Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvårdsnämnd 2024

Patientsäkerhetsberättelsen ger en levande återblick på de åtgärder och förbättringsprojekt som genomförts under året för att göra vården säkrare inom regionens alla delar.

Återblicken inkluderar allt från psykiatrisk öppen- och slutenvård till somatisk dygnet runt vård, prehospital vård och allmänmedicin och tandvård. Berättelsen lyfter fram de insatser som gjorts för att förhindra vårdskador och främja en säker vårdmiljö för alla patienter.

Patientsäkerhetsarbetet grundar sig i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet – Agera för säker vård – som är en ambitiös satsning framtagen av Socialstyrelsen i samverkan med andra myndigheter och nationella organisationer. Planen är en värdefull resurs för att stödja regioner och kommuner i deras systematiska arbete med patientsäkerhet. Handlingsplanen omfattar ett brett spektrum av åtgärder som syftar till att både skapa säkerhet och minimera risker för skador inom hälso- och sjukvården.

Utifrån den nationella handlingsplanen har Region Värmland utvecklat en egen regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet med särskilt fokus på områden som är kritiska för att stärka säkerheten inom regionens hälso- och sjukvård samt tandvård. Planen inkluderar aktiviteter inom flera viktiga områden, uppdelade i fyra grundläggande förutsättningar och fem centrala fokusområden, vilket skapar en omfattande ram för säkerhetsarbetet.

Den regionala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet har genomgått en omfattande översyn och revidering under 2024 och kommer att gälla för perioden 2025–2030. Genom att fortsätta fokusera på säkerhetsfrågor och ständigt arbeta för att förbättra vården strävar regionen efter att skapa en vårdmiljö där säkerhet och trygghet står i främsta rummet för både patienter och vårdpersonal.

2. Sammanfattning

Under det gångna året har Region Värmland ställts inför utmaningar kopplade till vårdplatssituationen på våra sjukhus. Den ekonomiska situationen har varit mer ansträngd än på mycket länge präglad av hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader. Som en följd av detta tvingades regionen under 2024 vidta åtgärder för att uppnå en budget i balans. Detta har påverkat samtliga delar av vården, men har också medfört en ökad medvetenhet kring kostnadseffektivitet i relation till kvalitet och patientsäkerhetsarbete. En vård präglad av hög riskmedvetenhet och ett kontinuerligt arbete med förbättringar blir både säker och ekonomiskt hållbar.

Flera områden inom regionen har aktivt arbetat för att stärka och tydliggöra patientsäkerhetsarbetet genom exempelvis god vårdhygien och ändamålsenlig antibiotikaanvändning. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs medarbetardrivet och integreras i det dagliga arbetet inom verksamheterna.

Glädjande nog har andelen vårdskador minskat inom den somatiska slutenvården jämfört med tidigare år. Samtidigt har en ökad förekomst av sjukhusförvärvade lunginflammationer noterats, vilket kan vara ett resultat av minskad mobilisering av inneliggande patienter, en konsekvens av den ansträngda vårdplatssituationen och belastningen på vårdpersonalen.

Arbetet inom regionen har fortsatt i enlighet med den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet - "Agera för säker vård". Särskilt fokus har lagts på aktiviteter som syftar till att stärka de fyra grundläggande förutsättningarna för en säkrare vård: engagerad ledning och tydlig styrning, adekvat kunskap och kompetens, en god säkerhetskultur samt patienten som medskapare.

Regionen har fortsatt att utveckla mätplaner och val av indikatorer med målet att etablera en uppföljning som speglar hela området patientsäkerhet i enlighet med den fastställda handlingsplanen. Patientsäkerhetsronder har genomförts både inom slutenvård och öppenvård med deltagande av hälso- och sjukvårdens högsta ledning.

Implementeringen av Gröna Korset som metod för att stärka säkerhetskulturen har fortskridit. Dessutom har förutsättningar för att involvera patienten som medskapare på olika nivåer i hälso- och sjukvården fortlöpande byggts upp. Hälso- och sjukvårdsledningen har beslutat att arbeta för att uppnå antibiotikasmarta verksamheter. Denna metodik syftar till att bevara antibiotikans effektivitet genom minskad smittspridning och färre vårdrelaterade infektioner genom att uppfylla ett antal specifika kriterier. Arbetet har inletts och förväntas fortgå under större delen av 2025.

Svarsfrekvensen för hela Region Värmland i 2024 års medarbetar- och säkerhetsenkät var 80 procent. Svarsfrekvensen för hälso- och sjukvården var 78 procent.

Resultat av sammanlagt HME-index i 2024 års medarbetar- och säkerhetsenkät var för hela Region Värmland 79 (2023 års enkät hade index 80).

Resultaten fördelar sig på de ingående områdena enligt följande (2023 års resultat inom parentes): Motivation 80 (81), Styrning 75 (75), Ledarskap 83 (84).

Resultatet för hälso- och sjukvården: Motivation 79 (81), Styrning 75 (75), Ledarskap 82 (83)

Regelbunden återkoppling till hälso- och sjukvårdsledningen gällande aktuella patientsäkerhetsfrågor skapar förutsättningar för att nå chefer på olika nivåer inom organisationen.Patientsäkerhetsenheten sammanställer och rapporterar kontinuerligt statistiska data och analyser över avvikelser inklusive allvarliga avvikelser (lex Maria) samt övriga identifierade förändringar som är relevanta för patientsäkerheten. En chefläkare ingår i den strategiska ledningsgruppen för hälso- och sjukvårdsledningen och fungerar som en viktig länk mellan den operativa verksamheten och den strategiska styrningen.

Patientsäkerhetsronderna har fortlöptunder året, med systematisk uppföljning av tidigare genomförda ronder. Inför varje Patientsäkerhetsrond sammanställs verksamhetens resultat för att underlätta en konstruktiv dialog om patientsäkerhetsrisker och verksamhetens styrkor. Under dessa ronder besöker högsta ledningen, chefläkare och utvecklingsledare inom patientsäkerhet verksamheten och interagerar med både ledning och medarbetare.

Patientsäkerhetsronderna utgår från en dialog om de grundläggande förutsättningarna för säker vård, i enlighet med principerna i "Agera för säker vård." En skriftlig sammanfattning av dessa dialoger upprättas, vilken ligger till grund för uppföljningsdialoger och ytterligare förbättringsåtgärder.

3.2 En god säkerhetskultur

En god säkerhetskultur kännetecknas av ett aktivt arbete med att identifiera och minimera risker och skador. Den innebär också ett arbetsklimat som är öppet och där personalen känner sig trygg att rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet. Förutsättningar att involvera patient och närstående stärks, lära av både negativa och positiva händelser ger patienten en möjlighet att vara delaktig och arbeta förebyggande.

Sammanlagt index (indexvärde inom parentes) avseende Hållbart säkerhetsengagemang (HSE) för Region Värmland var (77) och värde för hälso- och sjukvården (76). Index från 70 indikerar på gott resultat.

Baserat på resultaten från medarbetar-och säkerhetskulturenkäten är det uppenbart att hälso-och sjukvården behöver intensifiera sina ansträngningar för att säkerställa patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet (patientdelaktighet i patientsäkerhetsarbetet index 60). En lämplig strategi innefattar den fortsatta utvecklingen av konceptet Levande bibliotek, övergången till Nära vård samt genomförandet av utbildningar om sammanhållen individuell plan (SIP). Dessutom har referensgrupper för dokumenterade överenskommelser utökats med patientmedverkan.

Under patientsäkerhetsveckorna har det framhävts hur betydande det är att involvera patienten för att öka säkerheten och minimera risken för diagnostiska misstag. En metod som har betonats i detta sammanhang är Teach-back-metoden, som syftar till att säkerställa att patienten korrekt har förstått den information som har tillhandahållits.

Dessa åtgärder och metoder främjar en säkerhetskultur inom vården där patientens roll och delaktighet erkänns och värderas som central.

Områden med högst index är:

• Jag vågar prata om mina misstag (88)
• Jag påtalar när jag tror att något är på väg att gå fel (88)
• Jag blir alltid bra bemött på min arbetsplats när jag behöver hjälp (85)

Här framkommer ingen skillnad mellan Region Värmland och hälso- och sjukvården (indexvärde inom parentes)

Indikatorn redovisar andelen enheter inom sluten vård, öppen vård och folktandvård som har infört Gröna korset (34%). En enkät skickades ut till 250 enhetschefer, vilken besvarades av 125. 85 chefer svarade ja på frågan om man infört Gröna korset, medan 40 har svarade nej och 125 har inte svarat alls. Andelen användare av Gröna korset har minskat, vilket enligt verksamheterna beror på att stort fokus lagts på de ekonomiska utmaningarna, behov av att prioritera arbetsuppgifter och att ett antal chefsbyten under året gjort att Gröna korset pausats.

3.3 Adekvat kunskap och kompetens

För en säker vård behövs tillräckligt med hälso- och sjukvårdspersonal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Då kan de fatta beslut, bedöma risker samt föreslå och vidta åtgärder som bidrar till en god och säker vård.

Via Utbildningsplattformen erbjuds Socialstyrelsens nationella patientsäkerhetsutbildning, Säker vård. Utbildningen riktar sig till alla medarbetare och chefer i hälso- och sjukvården samt tandvård. Ett 90-tal personer har under året varit inloggad på utbildningen via utbildningsplattformen.

Patientsäkerhetsenheten har upprättat en introduktionsutbildning i patientsäkerhet för chefer inom regionens hälso- och sjukvård samt tandvård som ingår i den obligatoriska chefsutbildningen för nya chefer. Utbildningen innefattar även ett moment om avvikelsehantering som vänder sig till alla nya chefer i Region Värmland.

Chefläkare och utvecklingsledare utbildar bastjänstgörande läkare (BT-läkare) i patientsäkerhet, detta är ett obligatoriskt moment i introduktionen.

Under året har kliniskt träningscentrum (KTC) fortsatt arbetet med kliniska utbildningsprogram (KUP) för sjuksköterskor och undersköterskor i syfte att höja nivån på nyanställdas kompetens och för att skapa trygghet i arbetet. På flertalet enheter och verksamheter inom både sluten- och öppenvård finns det systematik för daglig avstämning och för att göra anpassningar utifrån det aktuella läget. Chefläkare och utvecklingsledare har utbildning i patientsäkerhet och vårdskador för sjuksköterskor som deltar i KUP. Färdighetsträning utifrån identifierade behov via KTC sker kontinuerligt under året.

Planering och genomförande av simuleringsövningar och färdighetsträning för vårdens medarbetare sker i samarbete mellan vårdens kliniskt ansvariga på olika nivåer och KTC.

Allmänmedicin har årligen ett antal nätverksträffar för sina professioner där aktuella teman, förändrade arbetssätt exempelvis relaterat till kunskapsstyrning och uppdaterade rutiner presenteras och diskuteras. Slutenvårdens läkare har under året uppdaterats och informerats om patientsäkerhet via Chefläkarens patientsäkerhetsbrev.

HR ger stöd till verksamheterna för att arbeta med den strategiska och långsiktiga kompetensförsörjningen. En del i stödet är att leda arbetet med kompetensanalyser där det handlar om att identifiera gap mellan önskad och befintlig kompetens. Analysen visar på insatser som ska genomföras för att uppnå rätt kompetens utifrån verksamhetens behov, nu och i framtiden.

3.4 Patienten som medskapare

När patienten är välinformerad, får delta aktivt i sin vård och ges möjlighet att påverka den utifrån behov och förutsättningar, kan vården bli ännu säkrare.

Resultatet visar att svarsfrekvensen i mätningen av vuxen- och barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård sjunkit marginellt mellan 2022 och 2024. Vad gäller utfall på de svarandes helhetsintryck för nöjdhet har den ökat inom alla områden. Inom vuxenpsykiatrin så har man under 2024 nått upp till genomsnittet för landet. Vad gäller barn och ungdomar ser vi i dialog med Barn- och ungdomspsykiatrin förbättringsmöjligheter, vilket det löpande arbetas med.

Patienters upplevelser av vården är en viktig källa för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patientperspektiv och mätningar genomförs nationellt genom Nationell patientenkät (NPE). Patienter som fått vård väljs slumpmässigt ut och får ett digitalt frågeformulär på 1177.se, alternativt via post.

I enkäten ges möjlighet att svara på frågor gällande upplevelsen av vårdtillfället utifrån sju olika dimensioner. En dimension består av flera frågor som räknats samman till ett värde mellan 0 och 100 (index/dimensionspoäng), där 100 är högsta och därmed bästa utfall. Årets utfall för regionens mätning är 74,9. Nationellt gemensamma undersökningar genomförs vartannat år inom primärvård, somatisk öppen- och slutenvård, akutmottagningar samt psykiatrisk öppen- och slutenvård. Regionerna kan välja att mäta oftare och/eller inom fler områden.

Fortsatt stöd har getts till verksamheterna i att använda Nationell Patientenkät i förbättringsarbeten.

Resultatet som redovisas här är en sammanslagning av dimensionen "delaktighet" i den nationella patientenkäten från genomförda mätningar inom Region Värmland med undantag från Standardiserade vårdförlopp som redovisas separat. Mätningarna ger en övergripande bild över hur Värmlandspatienter upplever delaktigheten i sin egen vård.

Totalt under 2024 var index/dimensionspoängen 77/100. Det ses en variation av upplevelsen delaktighet och involvering. Patienter inom specialiserad öppen- och slutenvård, rehabilitering inom primärvård och primärvård upplever högre delaktighet och involvering än inom psykiatrisk slutenvård, där det uppges lägre upplevelse av delaktighet och involvering. Dessa skillnader följs åt både på nationell och lokal nivå.

Under perioden 2022 till 2025 pågår ett arbete inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillsammans med kontaktpersoner i regionerna för att uppdatera NPE. Detta inkluderar att omformulera och justera antalet frågor samt förbättra dimensionerna och presentationen av resultaten. Dessutom pågår ett arbete för att utveckla frågor riktade till barn samt en dialog om hur barn och unga ska inkluderas i processen.

Under 2024 inkluderades även ambulanssjukvården i NPE som en del av en pilotmätning. Detta initiativ syftar till att säkerställa att fler aspekter av hälso- och sjukvården är representerade och att patienternas perspektiv tas i beaktande.

Exempel på frågor i enkäten som ger underlag för patientens upplevelse av delaktighet och involvering är:

• Var du delaktig i besluten beträffande din vård/behandling i den utsträckning du önskade?
• Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?
• Gav vårdpersonalen din familj/närstående tillräckligt med information?
• Tog vårdpersonalen hänsyn till dina erfarenheter av din sjukdom/ditt hälsotillstånd?

Resultatet för 2024 är hämtat från Svenska palliativregistrets utdataportal 2025-01-10.

Indikatorn visar andelen patienter där ett brytpunktsamtal om övergång till palliativ vård ägt rum och dokumenterats. Ett brytpunktssamtal ska föras och dokumenteras när en läkare beslutat att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där botande och bromsande behandling upphör. Vården övergår då till palliativ vård. God palliativ vård inbegriper att patienten och närstående får veta detta vid ett samtal där en läkare är närvarande. Det ska även finnas en dokumenterad bedömning och ett dokumenterat läkarbeslut om denna förändring. Socialstyrelsen har som mål för denna indikator angett en andel på 98 procent.

I agendan för patientsäkerhetsdialoger på SÄBO lyfts frågan om brytpunktssamtal i samband med inskrivning på boendet som ett viktigt moment i planeringen för och tillsammans med patient och närstående. Dialogerna har identifierat behov är stöd i hur dessa samtal kan genomföras och tydliggörande av det delade ansvar mellan kommun och region för att säkerställa att de äger rum. Under året har en riktlinje om beslut om vårdbegränsning utarbetats och fastställts som gäller för hela hälso- och sjukvården i Region Värmland.

3.4.1 Patienters och närståendes synpunkter och klagomål

Patienter och närstående kan lämna synpunkter eller klagomål om man inte är nöjd med den vård man har fått. Synpunkterna kan bidra till att förbättra och säkra vården.

Synpunkter kan lämnas på flera sätt, direkt till mottagningen där man fick vård, via 1177.se eller genom att kontakta patientnämnden i regionen.

Det är också möjligt att lämna beröm eller förslag på förbättringar.

Inkomna klagomålsärenden kategoriseras i någon av åtta kategorier för Patientnämnden och tio för Synpunkten. Positiv återkoppling och övriga synpunkter eller klagomål hanteras enbart via Synpunkten. Kategorierna med flest klagomålsärenden via patientnämnden är vård och behandling, kommunikation samt tillgänglighet. Flest klagomålsärenden via Synpunkten är vård och behandling, kommunikation och övriga synpunkter eller klagomål.

Diagrammet visar antal ärenden inom olika områdesindelningar. Patientnämnden har något fler ärenden inom somatisk specialistvård och synpunktens klagomål gäller främst primärvård.

3.4.2 Patientmedverkan för ökad delaktighet, riskmedvetenhet och beredskap

Flera initiativ för att utveckla vård tillsammans med patienter och brukare har växt fram de senaste åren. Exempel på pågående arbeten i syfte att involvera och medvetandegöra patienter i planering och genomförande av vård finns inom Folktandvården, men även som en del av arbetet med dokumenterad överenskommelse kopplat till kunskapsstöd inom exempelvis hjärt- och akutkliniken. En pilot är under utveckling för att ta fram en metod för säker provtagning inom slutenvården, där patienter kommer att medverka.

Arbetet med implementering av Levande Bibliotek (medborgare med erfarenhet från att vara patient) har startats upp och fortlöper. Fyra "pilotböcker" och en pilotverksamhet har varit del i utvecklingsarbetet. I nuläget innehåller biblioteket tio böcker/personer vilka lånats ut vid fem tillfällen. Externa och interna verksamheter har informerats om Levande bibliotek och information finns på 1177.se och Vårdgivarwebben

Patient- och närståendeutbildningar enligt metoden Lära och bemästra har genomförts vid åtta tillfällen i fyra olika verksamheter. Även Samtalsledarutbildning enligt Lära och bemästra har genomförts.

Erfarna brukare har deltagit och delat med sig av sina erfarenheter i Kliniskt utbildningsprogram för sjuksköterskor (KUP).

I samband med genomförandet av patientsäkerhetsronder och dialoger ingår sammanställningar från Patientnämnden rörande patienters och närståendes erfarenheter från vården som underlag till förbättringsarbeten. Även synpunkter och klagomål via 1177 används för detta ändamål.

Framtida arbete blir att implementera kommunikationsmetoden Teach back samt involvera patienten i arbetet med Kloka Kliniska Val.

4 Fokusområden

4.1 Öka kunskapen om förekomst av vårdskador

Indikatorn mäter andelen patienter i vuxen somatisk slutenvård som identifierats med minst ett trycksår av kategori 1–4 inklusive ej klassificerbart trycksår och misstänkt djup hudskada. Mätningen av trycksår görs genom en så kallad punktprevalensmätning.

Tidigare år har det genomförts minst två regiongemensamma mätningar, varav en också varit nationell, medan det under 2024 endast genomfördes en regiongemensam mätning -ingen nationell.

Samtliga vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar inom vuxen somatisk slutenvård deltog i mätningen, men eftersom patienter som varit inskrivna på enheten kortare än 24 timmar exkluderas från mätningen av sjukhusförvärvade trycksår har inte alla enheter något utfall att redovisa.

Av de totalt 278 patienter som deltog i mätningen hade 24 enheter utfall, varav 14 enheter redovisade ett utfall på 0 procent, medan de återstående 10 enheterna hade ett utfall mellan 4,2 och 40 procent. Det totala utfallet uppgick till 9,7 procent, vilket representerar en ökning från föregående års utfall på 8,1 procent och innebär att regionens målvärde på under 7 procent inte uppnåddes. Det är dock viktigt att notera att det är svårt att dra några definitiva slutsatser från en enda punktprevalensmätning, även på regional nivå.

För att förbättra utfallet pågår ett arbete med att implementera tidig riskbedömning, vilket utgör grunden för korrekt profylaktisk behandling. Resultaten indikerar att de flesta trycksår är av kategori 1, vilket kan betraktas som en riskfaktor där tidig intervention kan vända förloppet. Förekomsten av manifesta trycksår av kategori 2–4 är låg, och Region Värmland ligger klart under riksgenomsnittet. För att ytterligare stärka det förebyggande arbetet mot uppkomsten av trycksår, vilket är en kostsam vårdskada som skapar onödigt patientlidande, involveras nu hela vårdprocessen och inte enbart vårdavdelningarna. Detta inkluderar hudbedömningar redan i ambulansen och fortsatta hudbedömningar på akutmottagningen. Åtgärder sätts in, och följsamhet till Silverspåret för äldre sköra patienter säkerställs. Dessutom ändras dokumentationen för att underlätta framtagning av statistik i de olika delarna av processen.

Dessutom ändras dokumentationen för att underlätta framtagning av statistik i de olika delarna av processen.

Under nästa år planeras tre regiongemensamma mätningar, samtidigt som flera enheter har valt att genomföra mätningar varje månad. Det har under flera år observerats att enheter som mäter oftare också uppnår bättre utfall.

Sedan mätningarna började för cirka tio år sedan har vårdskadorna minskat från 13–14 procent till 5,2 procent det senaste tolvmånaders intervallet.

Andelen patienter med vårdskada mäts genom att slumpmässigt välja ut ett antal vårdtillfällen från vuxen somatisk slutenvård som sedan granskas enligt särskilda markörer. Metoden har använts under många år för att mäta förekomsten av skador och vårdskador inom svensk hälso- och sjukvård.

På grund av de låga antalen redovisas resultaten per rullande tolvmånadsperioder. Metoden medför dessutom en fördröjning av resultaten och därför ingår vårdtillfällen från senaste granskade vårdtillfälle och tolv månaderna bakåt. Eftersom senaste granskade vårdtillfälle skedde i oktober 2024 redovisas perioden november till och med oktober för varje år.

Under perioden för 2024 granskades totalt 601 vårdtillfällen. Andelen vårdskador inom vuxen somatisk slutenvård fortsätter att minska. Sedan mätningarna började för cirka tio år sedan har vårdskador minskat från 13–14 procent till 5,2 procent det senaste tolvmånaders intervallet. Detta innebär att över 3000 patienter färre per år drabbas av vårdskada idag, jämfört med för några år sedan. Utfallet ligger långt under målvärdet på högst 10 procent. Det föreligger variation mellan sjukhusen, men minskningen har skett på samtliga tre.

4.1.1 Utredning efter vårdskador och andra avvikelser samt återkoppling till berörda

Alla medarbetare är skyldiga att rapportera när avvikelser identifieras och uppmuntras även att rapportera/diskutera vid exempelvis Gröna korset, arbetsplatsträffar och patientsäkerhetsronder/-dialoger. Genom att avvikelser följs upp på samtliga nivåer blir det en naturlig del av patientsäkerhetsarbetet. Vid rapportering och hantering av avvikelser erbjuder Patientsäkerhetsenheten utbildning och support.

De vanligaste orsakerna till avvikelse är fördröjd eller felaktig diagnos. Inom allmänmedicin identifieras problem med kontinuitet i läkarbemanningen vilket lett till att provsvar, remisser samt uppföljningar missats.

Anmälningar av legitimerad personal (riskindivid) har ökat och 2024 är till antalet sju.

56 enskilda ärenden har inkommit till regionen.

Avvikelser inom hälso- och sjukvården per process år 2023 och 2024.

Under 2024 inkom 193 förfrågningar till lex Maria rådet. Av dessa beslutades att 84 skulle anmälas till IVO för bedömning som lex Maria. Dessa ärenden fördelade sig som följande:

• Kirurgiska specialiteter 17
• Medicinska specialiteter 11
• Akut och prehospital vård 6
• Barn, Kvinnor, Rehabilitering 4
• Vuxenpsykiatrin 13
• Allmänmedicin och rehabilitering 23
• Folktandvård 5
• Sjukhuset Torsby 4
• Bild- och Funktionsdiagnostik 1

Vid beslutad allvarlig vårdskada gör verksamheten med stöd av chefläkare och anmälningsansvarig, en utredning som belyser händelsen, bakomliggande orsak samt åtgärdsförslag för att minska risken att det ska hända igen. När beslut i ärendet kommit åter till regionen från IVO, sker en uppföljning via dialogmöte med aktuell verksamhet för att diskutera hur föreslagna åtgärdsförslag genomförts. Utbildning av ansvariga chefer sker i anslutning till aktuella ärenden och vid efterfrågan.

Återkoppling och uppföljning sker företrädesvis i områdesledningar, första linjens chefer och i olika läkar- och tandläkargrupper. Utvalda mer allmängiltiga ärenden publiceras i nyhetsbrevet "Lär av våra vårdskador" (Intranätet) och inom slutenvård riktas särskilda patientsäkerhetsbrev till samtliga läkare. Samtliga avvikelser inom hälso- och sjukvården läses och bedöms samt sammanställning redovisas regelbundet till hälso- och sjukvårdsledningen.

Under 2024 rapporterades 35 självmord (48 2023), fem bedömdes uppfylla lex Maria-kriterierna, samtliga inom psykiatrin. Sex personer hade inte haft någon kontakt med regionens eller de privata vårdcentralernas hälso-och sjukvård. 18 personer hade kontakt med psykiatrin och resterande med allmänmedicin och övriga specialistmottagningar. Ett antal personer hade också kontakt med flera mottagningar samtidigt. Tidigare självmordsförsök förekom i åtta fall. Som tidigare är majoriteten, 24 av de värmlänningar som tar sitt liv män. Pågående förbättringsarbete för personer med för vården känd psykisk ohälsa och självmordsrisk är bland annat implementering av krisförebyggande vårdplan, involvering av närstående och identifiering av missbruk.

4.1.2 Mätning och sammanställning av information om vårdskador

Under 2024 har ett arbete fortgått med att identifiera indikatorer som speglar patientsäkerheten på ett bredare sätt och som även har en mer verksamhetsanpassad användning än tidigare.

För trycksår har vi tagit fram en modell för punktprevalensmätning (PPM) och kontinuerlig uppföljning. Vårdrelaterade infektioner (VRI) kommer att mätas via Infektionsverktyget, samt eventuell en via punktprevalensmätningar. Markörbaserad journalgranskning genomförs regelbundet då denna indikator är en viktig parameter för att följa vårdskadeutveckling över tid i somatisk dygnet runt vård.

Regionen följer det arbete som pågår nationellt, både hos Socialstyrelsen och inom kunskapsstyrningssystemet när det gäller att identifiera och vid behov ta fram indikatorer som speglar nuläget i hela hälso- och sjukvården inklusive folktandvården.

Chefläkarna lämnar kvartalsvis en sammanställning och analys till hälso- och sjukvårdsledningen av inkomna vårdavvikelser. På samma sätt sammanställs inkomna avvikelser från länets kommuner. Cheftandläkaren följer löpande inrapporterade avvikelser och avstämning sker med tandvårdens områdesledning månadsvis.

Inom allmänmedicin finns en månadsrapport (PRISMA) framtagen, med ett urval av kvalitets- och patientsäkerhetsindikatorer som möjliggör att varje vårdcentral kan följa upp dessa indikatorer regelbundet (månadsvis).

4.2 Tillförlitliga och säkra system och processer

Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten.

4.2.1 Informationssäkerhet

Inom Region Värmland finns idag en informationssäkerhetsstrateg och en informationssäkerhetssamordnare för hälso- och sjukvård samt tandvård. Dessa roller är placerade inom Region-IT, där även regionens IT- och cybersäkerhetsansvarig är placerad.

Ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) tydliggörs och inventering av styrande dokument pågår. En ny riktlinje för informationssäkerhet fastställdes av Regionstyrelsen under våren 2024. Riktlinjen sätter ramen för hur regionen ska arbeta med informationssäkerhet och gäller hela organisationen. Riktlinjen och ledningssystemet baserar sig på ISO/IEC 27000. I enlighet med riktlinjen rapporterar informationssäkerhetsstrateg minst årligen till Regionstyrelsen samt tar fram en handlingsplan.

Under året har en ny process för informationsklassning och riskanalys etablerats och verksamhetsrepresentanter utbildas för att kunna genomföra informationsklassningar och riskanalyser inom den egna verksamheten. För 2025 finns indikatorer i Regionledningskontorets verksamhetsplan för att följa upp att informationsklassningar och riskanalyser genomförs med ökande antal.

Den övergripande utbildningen inom informationssäkerhet som finns i regionens utbildningsplattform är obligatorisk för alla medarbetare för att stärka den grundläggande kompetensen. Informationssäkerhetssamordnare har genomfört ett antal utbildningar inom hälso- och sjukvården på hur sekretess ska hanteras inom journalsystem och utbildningar gällande hantering av patienter med skyddade personuppgifter. I samband med identifierade incidenter tas utbildningsmaterial fram i form av APT- presentationer för att stärka kunskapen gällande framför allt dataskydd och integritet inom hälso- och sjukvården.

Informationssäkerhetssamordnare för hälso- och sjukvård samt tandvård deltar i projekt för att säkerställa att verksamheten arbetar informationssäkert. Det gäller bland annat vid förändrade arbetssätt och inför upphandling av digitala hjälpmedel.

Informationssäkerhetssamordnare för hälso- och sjukvård samt tandvård och informationssäkerhetsstrateg tillsammans med regionens dataskyddsombud (DSO) bevakar inrapporterade avvikelser, vid behov kontaktas verksamheter för stöttning i hanteringen av det inträffade. Det rapporteras årligen till ledningen om inträffade incidenter.

4.2.2 Strålskydd

Verksamhet med strålning är reglerad i svensk lag. För att bedriva verksamhet med joniserande strålning krävs tillstånd med villkor för medicinsk och odontologisk verksamhet. Interna revisioner av strålskyddsarbetet har genomförts enligt regionens revisionsplan. Strålskyddsarbetet har rapporterats till hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp. Ansvar och samspel i organisationen beskrivs i Kvalitetshandbok för strålskydd. För mer information - se strålskyddsbokslut 2024.

4.2.3 Basala hygien- och klädregler

Hälso- och sjukvårdsledningen har beslutat att mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) ska genomföras på samtliga avdelningar och enheter inom hälso- och sjukvården i Region Värmland med minst 10 observationer per månad. Avdelningschef och hygienombud ansvarar för att observationer blir utförda och att resultaten blir återkopplade till medarbetarna. Varje chef ansvarar för uppföljning av resultat samt förbättringsåtgärder.

Målsättningen är att alla verksamheter ska uppnå 90 procent följsamhet till samtliga steg, varav 100 procent följsamhet till klädregler och minst 85 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Det sammanlagda resultatet för hela regionen var för 2024 82 procent, att jämföra med 85 procent 2023. Utfallet var 95 procent för klädregler och 88 procent för hygienrutiner.

Vid årsskiftet 2023/2024 stänges det nationella mätverktyget för basala hygienrutiner och klädregler (BHK) ned av SKR. Smittskydd Värmland har därför under året tillsammans med regionens verksamhetsanalytiker arbetat med att ta fram ett alternativt mätverktyg. Verktyget kunde tas i bruk i oktober månad, men det kvarstår en del tekniska problem i systemet vilket gör att resultaten i vissa fall inte är tillförlitliga. Det genomsnittliga resultatet för regionen bedöms dock vara tillförlitligt och presenteras nedan. På verksamhets- respektive enhetsnivå kan det dock i vissa fall vara svårt att få korrekt data presenterad i Rapportportalen. Arbetet med att lösa dessa problem pågår.

De flesta verksamheter har nu återstartat sina månadsvisa mätningar. Målsättningen är att uppnå 100 procents följsamhet till klädregler och minst 85 procents följsamhet till basala hygienrutiner.

Under pandemiåren ökade följsamheten till BHK, i synnerhet avseende hygienrutiner. Rimligen gjorde pandemin oss påminda om vikten av ett vårdhygieniskt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Vi ser nu en negativ trend i detta resultat och det finns därför åter igen skäl att belysa vikten av detta enkla, och mycket effektiva, sätt att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. BHK är ett viktigt verktyg i att förhindra vårdskador men också för att stoppa spridningen av multiresistenta bakterier i vårdmiljö.

*Under första halvåret deltog cirka 6 procent av regionens enheter i mätningarna. I September nåddes det högsta utfallet på 43 procent. Totalt har 56 procent deltagit i minst en mätning.

Utskrivningsmeddelande är en viktig del för att säkerställa korrekt informationsöverföring och läkemedelsbehandling i vårdens övergångar. Totalt registrerades under 2024 att 79,8 procent av patienterna, 65 år och äldre inom somatisk och psykiatrisk slutenvård, erhöll ett utskrivningsmeddelande i handen i samband med utskrivning. Inom somatisk slutenvård var siffran 80,7 procent och inom den psykiatriska slutenvården 5,1 procent. Utfallet i den somatiska slutenvården har legat stabilt kring 80 procent under många år, medan psykiatrisk slutenvård, trots förbättring 2024 jämfört med tidigare år, är ett område där förbättringar behöver ske för att öka andelen utskrivningsmeddelanden.

Indikatorn visar andelen avslutade vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård för vuxna, där patienter oplanerat återinskrivits på sjukhus 1 – 30 dagar efter ett tidigare slutenvårdstillfälle. Under 2024 återinskrevs totalt 14,5 procent, vilket är en fortsatt minskning från föregående år. Fler kvinnor (15,8 procent) återinskrevs än män (13,5 procent). Arbete med att ta fram ett strukturerat arbetssätt kring identifiering, utredning och uppföljning av personer som söker många gånger (mångsökare) har påbörjats inom vuxenpsykiatriska öppen- och slutenvården. Ett nytt arbetssätt har påbörjats där personal från slutenvården har en uppföljande kontakt kort efter utskrivningen.

Indikatorn visar andelen avslutade vårdtillfällen inom somatisk slutenvård under mätperioden, där patienter som är 65 år och äldre oplanerat återinskrivits på sjukhus 1–30 dagar efter ett tidigare slutenvårdstillfälle. Under 2024 återinskrevs 14,4 procent, och utfallet fortsätter ligga på samma nivå som tidigare år. Något fler män (14,9 procent) än kvinnor (13,9 procent) återinskrevs.

Under 2024 återinskrevs sammanlagt 1 655 av patienter som hade kommunala insatser i hemmet och som vårdats i regionens slutenvård (somatisk och psykiatrisk). Det ger ett utfall på 21,8 procent år 2024. Även om resultatet ligger högre än önskat värde (högst 20 procent) är det en förbättring jämfört med föregående års resultat på 22,1 procent.

Indikatorn kan ses som ett mått på hur väl vi lyckas följa våra samverkansrutiner och lämna över vården av våra gemensamma patienter på ett säkert sätt mellan huvudmännen och mellan slutenvården och primärvården. En djupare analys behöver dock göras för att identifiera underliggande orsaker till återinskrivningarna.

I och med att patientgruppen är relativt liten är det svårt att göra jämförelser mellan listad vårdcentral och kommuner. Utfallet har varierat mellan de listade vårdcentralerna från 17,6 procent till 28,6 procent (Vårdcentralen Grums exkluderat på grund av den korta tiden den varit i Region Värmlands regi, från 1 december). Bland kommunerna varierade utfallet mellan 18,1 procent och 29,2 procent.

Utfallet hamnar fortsatt under uppsatt målvärde. Notera att kontakter som sker via 1177.se inte ingår i tillgänglighetsredovisningen. Det är även stor variation mellan vårdcentralernas telefontillgänglighet. Vårdcentralernas tillgänglighet har minskat, från 82 % år 2023 till 79 % år 2024.

Hösten 2024 driftsattes ett nytt rådgivningsstöd och under 2025 planeras en fortbildningssatsning i samtalsmetodik och användning av det nya rådgivningsstödsverktyget för vårdcentralernas sjuksköterskor med syfte att förbättra arbetsmiljö och patientsäkerhet vid telefonrådgivning. För att på ett bättre sätt följa upp att patienten får kontakt med primärvården samma dag som hen söker, har det under 2024 startats en ny mätmodell Uppföljning primärvårdsgaranti. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om minst 90 % telefontillgänglighet med fokus på att följa patientflöden och stärka bemanningen av telefonrådgivning.

Under 2024 hade 49 procent av patienterna som nyinsjuknat i depression en ny kontakt i primärvården inom sex veckor. Resultatet ligger på samma nivå som tidigare år och fortsatt strax under riksgenomsnittet. Det låga resultatet kan delvis förklaras av inregistreringsbias, vilket man kommer att arbeta med i samband med åtgärder för att förbättra resultatet. Vid journalgranskning ser man att patienterna får adekvat uppföljning i en betydligt högre omfattning än tidigare.

4.2.4 Tillförlitliga och säkra processer i vård och behandling

Kunskap om patientsäkerhet behövs på alla nivåer i hälso- och sjukvården och bred förståelse för patientsäkerhetsområdet har betydande inverkan på patientens vård och behandling.

Inom ramen för det nationella systemet för kunskapsstyrning har regionen sedan ett antal år lokalt sakkunnig representant i Regional samverkansgrupp (RSG) för patientsäkerhet i sjukvårdsregion Mellansverige. Under 2024 har regionen utökat med ytterligare en representant, så som övriga regioner. Representanterna återkopplar till berörda enheter i regionen och till lokala arbetsgrupper, där även kommunen finns representerad.

De remisser och de kunskapsstöd som berör patientsäkerhetsfrågor ingår på samma sätt som andra kunskapsstöd i regionens process för ordnat mottagande i kunskapsstyrningsorganisationen.

Farmaceutiskt stöd har införts i olika delar av vårdverksamheterna för att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelshanteringen, både för patienter och för personal. Vårdenhetsfarmaceuter har iordningställt läkemedelsberedningar, hemgångsdoser och fyllt läkemedelsvagnar på avdelningar. Kliniska farmaceuter har arbetat med läkemedelsgenomgångar vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby, samt med mobila teamet Karlstad, receptbedömningsteam och på särskilda boenden i hela länet. Vid Centralsjukhuset i Karlstad har CGA-ronder (Comprehensive Geriatric Assessment) genomförts.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan och modern sjukvård. Under året har arbetet för att minska användandet av antibiotika intensifierats. Hälso- och sjukvårdsledningen har beslutat att arbeta för att uppnå antibiotikasmarta verksamheter. Konceptet Antibiotikasmart Sverige innebär ett samhälle där alla bidrar till att antibiotika fungerar och fortsätter rädda liv. Metodiken går ut på att bevara antibiotikans effektivitet genom minskad smittspridning och färre vårdrelaterade infektioner genom att uppfylla ett antal kriterier. Arbetet är påbörjat och förväntas pågå under större delen av 2025.

Antal suicid varierar i antal från år till år med ett snitt på drygt 40 personer per år. Det finns en samverkansgrupp inom hälso-och sjukvården med representanter från olika specialiteter och yrkeskategorier som arbetat med att ta fram, implementera och nu revidera övergripande riktlinjer avseende suicidpreventivt arbete för hela hälso-och sjukvården. Fokus på att identifiera närstående till närstående har fortsatt, dels via samarbetet med Polisen, som sedan några år rapporterar in misstänkta/säkra suicid, men även via en särskild inventering av hur stödet till närstående ser ut och kan förbättras på ett mer systematiskt sätt. Samverkan med andra organisationer och myndigheter i länet sker sedan flera år tillbaka via den regionala suicidpreventiva gruppen. Av de vårdskadeutredningar som sker på alla kända inträffade suicid är det som tidigare år en mindre andel, cirka 20 %, där det bedöms förekomma sådana brister avseende vården att händelsen anmäls som lex Maria.

4.2.5 Verktyg, metoder och arbetssätt för ett patientsäkert arbete

Fortsatt utvecklingsarbete har skett under året avseende integrationen av systemstödet "Synpunkten" och möjligheten för patienter att delge vården synpunkter och klagomål genom inloggning via 1177. Integrationen som sådan har fungerat bra men flera verksamheter har haft synpunkter på det nya arbetssättet och de ärenden som med automatik överförs till en separat process i avvikelsehanteringssystemet. En återkommande synpunkt från vården är att många av de ärenden som inkommer via e-tjänsten för synpunkter och klagomål egentligen är något annat än synpunkter och därför bör hanteras på annat sätt. Implementeringsarbetet fortsätter både internt i regionen och via information till medborgaren.

4.3 Säker vård här och nu

Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid.

Genom att mäta vistelsetiden på akutmottagningen för de patienter som skrivs in i slutenvård, får man en övergripande bild över sjukhusets flöden - inte bara på akutmottagningen utan även tillgången till vårdplatser, samt väntetider till diagnostik. Andelen patienter som vistades kortare tid än 4 timmar på akuten innan inskrivning i slutenvård var under 2024 45,1 procent. På akutmottagningen i Arvika fick en större andel vänta mindre än 4 timmar än de somatiska akutmottagningarna i Karlstad och Torsby.

Vistelsetiden är ett mått på vårdens flöden. Under 2024 har vårdplatsbristen varit en orsak till ökade vistelsetider i form av väntan på ledig vårdplats. För att förbättra detta flöde pågår arbete med Nåra vård för att kunna ge adekvat vård nära patienten. Akutmottagningarna arbetar även med att säkra upp omvårdnaden och övervakningen av patienterna för att minska antalet vårdskador.

Under 2024 genomfördes samtliga tre riskbedömningar (risk för fall, trycksår och nutrition) på 47,5 procent av vårdtillfällena bland patienter 65 år eller äldre. Det är en ökning jämfört med föregående års utfall på 41,4 procent, men når inte upp till målvärdet över 50 procent. Andelen genomförda riskbedömningar varierar mellan olika verksamhetsområden, från 3,1% till 81,6 procent.

Många vårdavdelningar använder analysverktyget Cosmic Insight som stöd för att identifiera patienter som ännu inte har riskbedömts under vårdtiden, vilket har lett till högre utfall. Något som påverkar resultatet är att utförda riskbedömningar inte alltid dokumenteras enligt rutin och därför inte identifieras. En ny riktlinje tas fram som kommer innebära förändringar inklusive förenklingar i dokumentationen.

Denna indikator återspeglar ånyo väntan på akuten för en vårdplats. Arbetssätt för att utföra delar av riskbedömningen införs nu på akutmottagningarna där Silverspåret implementeras, vilket ökar skyddet för våra äldre sköra och de som har störst risk för att drabbas av vårdskador.

WHO:s checklista för säker kirurgi är ett verktyg för att på ett strukturerat sätt genomföra säkerhetskontroller vid tre tillfällen i anslutning till en operation. Dessa faser är:

• Förberedelse - anestesipersonal kontrollerar att allt är på plats och att all utrustning fungerar innan patienten sövs
• Time Out - strax innan operatören börjar operationen
• Sign Out - innan operatören lämnar operationssalen

Användning av WHO:s checklista har visat sig resultera i färre dödsfall och färre allvarliga komplikationer i samband med operationer och är en etablerad patientsäkerhetsindikator. Listan består av 19 punkter som tar ett par minuter att gå igenom. Alla operationer, både akuta och planerade, som ingår i kvalitetsregistret SPOR:s definition på operation ingår i indikatorn.

Efter att användningen i Region Värmland legat jämnt under senaste åren minskade utfallet under 2024 från 70,8 procent till 64,1 procent. Detta medan utfallet ökade i riket under 2024 till 83,1 procent. Sjukhuset i Torsby är det enda värmländska sjukhus som ligger över rikets resultat. Under 2025 påbörjas ett arbete för ökad användning av checklistan.

Överbeläggningarna inom psykiatrisk slutenvård (vuxen-, barn- och ungdomspsykiatri) var under 2024 0,2 per 100 disponibla vårdplatser, vilket är lägre än föregående års utfall på 1,1. Det är under målvärdet på högst 1 och lägre än rikets årsvärde på 2,1.

Utlokaliserad patient innebär att en patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och det medicinska ansvaret för patienten. Under 2024 var det ackumulerade värdet 3,3 utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser, vilket är exakt samma utfall som föregående år, dock fortsatt högre än riket (1,7).

För att säkra upp vården kring de utlokaliserade patienterna, där risk för vårdskada och fördröjningar ökar, finns en rutin för vilka patienter som i första hand kan utlokaliseras tagits fram. Denna patientgrupp följs även med markörbaserad journalgranskning. Tidigare journalgranskning har dock inte kunnat verifiera att denna grupp har högre frekvens av vårdskador.

Överbeläggningarna inom somatisk slutenvård var under 2024 1,2 (målvärde 2,5) per 100 disponibla vårdplatser vilket är en minskning från föregående års utfall på 2,5. Rikets totala resultat 2024 var 5,6. Såväl Region Värmlands utfall som rikets har varierat under året, med högst utfall under sommarmånaderna.

Antalet överbeläggningar minskar medan antalet utlokaliserade patienter fortsatt är högre. Vidare analys av detta ska ske under 2025, då antalet väntande patienter på akuten för en vårdplats tidvis är högt.

4.3.1 Riskhantering - Förmåga att förutse variationer och störningar i närtid samt dagligt patientsäkerhetsarbete

Hälften av alla enheter inom regionens öppen-, sluten- och tandvård använder Gröna korset och hälften av dessa använder metoden dagligen för att reflektera efter respektive arbetspass. I dygnet-runt-vård betyder detta en kontinuerlig värdering av risker men också faktorer som förbättrar och underlättar ett säkert arbete. Vissa enheter använder andra metoder där syftet är det samma, det vill säga att identifiera risker som genererar vidare förbättringsarbete.

Läges-och vårdplatsavstämning mellan de tre sjukhusen sker varje vardag, därutöver en till två lokala avstämningar för att kunna styra patienter till bästa tillgängliga vård.

4.4 Stärka analys, lärande och utveckling

Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar.

4.4.1 Uppföljning genom insamling och sammanställning av data från flera källor.

Regionen rapporterar till ett stort antal kvalitetsregister. Utvecklingsarbeten pågår för att minska manuell administrativ hantering kopplad till kvalitetsregisteranvändning. Exempelvis rapporteras data direkt från journalsystem till vissa nationella kvalitetsregister, ett arbete som dock är långsiktigt och tidskrävande att få på plats.

Rapportdata från kvalitetsregister finns tillgängliga i form av resultatrapporter för verksamheterna. Ett exempel är Folktandvårdens lokala rapporter på omgöringar och barns tandhälsa. Här har områdeschef för tandvård regelbundna avstämningar med ansvarig

Inom ramen för arbete med det nationella systemet för kunskapsstyrning prioriteras utdata från befintliga system och register. Respektive nationellt programområde väljer ut vilka indikatorer från respektive register som ska följas på nationell nivå och ligga till grund för uppföljning inom ramen för utarbetande av olika kunskapsstöd. I Region Värmland har en process för ordnat införande av kvalitetsindikatorer (OIKI) skapats, för att på lokal nivå skapa förutsättningar för uppföljning.

I samband med genomförandet av patientsäkerhetsronder (övergripande ledning, lokal ledning och medarbetare) samlas data och resultatunderlag från olika systemstöd och tillgängliggörs på ett samlat sätt till berörda verksamheter.

4.5 Ökad riskmedvetenhet och beredskap

Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens.

Beläggningsgraden inom somatisk slutenvård (somatisk och närvård) under 2024 var totalt 89 procent. Inom somatisk närvård var beläggningsgraden 86 procent och inom den specialiserade slutenvården 87,4 procent. Det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser inom somatisk slutenvård var under året 428, i genomsnitt 12 fler än under 2023.

Regionen har sedan 2023 deltagit i Socialstyrelsens möten och aktiviteter med regionerna kring regeringsuppdraget att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso- och sjukvården. Rapporten Plats för vård: Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser i hälso- och sjukvården publicerades i juni 2024 och innehåller fem fokusområden:

1. Utveckla systematisk produktions- och kapacitetsstyrning för en mer behovsbaserad planering av sjukhusens vårdplatser
2. Säkerställ hållbar kompetensförsörjning så att flera vårdplatser kan öppnas på sjukhusen
3. Använd kompetensen ändamålsenligt för att möjliggöra fler vårdplatser på sjukhus med tillgänglig personal
4. Ställ om till en god och nära vård för att minska behovet av slutenvård på sjukhus
5. Agera för säker vård för att minimera undvikbar slutenvård.

Avseende beläggningsgraden inom psykiatrisk slutenvård uppnås målet då totalsiffran är 73 procent (<90). Det gäller även om man tittar på barnpsykiatriska respektive vuxenpsykiatriska slutenvården var för sig.

Inom vuxen allmänpsykiatrisk vård var beläggningsgraden 73 procent, vilket är något högre än 69 procent 2023. Däremot sjönk beläggningsgraden inom barn- och ungdomspsykiatri från 120 procent 2023 till 82 procent 2024. Det totala genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser inom vuxen psykiatrisk vård var 61, vilket är 15 mer än under 2023. En bidragande orsak till det ökade antalet vårdplatser är att Beroendecentrum konverterades från en öppenvårdsenhet till en slutenvårdsavdelning. Inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård ökade det genomsnittliga antalet från 3 till 4.

4.5.1 Beredskap och planering för hantering av risker på lång sikt.

Arbetet med att utveckla och genomföra riskanalyser som tar hänsyn till både arbetsmiljö och patientsäkerhet kommer att fortsätta.

Regionen har också utifrån regeringsuppdrag påbörjat arbetet med långsiktig kris- och beredskapsplanering, där säkra omhändertaganden av patienter är en ingående del.

5. Mål, strategier och utmaningar för kommande år

Under 2024 har hälso- och sjukvården arbetat hårt med att hantera de ekonomiska utmaningarna, ett arbete som kommer att fortsätta under 2025 för att nå budget i balans.

Samtidigt är det av betydelse att bibehålla samt utveckla kompetens och bygga robusta processer och system. Medarbetare och chefer vittnar om att många dagar är utmanande då patienten har ett större vårdbehov än den kapacitet som finns tillgänglig. Detta tydliggör vikten av att utveckla och förbättra våra arbetssätt för att kunna möta patientens behov. För att förbättra arbetet och skapa en lärande kultur har arbetet med att utse "model areas" startats och kommer att fortsätta under 2025. Det handlar om att arbeta med flöden, ledarskap och medarbetardrivet förbättringsarbete.

Den nationella handlingsplanen belyser de grundläggande förutsättningarna för att vården ska bli säkrare. Att sprida och ta del av handlingsplanen på alla nivåer inom hälso- och sjukvården är en viktig del för att nå samsyn i vad som bör förbättras.

5.1 Engagerad ledning och tydlig styrning

Den regionala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet har reviderats under 2024 och utgör grunden för regionens strategiska patientsäkerhetsarbete under kommande år. Handlingsplanen utgår från den nationella handlingsplanen. Målet är att under året 2025 ha en regional handlingsplan som är känd i vårdens verksamheter och som innehåller relevanta insatsområden på en övergripande nivå som verksamheterna i sin tur kan bryta ned till egna aktiviteter.

Under 2024 har Socialstyrelsen presenterat nationella kompetensmål inom området patientsäkerhet. Syftet med de nationella kompetensmålen är bland annat att ökad kompetens och stärkt utbildning/fortbildning om att patientsäkerhet bidrar till en god och säker vård. En patientsäkerhetsutbildning för nya chefer i syfte att skapa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete har tagits fram och kommer att erbjudas under 2025. Ytterligare mål är att alla medarbetare genomför den nationella utbildningen Säker vård.

En strategi för att bidra med kunskap och öka förutsättningarna att nå samsyn och få en gemensam bild av den kliniska vardagen är att fortsätta med patientsäkerhetsronder. Utifrån de grundläggande förutsättningarna för att vården ska bli säker förs dialog med verksamheten. Högre ledning tillsammans med chefläkare och sakkunnig i patientsäkerhet möter medarbetare och verksamhetsledning. På motsvarande sätt bör regionen och kommunen föra gemensamma patientsäkerhetsdialoger för att stärka kvaliteten för våra gemensamma patienter. Dialogerna kan ske mellan ansvarig vårdcentral och aktuellt boende med stöd av chefläkare i regionen samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i respektive kommun.

5.2 Adekvat kunskap och kompetens

Grundläggande för en säker vård är att det finns kompetens för uppdraget, för arbetsuppgifterna och för de patienter som vårdas. Det finns utmaningar att framåt kunna tillhandahålla adekvat kompetens inom flera områden av vården, bland annat inom psykiatri och allmänmedicin. Det finns behov av att olika vårdgivare och aktörer tillsammans ser över hur kompetens på bättre sätt kan tas tills vara, samt främja kompetensöverföring för att effektivt säkra upp vårdprocesser och minska vårdskador. Ett exempel inför 2025 är att allmänmedicin på varje vårdcentral har en medicinsk ansvarig läkare (MAL). Chefläkarfunktionen kommer att ha regelbundna dialogmöten med MAL.

Region Värmland deltar liksom alla andra regioner i arbetet med att implementera den kunskap som tas fram via kunskapsstyrningssystemet. De nya kunskapsstöden inom området patientsäkerhet vänder sig till både nationella programområden som stöd i deras arbete och utgör stöd för huvudmännens systematiska patientsäkerhetsarbete. Under 2025 kommer arbetet med att implementera och sprida de framtagna vägledningarna att intensifieras.

5.3 En god säkerhetskultur

Säkerhetskulturområdet berör såväl arbetsmiljö som patientsäkerhet. För att nå grundläggande förutsättning för säkrare vård behöver HR och Patientsäkerhetsenheten tillsammans länka samman arbetet inom de områden där både HR- och patientsäkerhetskompetens behövs. Under 2024 har arbetet med att utveckla samarbetet kring medarbetar- och säkerhetsenkäten pågått och målet är att få med patientsäkerhetsperspektivet i redan etablerade aktiviteter, exempelvis riskanalyser, skyddsrond och arbetsmiljöutbildning.

5.4 Patienten som medskapare

I syfte att ta ett helhetsgrepp kring området beslutades i november 2023 om en ny strategi - Strategi för Patienten som medskapare inom hälso- och sjukvården i Region Värmland. Strategin tydliggör behovet av patientmedverkan på alla nivåer – brukarråd eller liknande på övergripande ledningsnivå och patientmedverkan i större utsträckning i våra utvecklings- och förbättringsarbeten. Patienten som medskapare har återkommande varit ett område med stor skillnad mellan vad som borde göras och vad som verkligen görs. Att involvera patienten i den egna vården, exempelvis genom dokumenterad överenskommelse bör göras i högre omfattning.

Levande bibliotek har etablerats under 2024. Arbetet med att nå ut till invånare och verksamheter har varit löpande. Under 2025 är målet att förvaltningen av Levande bibliotek, i samverkan med verksamhetsledningar, ska förankra arbetet i regionens verksamheter samt erbjuda konceptet till Värmlands kommuner.

5.5 Uppföljning inom patientsäkerhetsområdet

För att kunna följa upp och veta om vården blir säkrare behövs systematisk uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. Det är fortsatt en utmaning att hitta en ny modell för uppföljning av vårdrelaterade infektioner (VRI), basala hygien- och klädregler (BHK) och trycksår där regionen tidigare använt sig av Sveriges kommuner och regioners gemensamma nu nedlagda databas. Infektionsverktyget återinförs inom regionens hälso- och sjukvård för att mäta antibiotikaförbrukning i slutenvården och för att få en bild över vårdrelaterade infektioner. Med stöd av Forms-enkäter har det under 2024 återkopplats om efterlevnaden av BHK och trycksår. Dock finns behov av att utveckla stabilare verktyg som på ett bättre sätt och mer säkert stödjer datainsamling.

Under 2025 fortsätter kvartalsvisa återkopplingar av interna och externa avvikelser till hälso- och sjukvårdsledningen.

5.6 Förbättringsarbeten

Ett antal verksamheter kommer att fortsätta med att fokusera på förbättringsarbeten, där cheferna utbildas i att coacha sina medarbetare att bli självförbättrande team. Implementering av Gröna korset fortsätter och målet 2025 är att fler verksamheter använder metoden.

Hälso- och sjukvården i Region Värmland kommer under 2025 att påbörja arbetet för att länets tre sjukhus ska bli antibiotikasmarta. Att vara ”antibiotikasmart” handlar om att använda antibiotika på ett ansvarsfullt sätt för att bekämpa antibiotikaresistens, men också att förebygga infektioner och förhindra smittspridning. Först ut för att bli antibiotikasmart är den somatiska dygnetruntvården.

5.7 Samverkan med kommunerna - omställningen till Nära vård

I omställningen mot Nära vård är det avgörande att få med patientsäkerhetsperspektivet tidigt för att säkerställa att arbetssätt och förändrade förutsättningar inte skapar risker eller ger vårdskador. Att stärka samverkan med länets kommuner kommer att ha en avgörande betydelse för att vården till patienten blir behovsstyrd och säker. I den reviderade överenskommelsen mellan vårdcentraler och Värmlands kommuner finns patientsäkerhetsperspektivet tydliggjort och finns med på agendan på de obligatoriska samverkansmöten som ska ske mellan vårdcentral och kommun. Dessutom finns överenskommelse om länsgemensamma indikatorer som ska följas i hela länet.

Gemensamma patientsäkerhetsdialoger på särskilda boenden behöver utvecklas då det skapar förutsättningar att integrera patientsäkerhetsperspektivet, öka kompetens och förståelse om patientsäkerhetens betydelser för de mest sköra av våra patienter. I kunskapsstyrningssystemet finns framtagna vägledningar till nytta för vårdgivarna och den nationella handlingsplanen Agera för säker vård kan vara till stöd för dialog. Ytterligare exempel på samverkan mellan region och kommun är den gemensamt anordnade patientsäkerhetsveckan.

Målet med patientsäkerhetsarbetet under 2025 är att fortsatt arbeta för att skapa förutsättningar för en säker vård - överallt och alltid - och att färre patienter ska drabbas av undvikbara vårdskador. Ökat fokus på säker vård är ett viktigt verktyg för att bidra till minskade kvalitetsbristkostnader och lidande hos våra patienter och närstående.