Livsmedel i hållbara samspel

Livsmedel i hållbara samspel etablerades 2022 som en ny smart specialisering i Värmland. Målet var att öka förädlingsvärdet både i livsmedelssektorn och i andra näringar genom att skapa nya koncept där värdekedjor och branscher integreras. Hållbarhet står i centrum och fokus ligger på att utveckla koncept och tjänster som samspelar med flera styrkeområden för att utveckla livsmedelsområdet.

Livsmedelsindustrin i Värmland är rik på mångfald med allt från småskaliga mikroproducenter till större livsmedelsföretag. Den lokala förankringen är stark och så även kopplingen till Värmlands naturresurser.

Klusterorganisationen Nifa är utsedda till att leda arbetet med den smarta specialiseringen och har sedan 2005 samlat aktörer i privat och offentlig sektor och agerar brobyggare mellan livsmedelskedjan och övriga styrkeområden för att skapa förutsättningar för innovation och tillväxt. Antalet medlemmar är idag cirka 100 stycken.

Nifa fungerar som en plattform för nätverkande, affärsutveckling och marknadsföring och spelar en viktig roll för att stärka regionens mat- och dryckesföretag både nationellt och internationellt. Nifa har vunnit priser och utmärkelser för sitt arbete. 2023 blev de årets kooperativ i Värmland och placerade sig på en fjärde plats nationellt. Samma år fick Nifa även Bronze Label i EU:s kvalitetscertifiering för klusterorganisationer. Det är ett kvitto på att Nifa är ett kluster i framkant och ett första steg mot att bli ett guldkluster. Priset, instiftat av Europeiska kommissionen och certifierat av European Secretariat for Cluster Analysis, ESCA, gäller fram till februari 2026.

Vision

Utmaningar

Livsmedel i hållbara samspel har en rad identifierade utmaningar. En är att attrahera och omvandla kompetens till ett ökat förädlingsvärde. Livsmedelsföretagen i Värmland har lägre innovationshöjd och exportandel relativt jämförbara länder och sektorer. Dessutom saknas ett utvecklat inkubator/accelerationssystem för värmländska livsmedelsföretag.

Forskningen inom livsmedelsområdet har låg genomslagskraft i samhället trots att den skulle kunna bidra till attitydförändringar bland konsumenter och näringsliv när det gäller mat och mathantering. För att stärka livsmedelsföretagen, minska matsvinn och säkerställa framtida matförsörjning måste värdet på mat och dryck höjas. Värmländska matproducenter har svårt att vara konkurrenskraftiga i offentlig upphandling.

För Nifa som branschorganisation, är finansiering av verksamheten en utmaning. Idag är Nifa i hög grad projektfinansierade och basfinansieringen ska täcka in kostnader för ordinarie verksamhet. Verksamheten, såväl som branschen, påverkas också i hög grad av skeenden i omvärlden, exempelvis har pandemin, inflationen och händelserna i Ukraina påverkat branschen stort och är något att förhålla sig till.

Förflyttning under de två första åren

Två år in i Värmlands forsknings- och innovationsstrategi har arbetet för att möta utmaningarna tagit fart. Samarbetet med Karlstads universitet har etablerats, till exempel bidrar Centrum för tjänsteforskning, CTF, med studier och utbildningar kring konsumentbeteende, affärsmodeller och digitalisering för att öka företagens konkurrenskraft. Nifa har skrivit fram och fått bifall på flera projektansökningar vilka kommer gynna företagens utveckling. Upphandling och livsmedelsberedskap har legat i särskilt fokus.

Nedan presenteras exempel på förflyttningar som har gjorts inom specialiseringen.

Aktiv samverkan

Det sker en aktiv samverkan såväl inom som utanför livsmedelsbranschen. Nifa samverkar med en rad olika aktörer, både i och utanför Värmland, inklusive akademin, med andra kluster och med perspektiven förklara. Nifa har utvecklats från att vara en relativt osynlig branschorganisation till att ha ett starkt sammanhållande ledarskap för livsmedelsområdet i regionen och verkar som förebild och inspiratör på en nationell arena.

Ett exempel är SAMLA Sverige (SAMutveckling för Livsmedelsbranschens Acceleration), som startade 2017 som en förstudie finansierad av den nationella regionalutvecklingsfonden med medfinansiering av bland andra Region Värmland. Syftet med SAMLA är att kraftsamla mellan regioner och innovationsstödjande aktörer för att ge livsmedelsföretag i hela landet enklare tillgång till den kunskap, kompetens och infrastruktur de behöver för att skapa innovativa, hållbara och konkurrenskraftiga produkter, tjänster och företag. SAMLA Sverige består av ett femtontal partners och projektleds av forskningsinstitutet RISE.

Nifa har även upparbetade samarbeten med andra län, som Västra Götalandsregionen, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Bland annat hoppas man på ett framtida projekt med fokus på gemensam ursprungsmärkning. Det pågår även ett internationellt samarbete mellan Nifa och Guldkorn i Östfold, Norge, ett samarbete som bidrar till att de värmländska företagen får tillgång till en större marknad för sina produkter och tjänster.

Det förs kontinuerliga dialoger med övriga specialiseringar i Värmland och så även med perspektiven. Samverkan är som störst med den smarta specialiseringen Attraktion genom hållbar platsutveckling, vilket har gett livsmedelsproducenterna en större arena i form av flera säljytor, som gårdsbutiker och restauranger. Det finns även tankar på samverkan med Hållbara systemlösningar med solel i centrum eftersom livsmedelsföretagen behöver förnybar, hållbar och robust energi för att kunna producera.

Samarbete med specialiseringen Avancerad tillverkning och komplexa system är också på gång för att fokusera på livsmedelsindustrins behov av automatisering. Inom ramen för perspektivet Social innovation har Coompanion Värmland bjudit in till träffar där livsmedel har varit ett case, vilket har resulterat i den gemensamma ERUF-ansökan Livsmedel i hållbara samspel.

Inom specialiseringen sker även samverkan med kommuner och Länsstyrelsen Värmland, t ex finns det en grupp som träffas regelbundet med Karlstads universitet, Filipstads kommun, Säffle kommun, Karlstads kommun och Länsstyrelsen Värmland för att diskutera livsmedelsfrågor.

Ökad samverkan med Karlstads universitet

Det faktum att Livsmedel i hållbara samspel har blivit en av Värmlands smarta specialiseringar har bidragit till ett ökat fokus på livsmedelssektorn i Värmland. Samarbetet med Karlstads universitet lyfts fram som ytterst betydelsefullt, och denna specialisering har varit en nyckelfaktor för att stärka denna samverkan. Samarbetet, som bygger på vilja och nyfikenhet att göra något riktigt bra tillsammans, beskrivs som en förutsättning för att fortsätta utveckla livsmedelsbranschen och för att möta branschens utmaningar. Nifa har en nära relation till medlemmarna/producenterna och kan därför agera intermediär mellan producenter och forskare, vilket gynnar såväl parterna som konsumenterna.

Fokus på konsumentbeteende och värdeskapande tjänster

Ett exempel på samverkan mellan Nifa och Karlstads universitet är samarbetet med CTF (Centrum för tjänsteforskning). Målet är att stärka företagens konkurrenskraft och förbereda dem för framtidens affärer, vilket kopplar an till perspektivet Värdeskapande tjänster i Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering.

CTFs forskning fokuserar på områden som exempelvis tjänstefiering, nya affärsmodeller och digitala kundupplevelser för att stärka företags konkurrenskraft. Forskningsprojekten är tillämpningsorienterade och har ofta bedrivits i workshopformat, vilket underlättat för företag att finna den kompetens de behöver för att kunna ta nästa kliv i sin utveckling.

Nya försäljningsytor har testats, som Shop in Shop på Stora Coop Bergvik och Plockomaten på ICA Nolgård och Finnbråten. På matmarknaden Smaka på Värmland genomfördes ett experiment för att studera konsumentbeteende kopplat till olika exponering och budskap. Forskningsresultaten från dessa studier är inte klara än, men redan nu kan vi se att exponering och budskap kan bidra till en ökad attraktion, omsättning och lönsamhet för producenterna. Ett annat resultat är att företaget Nordiska nyttigheter som deltog i Shop in Shop nu har fått en plats i Stora Coop Bergviks ordinarie sortiment.

Forskningen vid Karlstads universitet om restflöden som resurs och cirkulära affärer inkluderar litteraturstudier och system-/processtudier för att identifiera affärsmässiga hinder och möjligheter inom livsmedelssystemet och närliggande servicesystem. Utöver studierna pågår ett samverkanslabb kring livsmedelskedjan, med bland annat lead users (för på hållbara måltider).

Vid Karlstads universitet har det länge forskats på matsvinn. Fredrik Wikström, tillsammans med Helen Williams, Jacob Trischler och Peter Samuelsson, fortsätter att undersöka matsvinn i offentliga måltider, restauranger och hemmet. Ett exempel på universitetets forskning är projektet ”Miljonen”, som är en del av Värmlandsmat – den hållbara måltiden. Syftet med "Miljonen" är att förändra elevers beteende och attityd till matsvinn, särskilt tallrikssvinnet, för en mer hållbar utveckling i storkök.

För konsumenter har aktiviteter genomförts i Shop in Shop, och framtida studier planeras på restaurangen vid Värmlands museum, som fokuserar på lokalproducerade livsmedel.

Synliggöra innovationsekosystemet för livsmedelsutveckling

Innovationsekosystemet i Värmland är inte så välkänt och används inte fullt ut av Nifas medlemsföretag. Därför lämnade Nifa in en ansökan till Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i september 2024 för projektet Livsmedel i hållbara samspel (samma namn som den smarta specialiseringen). Ansökan, som föregicks av förstudier i samarbete med bland andra Karlstads universitet och medlemsföretagen, har nu fått bifall från Region Värmland.

Projektet syftar till att hjälpa livsmedelsföretagen att utvecklas och förväntas ge positiva effekter inom flera av specialiseringens områden. Målet är att synliggöra innovationsekosystemet för livsmedelsutveckling, bygga en innovationsplattform kallad Matgemenskaper, samt inventera och sprida relevant forskning kring livsmedel. Matgemenskaper är inspirerade av energibranschens Energigemenskaper, där lokala aktörer samarbetar för att producera, lagra och dela förnybar energi. Inom Energigemenskaper har en digital plattform, Framtidskraft, utvecklats för att synliggöra energiproducenter i ett område.

Aktiviteter som bidrar till ökad professionalitet hos medlemsföretagen

Under perioden har olika aktiviteter genomförts för att stärka företagen inom specialiseringsområdet. Nifa besöker regelbundet sina cirka 100 medlemsföretag och erbjuder stöd som nätverksträffar, kompetensutveckling, säljkanaler och marknadsföring. De arrangerar även resor till mässor som Grüne Woche i Berlin, där 2-3 värmländska företag årligen deltar. Detta har hjälpt företagen att bli mer professionella och stärkt deras entreprenörskap.

Ett exempel är affärsutvecklingsprogrammet under projektet Smak. Skafferi Värmland deltog i programmet och har vuxit från en anställd till tio, med en omsättning på 60 miljoner kronor. Företaget levererar mat och dryck från Värmland till butiker, restauranger och storkök i hela regionen. Konceptet har även spridits till andra delar av Sverige, som Skafferi Väst och Skafferi Dalarna.

Ett annat exempel är Grinnemo Hallon och Honung som har gått från att odla hallon till att producera och sälja premiumprodukter. Grinnemo har vunnit flera priser i SM i Mathantverk, 2023 fick de guld för sin Trattkantarellchutney. De följer den vägledande standarden för hållbarhet, ISO 26000. Företagets omsättning har tredubblats mellan 2019 och 2023, med en positiv utveckling av resultatet. Andra företag som också fått medalj i SM i Mathantverk de senare åren är Carlstad Chark & Deli, Toverud Mathantverk, Enbackens musteri, Krusidull Konfekt och Frimansgården Träd och Frukt AB.

Höja kunskapen hos beställare och stärka företagen i upphandling

En av de stora utmaningarna för matproducenterna i Värmland är att vara konkurrenskraftiga vid offentlig upphandling. Produktionskostnaderna är högre här jämfört med importerade varor, och kraven på matproduktion i Sverige är strängare än i många andra länder. Dessutom är många av producenterna små företag, vilket gör det svårt för dem att leverera stora mängder av hög kvalitet som ofta efterfrågas.

För att hjälpa dessa producenter har Nifa startat initiativ som Gränsens smaker och Värmlandsmat. Dessa initiativ syftar till att utbilda och stödja företagen i frågor kring upphandling och samarbete.

Nifa arbetar också med att kartlägga kommuners och regionens upphandlingspolicys. De undersöker hur man idag arbetar med innovationsdrivande upphandling och tidigare upphandlingsförfaranden. Målet är att denna kartläggning ska leda till förslag på förbättringar vid upphandling av livsmedel. Nifa har till exempel identifierat att upphandlare behöver förstå producenternas planeringshorisont. Produkterna måste vara säljbara innan de produceras, vilket påverkar tidsramarna för upphandlingsprocessen.

En annan utmaning är att få beställare att välja lokalt producerade varor istället för billigare alternativ. Idag finns till exempel Skafferi Värmland, en upphandlad samordnare som kommunerna kan beställa från. Utmaningen är att övertyga kostchefer på skolor att välja lokalproducerad mat trots att den kan vara dyrare. Samma attityd- och beteendeförändring behövs hos konsumenter, så att de värderar närodlade produkter högre även om priset är högre.

Nifa har också tagit hjälp av Upphandlingsmyndigheten för att förbättra upphandlingsprocessen för mindre lokala företag. De har identifierat att upphandlande aktörer kan lägga till pedagogiska krav i upphandlingarna för att underlätta för lokala företag att konkurrera med större aktörer. Ett exempel är att erbjuda studiebesök inom en tvåtimmarsradie för elever, lärare och kökspersonal. Ett annat exempel är att tillåta flera aktörer att gå samman för att svara på en upphandling, något som Värmland var tidiga med och som nu är standard i Sverige. Ett tredje exempel är att ställa krav på att aktören ska kunna leverera i kris och krig. Lokala livsmedelsproducenter har kortare avstånd till upphandlande part och bidrar därmed till livsmedelsförsörjningen ur ett samhällssäkerhetsperspektiv.

Genom att komplettera upphandlingarna på detta sätt stärks inte bara den lokala råvaruförsörjningen och regionens självförsörjningsgrad, utan även regionens ekonomi och sysselsättning.

Värmlandsmat

Under perioden har Nifa förvärvat varumärket Värmlandsmat, vilket har bidragit till att synliggöra och stärka den värmländska livsmedelsbranschen ytterligare. Inom projektet Värmlandsmat pågår workshops och djupintervjuer för att utforska hur nya samspel och förflyttning av livsmedel genom hela kedjan, från jord till bord, kan utformas för att skapa hållbara måltider både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Dessa aktiviteter bidrar till företagens utveckling. Till exempel har företagen etablerat nya marknadskanaler genom initiativ som Smaka på Värmland och Shop in shop. De har också utvecklat och testat nya produkter inom ramen för projektet Värmlandsmat.

Förprojekt Livsmedelscentralen

Ett intressant förprojekt som Nifa har drivits är Livsmedelscentralen. Analyser har visat på att det är en liten andel av allt som produceras i Värmland som också förpackas där. Varor skickas iväg för paketering och går sedan i retur till företagen. Nifa har tagit fram tre förslag på hur en förpackningscentral kan genomföras, inklusive finansieringen. Det är dock en bit kvar att hanterera förslagen då hänsyn till regelverk och upphandlingar måste tas. Genomförandet av en förpackningscentral är ett exempel på hur Nifa bidrar till den regionala utvecklingen.

Fokus kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning

Livsmedelsnäringen står inför stora utmaningar när det gäller att attrahera och omvandla kompetens till ökat värde. Genom att höja kompetensen kan vi öka automatiseringen och utveckla affärsmodeller som inte bara säljer hållbart producerade livsmedelsprodukter, utan även erbjuder tjänster, upplevelser och kunskap. Detta kan också bidra till ökad export.

För att få en tydlig bild av kompetensbehoven inom branschen genomfördes en förstudie under 2022/2023. Denna studie utvecklade en modell för strategisk kompetensförsörjning, som kartlägger både kort- och långsiktiga behov. Modellen testades på några av Nifas medlemsföretag och lade grunden för en ESF-ansökan, som nu har godkänts av Region Värmland. Förstudien visade också på behovet av ett branschöverskridande arbete kring kompetensförsörjning, vilket ledde till skapandet av ett nätverk med de värmländska klustren som sammankallande.

Det kommande ESF-projektet kommer att hjälpa till att identifiera behovet av kompetenshöjande insatser inom hållbar affärsutveckling och att öka företagens lönsamhet. Genom att använda den framtagna modellen kan behoven identifieras och en uppgift för specialiseringen är att tillhandahålla utbildningsverktyg som kurser, seminarier och webbutbildningar inom affärsutveckling, digitalisering och hållbarhet. Det räcker dock inte att bara erbjuda utbildningar – företagen måste också motiveras att efterfråga den kompetens de behöver.

Nifa har identifierat att fokus behöver ligga på lönsamhet. Det är en utmaning att få företagen att investera i utbildningar och kompetensutveckling. Trots att kurser erbjuds vid exempelvis Karlstads universitet, är det få företag som väljer att delta. Utbildningar måste anpassas till företagens behov och förutsättningar, inklusive deras möjlighet att delta. CTF erbjuder kurser inom tjänsteforskning och tjänstedesign som riktar sig till flera branscher, och erfarenheterna visar att anpassningar behövs för att bättre möta företagens behov.

Det är viktigt att företagen förstår vikten av vidareutveckling och prioriterar detta. Samtidigt behövs stöd och anpassning utifrån företagens förutsättningar, till exempel deras digitala mognad.

Inom ramen för den smarta specialiseringen anordnas även seminariedagar både till företag och till offentliga aktörer. Det bidrar till att öka kompetensen och få en omvärldsbevakning.

Ökad attraktionskraft genom talangattraktion och internationalisering

Det pågår ett arbete för att fler ska känna till och förknippa Värmland med livsmedel, vilket ska öka attraktionskraften för livsmedelsområdet. Detta sker inom ramen för Värmlandsmat och ERUF-ansökan "Livsmedel i hållbara samspel".

Riktade insatser görs mot specifika målgrupper genom att skapa en tidig livsmedelsprofil för Värmland. Genom samskapande event sprids denna profil både nationellt och internationellt. Exempelvis genom deltagande på Grüne Woche, världens största matmässa i Berlin, samt på politikerträffar och branschdagar.

För att öka intresset bland barn och unga sker också ett arbete med mat i skolorna, där temat har varit lokalproducerat – var kommer maten ifrån?

Landsbygdsutveckling

Inom kompetensförsörjningsområdet pågår insatser för att stödja landsbygdsutveckling, där Nifa spelar en viktig roll nu när kommunerna inte längre har sina landsbygdsutvecklare. Arbetet följer Jordbruksverkets prioriteringar för att skapa en levande landsbygd där människor kan arbeta och försörja sig inom småskalig livsmedelsnäring och hålla mattraditioner levande.

Under våren 2025 kommer en ansökan om ett Leaderprojekt med landsbygdsfokus att lämnas in. Målet är att ta fram en manual och handbok för hur man startar livsmedelsföretag på landsbygden. Det finns idéer om att inspireras av Coompanion Värmlands arbete med Energigemenskaper och deras digitala plattform Framtidskraft, som synliggör energiproducenter i ett område. Ett liknande koncept skulle kunna användas för livsmedelsproducenter, som en digital REKO-ring. (En REKO-ring är en digital försäljningskanal där säljare presenterar sitt utbud och köpare kan beställa och hämta upp på en given plats. REKO står för rejäl konsumtion, men betyder också schysst, trevligt och rättvist. Den första REKO-ringen startade i Grästorp 2016, och i Värmland finns idag sju REKO-ringar.)

Livsmedelsberedskap

Nifa har även arbetat med livsmedelsberedskap, vilket kopplar an till perspektivet Samhällssäkerhet. En förstudie har genomförts och seminariedagar har arrangerats med fokus på livsmedelsproduktion under temat ”Så stärker vi livsmedelsberedskapen i Värmland – Från ord till handling”.

Seminarierna har belyst hur livsmedelsberedskapen ser ut inom offentlig sektor och hur man bygger en robust beredskap. De har också tagit upp smart och hållbar odling, minskat matsvinn och hur upphandling kan stärka beredskapen. Samverkan är en nyckelfaktor inom livsmedelsberedskap, vilket också har berörts under seminarierna, tillsammans med hur Nifa arbetar med dessa frågor.

Summering

Livsmedelsindustrin i Värmland står inför flera utmaningar som påverkar dess långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. En av de stora svårigheterna är att attrahera och behålla kompetens samt att omvandla denna kompetens till ökat förädlingsvärde. Detta är avgörande för att driva innovation och öka produktiviteten. För närvarande saknas ett utvecklat inkubator- och acceleratorsystem för värmländska livsmedelsföretag, vilket bromsar tillväxt och innovation. Komplexa regler och brist på kapital förstärker dessa utmaningar, vilket skapar ett stort behov av stöd för att hjälpa företagen att växa och hantera sin verksamhet.

En annan viktig aspekt är att forskningen inom livsmedelsområdet behöver få ett starkare genomslag i samhället. För att möta detta krävs en attitydförändring bland konsumenter kring mat och mathantering, samtidigt som näringslivet behöver utvecklas i nära samarbete med forskningen. Denna interaktion kan öka innovationshöjden och exportpotentialen för värmländska företag. Värmland har idag en relativt låg innovationsnivå och begränsad export inom livsmedelssektorn, vilket gör behovsstyrd innovationssamverkan nödvändig för att stärka konkurrenskraften och främja en omställning till kunskapsintensivt värdeskapande.

Vidare står de värmländska livsmedelsproducenterna inför utmaningar i offentlig upphandling, där deras priser ofta är högre jämfört med andra, icke närproducerade alternativ. Detta beror dels på att produktionen i Sverige har högre krav än i övriga världen, dels på att mindre producenter ofta inte kan leverera de stora kvantiteter som efterfrågas av offentliga aktörer. Konsumenters attityder till mat och dryck påverkar också branschen i stort – det är nödvändigt att höja värdet på livsmedel både för att stärka företagen och för att minska matsvinnet. Denna värdeförändring är avgörande för att maten ska räcka och för att livsmedelsindustrin i Värmland ska kunna växa på ett hållbart sätt.

Finansiering av verksamheten är en annan utmaning. Som ett relativt ungt kluster utan upparbetade kontakter med exempelvis kommuner, läggs mycket tid på att finna finansieringslösningar. Fokus ligger på att ta fram långsiktiga finansieringsplaner med kommunerna för att säkerställa kontinuiteten i verksamheten. Den framtagna färdplanen lägger grunden för att prioritera aktiviteter och fokusera på de mest kritiska områdena, samt använda resurserna på ett strategiskt sätt. Genom samverkan med andra aktörer ser Nifa att man kan dra nytta av varandras resurser och expertis, vilket kan bidra till att lösa resursbrister och skapa en mer hållbar lösning.