den budgeterade realiserade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen men inte orealiserade vinster eller förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde kommer vid årets slut att påverka årets resultat för Region Värmland.

Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.

Regionfullmäktige fastställer Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2026.

Regionfullmäktige fastställer årligen hur mycket som ska tillföras pensionsfonden kommande år. Beloppet utgår från den senaste prognosen från KPA och ska enligt Region Värmlands finanspolicy motsvara minst 75 procent av den prognostiserade avsättningen till pensioner. December 2023 beslutades om ett avsteg från finanspolicyns krav och endast 40 procent av den prognostiserade skuldökningen tillfördes pensionsfonden 2024. För 2026 föreslås att hela den prognostiserade skuldökningen 2026 tillförs pensionsfonden samt en del av skuldökningen från 2024 som kvarstår upp till kravet på 75 procent, resterande del av kravet tillförs pensionsfonden under 2027.

Regionfullmäktige fastställer att 240 miljoner kronor tillförs pensionsfonden 2026.

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge värmlänningarna en god hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det finansiella perspektivet av god ekonomisk hushållning innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service som de konsumerar. För att upprätthålla denna förmåga ska nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inte överstiga 98 procent.

Regionens verksamheter står inför en något ljusare ekonomisk situation inför 2026, främst på grund av att inflationen ser ut att stabiliseras runt Riksbankens inflationsmål på två procent samt den genomförda skattehöjningen inför 2025. Samtidigt innebär den tidigare höga kostnadsutvecklingen i samhället att verksamheternas utrymme för att bedriva verksamhet varaktigt har minskat eftersom intäkterna inte har utvecklats i samma takt. Inför de kommande åren i planeringsperioden visar nationella och lokala prognoser att kostnader för befintlig verksamhet ökar igen. För att undvika ytterligare besparingsåtgärder kommande år är det av största vikt att kostnadsutvecklingen hålls nere för att långsiktigt nå en ekonomi i balans men även att fortsatt utvecklingsarbete bedrivs för att frigöra resurser och fortsätta rusta för att möta framtiden.

Region Värmland hade för räkenskapsåret 2024 ett negativt balanskravsresultat som uppgick till minus 13,6 miljoner kronor, tillsammans med det negativa balanskravsresultatet från 2023 uppgår det total återställningskravet till 412,0 miljoner kronor. Om balanskravsresultatet är negativt för ett visst räkenskapsår ska det enligt kommunallagen återställas och en åtgärdsplan ska antas av fullmäktige om hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravet uppkom, det vill säga senast i budgeten för 2027.

Nämndernas nettokostnadsramar 2026

I regionfullmäktiges beslut om resultatbudget ingår ramen för verksamhetens nettokostnader, som är årets utrymme för fördelning av anslag till nämndernas verksamhet i form av nämndernas nettokostnadsramar. Fördelningen av ramen för verksamhetens nettokostnader till nämnderna grundas på de senast beslutade ramarna. Förändringar av nämndernas ramar kan vara av allmän karaktär, exempelvis i form av generell uppräkning, eller riktade utifrån satsningar, uppdrag, effektiviseringskrav eller andra beslut.

Regionfullmäktige beslutar om nämndernas nettokostnadsramar inför varje budgetår. Varje nämnd ansvarar för att planera och utföra sin verksamhet inom den av regionfullmäktige beslutade nettokostnadsramen. I nämndens planeringsarbete inför det kommande året ska nämnden besluta hur nettokostnadsramen fördelas på övergripande nivå inom nämndens ansvarsområde.

Nämnderna har i planeringsdirektivet inför 2026 fått i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten, där aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål ska prioriteras. Detta direktiv har ett dubbelt syfte, dels att kunna rymma kostnadsökningar inom nettokostnadsramen, dels att fortsätta arbetet med att rusta verksamheterna för en framtid där en minskande arbetskraft ska tillgodose ett ökande behov.

Inför 2026 tillförs 503 000 tusen kronor till nämndernas nettokostnadsramar jämfört med 2025. I nettokostnadsramarna ingår budget för Region Värmlands förtroendevalda* med totalt 51 971 tusen kronor, budget för läkemedel och läkemedelstjänster med totalt 1 620 000 tusen kronor, samt budget för remitterad vård av medicinska skäl med totalt 742 000 tusen kronor.

Regionfullmäktige fastställer nämndernas nettokostnadsramar 2026 enligt nedanstående tabell.

* I budgeten för förtroendevalda ingår kostnader för arvoden för fullmäktige, styrelse och nämnder inklusive gruppmöten, beredning och utskott samt lönekostnader för regionråd, politiska sekreterare, övriga omkostnader samt medel för partiernas parti- och utbildningsstöd. I beräkningen av partiresursen utgör mandatperioden en helhet.

Balanskravsutredning och balansbudget 2026

Balanskrav och resultatreserv

I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet regleras hur ett ekonomiskt över- respektive underskott beräknas och regleras. Från och med årsbokslut och årsredovisning 2024 finns det möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatreserv (RER). Om vissa kriterier uppfylls kan denna reserv sedan användas för att till exempel jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.

Balanskravsutredningen 2025 visar ett förväntat positivt resultat enligt resultatbudgeten. Det positiva resultatet för 2025 ger regionen möjlighet att återställa del av det totala återställningskravet. Under 2026 förväntas hela återställningskravet vara återställt och att medel kommer kunna avsättas till resultatreserven.

Balansbudget

Balansbudgeten visar regionens förväntade tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder för planeringsperioden.

Investeringsplanering 2026–2030

Inom Region Värmland delas investeringsplaneringen in i olika utrymmen: återinvesteringar, nyinvesteringar, åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande samt projekt Nya CSK, som särredovisas med hänsyn till dess storlek.
Region Värmlands förmåga att i framtiden bära avskrivnings- och driftkostnader påverkar möjligheten att satsa på nya investeringar.

Återinvesteringar

Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Den tekniska utvecklingen innebär att man vid återinvesteringar kan behöva ersätta med ny teknologi. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.

Nyinvesteringar

Nyinvestering definieras som investering som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på Region Värmlands verksamheters inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.

Åtgärder för att bevara fastigheters värde eller motsvarande

Åtgärder för att bevara fastigheters värde och funktion samt infrastruktursatsningar som inte är initierade av verksamhetsbehov kommer att behöva genomföras på flera håll i länet.

Projekt Nya CSK

På Centralsjukhuset i Karlstad har ett större föryngringsprojekt i fastighetsbeståndet startats, projekt Nya CSK. Projektet påverkar inte bara periodens investeringsnivå utan kommer även påverka kostnadsnivån för regionen många år efter att projektet har färdigställts.

Om planen

Om planen samt kontaktuppgifter för vidare information.

Information om planen