Hållbara systemlösningar

Den framtida elförsörjningen är en global utmaning som påverkar alla delar av samhället, från små kommuner till stora städer. Energifrågan är avgörande för utvecklingen på alla nivåer, både i Värmland och världen. Tillgången till energi är central för samhälle, företag och hushåll. Enligt många prognoser kommer Sveriges elförbrukning att mer än fördubblas från 2022 till 2045.

Vid framtagandet av de olika specialiseringarna fanns tanken på att genom att ta fram innovativa lösningar med solel i centrum kan ett hållbart energisystem för Värmland skapas där det finns utrymme för nyetableringar, samtidigt som lösningarna även kan exporteras till övriga Sverige och världen. Under den period som gått har en breddning skett i synsätt till mer till hållbara energikällor, med fler energislag där spetsen är inom solenergi.

Industrin står inför stora utmaningar, särskilt med kapacitetsbegränsningar i elnätet som skapar flaskhalsar och minskar möjligheterna att använda tillgänglig energi. Eftersom Värmland ligger i framkant av utvecklingen, kommer vi att locka till oss kompetens, företag, innovatörer och forskare i en positiv utvecklingsspiral.

Testbäddar inom olika energifokusområden i värmländska kommuner skapar en innovativ och attraktiv energiregion. Här sker konkret utveckling som bidrar till att vår region blir en naturlig samlingsplats för energiaktörer och etableringar. Målet är att göra Värmland till en central aktör för innovation och hållbar energiproduktion, med fokus på teknisk utveckling och samarbete. Specifikt ska specialiseringen främja energiproduktion från solel och andra hållbara energislag, hållbar energikonsumtion och flexibilitet. Värmland vill skapa verklighetsnära produkter och tjänster som möter den ökande efterfrågan på hållbara energilösningar. Vidare ska hållbar distribution, smart styrning och effektiv energilagring prioriteras för att säkerställa att energin utnyttjas maximalt och fördelas på ett hållbart sätt.

Glava Energy Center (GEC) är utsedda att leda och samordna arbetet med den smarta specialiseringen. Viktigt att poängtera är att specialiseringen är bredare än klustret, med en mängd aktörer inom såväl offentlig som privat sektor, bland annat industrin som är en del av energins konsumenter. Det finns också en tydlig koppling till specialiseringen och missionen Smart hållbart energisystem. Projektet LOKEN är ett bra exempel som visar på hur systemfrågorna involverar flera aktörer som exempelvis värmländska klusterorganisationer, kommuner och företag.

Vision

Utmaningar, behov och möjligheter

Vid framtagandet av färdplanerna framkom flera utmaningar som belyser hinder som behöver övervinnas för att möjliggöra en hållbar energiomställning i Värmland.

• En av de mest framträdande utmaningarna är den stora bristen på kunskap och effektiva arbetsformer för att möta det snabbt ökande elbehovet. Det saknas också tillräcklig förståelse och kompetens inom områden som solenergi, energilagring och smarta nät, vilket försvårar möjligheterna att dra nytta av dessa teknologier fullt ut.
• Bristen på kompetens och arbetskraft inom energisektorn är ytterligare ett hinder. Det begränsar möjligheterna till ett proaktivt energiledarskap och bromsar en effektiv omställning i många organisationer. Många energiaktörer saknar dessutom erfarenhet av att hantera snabba förändringar och anamma nya samarbetsformer, vilket hämmar utvecklingen av innovativa lösningar och samverkansmodeller.
• Kapacitetsbrister i elnätet är en stor utmaning för att expandera produktion, distribution och konsumtion av förnybar energi. Just nu innebär dessa brister att ny elproduktion är begränsad till max 1 MW i stora delar av Värmland och 5 MW närmare Karlstad. Svenska Kraftnät planerar att förstärka elnätet i Västra Götaland till 2031 och genomföra en stor förstärkning, "Karlstadbenet", till 2035. Utmaningen är att hantera kapacitetsbegränsningarna fram tills dessa förstärkningar är på plats.
• Globalt är det i dagsläget en överkapacitet på tillverkning av solmoduler men i Europa är få tillverkare kvar på grund av konkurrensläget från Kina och övriga Asien, vilket har skapat en beroendesituation till dessa.
• Behovet av att utveckla energigemenskaper, som inte bara är miljömässigt utan också socialt hållbara, är också tydligt. Energigemenskaper har potential att skapa lokalt engagemang och bidra till en mer decentraliserad energiproduktion, men detta kräver stöd och samordning för att kunna genomföras.
• Energibranschen står inför utmaningar som ojämställdhet och bristande mångfald, vilket påverkar vår förmåga att skapa ett smart och hållbart energisystem. Branschen domineras fortfarande av män, både bland medarbetare och i ledande positioner. Trots att kvinnor ofta är mer högutbildade, söker de sig i lägre grad till tekniska utbildningar, vilket minskar deras närvaro i sektorn. Dessutom går en oproportionerligt stor del av riskkapital och resurser till män. Dessa obalanser kan hämma innovation och leda till lösningar som inte speglar hela samhällets behov.
• Energiomställningen möter ibland motstånd från medborgare och civilsamhället, ofta på grund av oro, kunskapsbrist och känslan av att inte vara delaktig i besluten. Förändringar i närmiljön, som nya vindkraftverk eller solcellsparker, kan skapa oro kring landskapet, ekonomi och livskvalitet. Dessutom kan omställningens komplexitet kännas överväldigande, särskilt när fördelarna inte kommuniceras tydligt. För att hantera detta motstånd behövs en dialog som bygger på transparens, inkludering och en tydlig koppling mellan omställningen och de lokala fördelarna för människor och samhällen.
• Det finns en påtaglig brist på innovationskraft, särskilt hos små och medelstora företag samt startups inom energisektorn. För att dessa aktörer ska kunna utveckla och implementera nya lösningar behövs ökat stöd i form av resurser, nätverk och kompetens. Att adressera dessa utmaningar är avgörande för att skapa en hållbar och robust energiframtid i regionen.
  

Förflyttning de två första åren av strategin

Inom specialiseringen har det genomförts en rad aktiviteter inom projekt och andra initiativ, aktiviteter som har bidragit till att skapa framdrift i utmaningar, behov och möjligheter. Flera projekt pågår, bland annat LOKEN, SOLVE, Elkraft Värmland och Aries4.

LOKEN

Glava Energy Center och Karlstads universitet, som en del av Akademin för smart specialisering, samarbetar i projektet LOKEN – Lokal Energiledning Värmland. Projektet, som pågår i tre år (2024-2026), stöttar energiomställningen i värmländska kommuner genom att testa smarta energilösningar och skapa en ny regional samverkansarena för akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Region Värmland, och involverar både universitetet och ett 40-tal lokala företag och offentliga aktörer. Bland deltagarna finns kommuner, energibolag, fastighetsbolag, elintensiv industri, företag och organisationer.

Lokala energiledningsgrupper bildas nu, bestående av offentliga och privata aktörer inom energiproduktion, distribution och konsumtion. Detta nya sätt att samarbeta över branschgränser kan ge kraft, riktning och hållbarhet till kommunernas energiomställning.

Inom projektet ska lokala och regionala energiscenarier utvecklas som beslutsunderlag för den lokala energiledningen. Dessutom ska innovativa energilösningar utforskas utifrån deltagarnas behov, till exempel lösningar för produktion, flexibilitet, lagring, hållbara stadsdelar och energigemenskaper.

Samtliga projektaktiviteter inkluderar forskare vid Karlstads universitet, vilket ger projektet en stark kunskapsförankring. Projektet har också som målsättning att skapa en ny regional samverkansarena för energifrågor för Karlstads universitet, Glava Energy Center, näringsliv och offentliga aktörer.

SOLVE – Solelforskningscentrum Sverige

Det nationella kompetenscentrumet SOLVE är en flerårig forsknings- och innovationssatsning som koordineras av Uppsala universitet. Satsningen ska stärka samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. Glava Energy Center är en av partnerna.

SOLVE bygger på samverkan mellan fem svenska universitet och RISE, Research Institutes of Sweden, samt ett femtiotal företag och organisationer, bland annat Glava Energy Center. Varje partner har en roll när det gäller utbyggnaden av solenergi i Sverige och Nordeuropa.

Verksamheten i SOLVE går ut på att starta samverkande forskningsprojekt som bidrar till en snabb expansion av solenergi i det svenska elnätet. Projekten är uppdelade i olika teman, exempelvis avancerad teknik och systemaspekter, kombinationer av solenergi med jordbruksmark och energilagring.

Elkraft Värmland

Projektet Elkraft Värmland, som drivs av Region Värmland, syftar till att öka kunskapen om energibehov och tillgång. Projektet arbetar för att hitta smarta lösningar för att utnyttja befintlig energi effektivt och underlätta övergången till smarta energisystem. Huvudmålen är att säkerställa en flexibel och hållbar elförsörjning i Värmland och att öka medvetenheten om hur vi kan påverka den regionala balansen mellan utbud och efterfrågan genom att använda energisystemet smartare.

Andra mål som Elkrafts aktiviteter ska uppnå är:

• Bättre framtidsbild av hur det smarta energisystemet kan se ut
• Praktiska tillämpbara lösningar för det smarta energisystemet

Aries4 - Alliance of Regional Innovation Ecosystems on Smart & Sustainable Specialization Strategies.

I EU-projektet Aries4 samarbetar Glava Energy Center (GEC) och Karlstads universitet med andra europeiska regioner för att hitta bra exempel och verktyg för smart hållbar specialisering. Projektet bygger på erfarenheter från företag, universitet, regioner och kommuner. Det består av ett tiotal partners från fyra regioner: Värmland i Sverige, Navarra i Spanien, Syddanmark i Danmark och Gabrovo i Bulgarien. Detta samarbete gör att Värmland kan skapa relationer och utbyten med internationella partners som arbetar med liknande frågor om förnybar energi. Tack vare projektet kan GEC också arbeta mer intensivt med att främja hållbara affärsmodeller och erbjuda verktyg till företag som behöver kunskap och kompetens inom smart hållbar specialisering.

Det övergripande målet för Aries4 är att främja innovation, samarbete och kunskapsutbyte mellan lärosäten, yrkesutbildning, offentlig sektor, näringsliv och samhälle. Projektet ska också skapa ett system för samarbete och kunskapsflöde mellan huvudaktörerna i smarta specialiseringsstrategier, alltså lärosäten, yrkesutbildningsleverantörer, den offentliga sektorn, näringslivet och samhället i stort. Detta för att säkerställa att de färdigheter, verktyg och attityder som krävs för framtida utveckling finns på plats.

Praktiskt innebär det att man i projektet tittar närmare på goda exempel på både arbetsmetoder och uppföljningsmodeller i de fyra deltagande regionerna. Utgångspunkten är bland annat erfarenheter hos små och medelstora företag, universitet och yrkesutbildning samt kommuner och regioner. Dessutom ska en forskningsöversikt tas fram, alltså en studie över tidigare publicerad forskning, för att vaska fram relevanta indikatorer för hållbarhet i regional utveckling.

Det övergripande målet för Aries4 är att främja innovation, samarbete och kunskapsutbyte mellan lärosäten, yrkesutbildning, offentlig sektor, näringsliv och samhälle. Projektet ska också skapa ett system för samarbete och kunskapsflöde mellan huvudaktörerna i smarta specialiseringsstrategier, för att säkerställa att de färdigheter, verktyg och attityder som krävs för framtida utveckling finns på plats.

Företagsutveckling

Ett av målen med specialiseringen är att små och medelstora företag ska vara konkurrenskraftiga och bidra med hållbara varor och tjänster till det smarta och hållbara energisystemet. Det är viktigt att dessa företag stannar kvar i regionen och att nya företag och industrier etableras i Värmland. För att stödja detta görs företagsfrämjande åtgärder på både strategisk och företagsnivå.

Energiledarskap på regional nivå

En central del av specialiseringen är att stärka energiledarskapet i regionen och identifiera nya affärsmöjligheter, både nationellt och internationellt. Genom att ta en ledande roll inom energiområdet kan Värmland bidra till en hållbar energiframtid och skapa nya ekonomiska möjligheter. Exempel på förebilder inom traditionell industri är pappersbruket Rottneros och sågverket Hilmer Andersson, som båda har installerat solparker och batterilager för att öka lokal energiproduktion och interagera med elnätet.

Nyetableringar och smarta energilösningar

Ett viktigt fokusområde är nyetableringar, särskilt inom solenergi och smarta energilösningar. För att möta den växande efterfrågan på förnybar energi planeras etableringar av gigafabriker för produktion av solceller och solcellsmoduler. Dessa satsningar syftar till att stärka den lokala industrin och positionera regionen som en ledande aktör inom förnybar energiteknologi. Initiativ kring vindkraft och utveckling av elnät är också på gång, där GEC spelar en nyckelroll genom att erbjuda expertkunskap till kommunerna.

Inom energiproduktion pågår utveckling av hybridlösningar som kombinerar olika förnybara energikällor. Detta kan exempelvis innebära att solkraft kopplas samman med befintliga vattenkraftverk eller vindkraftparker. Sådana lösningar har potential att öka energisystemets flexibilitet och skapa en mer hållbar infrastruktur som bättre kan möta skiftande energibehov.

Ett annat område under utveckling är energiflexibla industriprocesser, som gör det möjligt för företag att anpassa sin elkonsumtion efter elnätets tillgång. Genom att skapa större flexibilitet i energiförbrukningen kan dessa processer bidra till att stabilisera elnätet och möjliggöra en ökad integration av hållbara energikällor. Ett gott exempel är ståltillverkaren Uddeholm som sedan flera år styr sina smältugnar för att stötta elnätet via Svenska Kraftnäts marknad för stödtjänster.

Hybridlösningar och energiflexibla processer

Inom energiproduktion utvecklas hybridlösningar som kombinerar olika förnybara energikällor, till exempel solkraft med vattenkraftverk eller vindkraftparker. Dessa lösningar ökar energisystemets flexibilitet och skapar en hållbar infrastruktur som bättre kan möta skiftande energibehov.

Ett annat område under utveckling är energiflexibla industriprocesser, som gör det möjligt för företag att anpassa sin elkonsumtion efter elnätets tillgång. Genom att skapa större flexibilitet i energiförbrukningen kan dessa processer bidra till att stabilisera elnätet och möjliggöra en ökad integration av hållbara energikällor. Ett gott exempel är ståltillverkaren Uddeholm, som styr sina smältugnar för att stötta elnätet via Svenska Kraftnäts marknad för stödtjänster.

Individuellt stöd till företag

Specialiseringen bidrar med kunskap och erfarenhet för att öka företagens konkurrenskraft, innovationsförmåga och synlighet. Stöd ges inom marknad, finansiering och nätverk. Exempel på innovationsbolag som fått etableringsstöd är Digloo, Nordcell, Midsummer, Energipac, Landinfra, Cloudberry och Fortum.

På GEC erbjuds ett brett utbud av utbildningar, kurser, webbinarier och seminarier, samt skräddarsydda lösningar efter företagens behov. Ett exempel är Rottneros (ett internationellt specialistföretag inom utveckling och produktion av pappersmassa), som med GEC:s hjälp har investerat i en solcellspark och batterilager för att minska sin exponering mot elmarknaden. Solcellerna bidrar med förnybar energi och batterilagret möjliggör stödtjänster till elnätet. Under 2023 deltog Rottneros anställda i en solparksutbildning, en grundkurs för beställare av solparker.

Projektaktiviteter inom Navigator

Stiftelsen Navigator, ett initiativ från Sparbankernas Riksförbund, syftar till att skapa tillväxt i skalbara mikro- och små bolag. Företagen deltar i en tvåårig process där de får stöd av en navigator med olika kompetenser. I den senaste perioden har Swemodule och Locus Bonum deltagit i processen.

Forskning & innovation

Forskning

Forskningen inom Glava Energy Center (GEC) fokuserar främst på projekten LOKEN och SOLVE. GEC samarbetar också med Karlstads universitet genom examensarbeten, ofta i samarbete med innovationsbolag. Hittills har cirka 90 examensarbeten genomförts med anknytning till GEC.

Inom LOKEN finns RESKU (Resursnätverket för hållbara EnergiSystem Karlstads Universitet), som består av framstående forskare med olika perspektiv och expertis inom energi och hållbarhet. Detta forum möjliggör samarbete mellan Karlstads universitet, GEC, näringsliv och offentliga aktörer. Forskarna bidrar med kunskap inom förnybara energisystem, AI, energigemenskaper, energiledarskap och energiscenarier, samt affärsmodeller, platsutveckling och social hållbarhet

Innovation och testbäddar

Innovation är en central del av specialiseringen, med fokus på att utveckla nya lösningar inom förnybar energi och smarta energisystem. Målet är att skapa en infrastruktur som stödjer hela innovationskedjan – från forskning och idéutveckling till kommersialisering och marknadsintroduktion – och därigenom bidra till Värmlands omställning mot hållbara energilösningar.

För att stärka den etablerade innovationsmodellen "Living Lab" till en komplett innovationsmiljö, fokuserar vi på de senare kommersialiserings- och utvecklingsfaserna. Vi identifierar möjliga samarbetsvinster med andra innovationsorganisationer som Digital Well Ventures och Sting Bioeconomy. Målet är att under 2025 lämna in en ERUF-ansökan för att utveckla specialiseringens innovationskapacitet och stödja företag med lösningar för smarta och hållbara energisystem.

Glava Energy Centers innovationssystem, ett så kallat Living Lab, fungerar som ett levande laboratorium. Här samskapar vi och arbetar iterativt med att utveckla testplattformar och prototyper i verkliga miljöer. Dessa testas löpande och förbättras utifrån resultaten. För att säkerställa hög hållbarhet och kundnytta involverar vi även slutanvändarna i innovationsprocessen. Att systematisera processen på detta sätt skapar både struktur och effektivitet, vilket förenklar samarbetet och snabbar upp utvecklingen.

GEC har lång erfarenhet av att förvandla idéer till verklighet. Med Living Lab-konceptet har ett cirka 70 innovationsprojekt inom solenergi och hållbara energisystem drivits. Många av dessa projekt har senare nått marknaden. Varje år driver de cirka 10 innovationsprojekt och deras innovationsekosystem har hjälpt många innovatörer att förverkliga sina idéer eller ta nästa viktiga steg i sin prototyp.

Exempelvis:

• Ferroamp som har utvecklat kraftelektronik för smarta energisystem med solceller och batterier. De har gått från startup till ett börsnoterat företag och vunnit flera europeiska innovationspriser.
  
• CC90 Composite som har utvecklat ett kompositbaserat montagesystem för solceller som testats i labbet och där innovationen senare ledde till stor framgång på solenergimarknaden samt en nominering för Årets Guldstänksinnovatör 2022.
  
• Bowters resa med att utveckla en elbåt, som nu går att förhandsboka och som pitchats i SVT:s Draknästet, startade bland annat med hjälp av Glava Energy Centers Living Lab.
  
• Soltältet, som växte fram från en idé och examensarbete, har testats av FN i Panama och Dubai.
  
• Solkoken, som är revolutionerande för matlagning på den afrikanska landsbygden, har testats på plats och fått uppmärksamhet i afrikansk media.
  
• Energimyndighetsprojektet Naturkraft, där smarta elljusspår med ledlampor, solceller och batterier testas i Glava.
  
• Pixii som har rönt stor internationell framgång med sina innovativa batteriprodukter
  
• Innos som har fått internationella priser för sitt innovativa system att smälta snö på tak genom att använda solcellerna.
  
• Solparken i Rotteros som har en innovativ lösning att bygga solpark på deponi med monteringssystem avsedd för industritak.
  

Kompetensförsörjning

Kompetensbristen inom energisektorn är en av våra största utmaningar. Den akuta bristen på arbetskraft riskerar att bromsa övergången till förnybara energikällor. Många saknar kunskap om de specifika teknologier och arbetsformer som krävs för att etablera hållbara energilösningar i stor skala.

För att stärka kompetensen inom energiområdet jobbar specialiseringen strategiskt med:

• bedriva behovsmotiverade forskning, dvs att forskningen inom solel anpassas efter marknadens och samhällets krav, samtidigt som den ska främja innovation och tillämpbar kunskap
• skapa förutsättningar för fler doktorandtjänster och forskningspositioner inom energiområdet
• förbättra samarbetet och kunskapsutbytet mellan akademi, yrkesutbildningar, offentlig sektor och näringsliv för att skapa en stark grund för innovation.
• vara en partner i SOLVE

Utöver forskning och samarbete stödjer vi utvecklingen av lokala och regionala energiplaner. Kommuner och regioner får hjälp att planera nya energiproduktionsanläggningar. Ett kompetensnätverk för smarta energisystem har startats, där kommuner och företag kan utbyta erfarenheter och kunskaper om hållbar energiteknik.

Specialiseringen erbjuder riktade utbildningsinsatser för tjänstemän, beslutsfattare och näringslivsaktörer för att öka förståelsen för tekniska och ekonomiska möjligheter inom förnybar energi. Detta främjar beslutsfattande och planering som stöder omställningen.

GEC har utvecklat branschutbildningar inom solenergi, batterier, smart styrning, brand och säkerhet. Denna verksamhet utvecklas vidare för att möta sektorns behov.

Dessa aktiviteter syftar till att stärka den tekniska kompetensen inom energiområdet, driva fram nyetableringar och innovation, samt utveckla hållbara affärsmodeller för framtiden. Genom att knyta samman utbildning, forskning och företagande med praktiska tillämpningar skapar specialiseringen en stabil plattform för Värmlands långsiktiga kompetensutveckling inom energisektorn.

Energisektorn står inför kraftig tillväxt, vilket skapar en utmaning kring kompetensförsörjning. Stora pensionsavgångar och halvfulla universitetsutbildningar innebär behov att öka teknikintresset, särskilt inom energi. Under 2025 genomför GEC en förstudie för att utveckla och etablera ett Science Center, som ska väcka intresse hos unga att söka sig till branschen.

Samverkan

Hållbar utveckling bygger på samarbete. Genom de projekt som bedrivs inom specialiseringen sker ständigt samarbete med lokala, regionala, nationella och internationella aktörer för att skapa ett hållbart och anpassningsbart energisystem i Värmland.

Samverkan sker med:

• Solenergiaktörer
• Universitet och kommuner
• Offentliga intressenter, installatörer och forskare
• Små och medelstora företag, stora företag, investerare och startups

Det finns ett antal utmaningar som är kopplade till samverkan och som också adresseras i de olika projekten:

• energiaktörer i regionen har begränsad erfarenhet av att snabbt anpassa sig till föränderliga krav och nya samarbetsformer, vilket kan försvåra övergången till mer flexibla och integrerade energisystem
• behovet av att skapa energigemenskaper med potential att bidra till hållbar utveckling både miljömässigt och socialt vilket kräver en helhetssyn på hur dessa samhällen organiseras och samverkar
• att bättre utnyttja det kunskapsstarka nätverk som specialiseringen har byggt upp, där både bredd och spetskompetens finns men som behöver integreras bättre för att driva innovativa lösningar
• att få till stånd effektiva samarbetsmodeller mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor som möjliggör ett kontinuerligt utbyte av kunskap, resurser och idéer

Energigemenskaper i Värmland

Energigemenskaper ökar samarbetet mellan olika aktörer och bidrar till social hållbarhet. Dessa plattformar låter lokala invånare, företag, kommuner och andra intressenter samarbeta för att producera, dela och använda förnybar energi på ett hållbart sätt.

Fördelar med energigemenskaper:

Avlastar elnätet: Genom att producera och använda el inom gemenskapen minskar belastningen på det svaga elnätet i Värmland.

Lokal nytta: Invånare och företag investerar tillsammans i lokala energiresurser, vilket skapar långsiktig nytta och stärker samarbetet.

Affärsmodeller: Inom gemenskapen utvecklas affärsmodeller för lokal och samägd förnybar energiproduktion.

Framtidskraft

Affärsmodeller inkluderar det webbaserade kartverktyget Framtidskraft, vars syfte är att underlätta planeringsarbetet för lokalt geografiskt avgränsade energigemenskaper. Projektet drevs av Coompanion samverkan av flera partners, bland annat CTF, och finansieras av Jordbruksverket inom LEADER-programmet (Leader Närheten och Leader 7-sam i samverkan). Framtidskraft lanserades den 20 augusti 2024 och underlättar beräkningar för lokal konsumtion, möjlig produktion baserad på olika energislag liksom lagring och delning av energi. Framtidskraft inkluderar också en omfattande kunskapsbank och flera filmer.

Läs mer om Framtidskraft på coompanion.se

Kompetensnätverk

Det sker nära samarbeten mellan specialiseringen, med kommuner och regionen för att utarbeta lokala och regionala energiplaner, vilket inkluderar framtida behov och planering av ny elproduktion. Ur detta samarbete har ett kompetensnätverk för smarta energisystem bildats, där kommuner och företag kan dela erfarenheter och stärka sina respektive kompetenser inom smart energihantering.

Energismarta Värmland

Värmland samverkar med många andra aktörer för att skapa och sprida kommunikation rörande energifrågor i Värmland. Samarbetet omfattar bland annat att informera och föra samtal om vilka åtgärder, samverkans- och planeringsprocesser som behövs för att öka takten i länets energiomställning. Det förs också dialog om hur åtgärderna kan bidra till näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan och robust energiförsörjning i Värmland.

Länsstyrelsen leder och samordna det regionala genomförandet av den nationella energi- och klimatpolitiken genom att bland annat utveckla den regionala energiplaneringen. Det är Länsstyrelsen Värmland som står bakom webbplatsen Energismarta Värmland.

Läs mer på energismartavarmland.se

Värmland Flex - Robust och flexibelt energisystem

Ett robust och flexibelt energisystem lyfts som ett viktigt område i energi- och klimatstrategin för Värmland. Produktionen av förnybar el i länet har ökat men behöver öka ytterligare. Vindkraften har potential för att stå för en stor del av utvecklingen.

En trygg och robust energiförsörjning ger goda förutsättningar för företag att utvecklas. Ett flexibelt och välutbyggt elsystem ger även förutsättning för ökad elektrifiering av transporterna. Integration av byggnader och fordon i elsystemet har möjliggjort nya lösningar för ökad flexibilitet, något som också har gjort elkonsumenterna mer delaktiga. Industri, hushåll och samhället i stort kan dra nytta av omställningen i energisystemet.

Internationella samarbeten

NoREST

Som enda svenska aktör tillsammans med Energimyndigheten deltar GEC i det Europeiska initiativet NoRest som syftar till att skapa samverkan mellan lokala/regionala energi-transitions-lab. Under 2025 kommer troligtvis en utlysning kopplat till CET (Clean Energy Transition – Plattform under Horisont EUROPA). GEC ingår i kärngruppen som är med och ger inspel till utlysningens utformning.

RESCUE

GEC är lead partner i ett projektkonsortie med ett 10-tal aktörer från Tyskland, Polen och Österrike med en projektansökan kopplat till CET/P. Detta är en spin-off från flexprojektet och LOKEN som handlar om att ta vara på den energi som behöver styras bort när elnätet är fullt.

Pågående utlysningar och ansökningar

Interreg

Tack vare mångåriga gemensamma interregprojekt finns också ett nära samarbete med Solenergiklyngen och solenergibranschen i Norge. Sedan starten 2009 har parternas gemensama nätverk medfört att flera av det 70-tal innovationsprojekt inom områden som solenergi, smarta elnät, mikronät och batterisystem som drivits vid GEC har varit norska.

Interreg Energigemenskaper

Under åren 2025-2027 drivs projektet ”GränsENERGI” med GEC, Karlstads universitet, Dalarna Science Park, Högskolan Dalarna, Coompanion Värmland och Dalarna, Digital Well Ventures, Klosser Innovasjon, Fornybar Norge, Högskolen i Innlandet m fl med syfte att utveckla energigemenskaper i projektregionen. I projektet ingår bl.a. att stötta ”case” inom både industriområden och bostadsområden att utveckla energigemenskaper.

Interreg Cirkulär Ekonomi

Under åren 2025-2027 drivs projektet ”Interregional Circularity in Central Scandinavia” med GEC, KaU/CTF, Arvika Näringslivscentrum, IUC Värmland, Vaager Innovasjon och Högskolen i Innlandet (CREDS) för att utveckla cirkulära lösningar i verkstadsindustrin. Flera industriföretag med ”energiprodukter” som Thermia, Swegon och Volvo deltar tillsammans med återvinningsföretag som Stena Recycling, Teknik i Väst och Kils Energi i projektet. En del av restströmmarna kan vara energi vilket kan ge förutsättningar för industriell symbios och möjliga energigemenskaper.

Vinnova – Elektrifiering via avancerad digitalisering

Vinnovautlysning kring industrins elektrifiering via avancerad digitalisering. Möte med klustren, Compare, IUC, PP och företag som tittar på utlysningen. Ska bli ett projekt i Sverige.

Ansökan till Energimyndigheten - innovationsklusterutveckling

Projektansökan med fokus på sektorskoppling, dvs bygga vidare på bredden av aktörer från LOKEN och utveckla energilösningar över sektorsgränserna. Sektorerna samverkan inte naturligt i dagsläget och det finns en stor potential på sektorsövergripande energilösningar.