Resultat och effekter av smart specialisering 2022-2024 (kortversion)

Vår vision om ett hållbart Värmland som förändrar världen kan anses utopisk men jag är övertygad om att den hjälper oss att driva utveckling och skapa framtidstro i en värld där vi inte längre kan ta något för givet. Som en klok person sa en gång: Vision utan aktion är en dagdröm, aktion utan vision är en mardröm. För att skapa skillnad på riktigt behöver vi människor och organisationer som är villiga att tänka stort, arbeta fokuserat och i samspel med andra.

I Värmland har vi valt att fokusera vårt arbete inom forskning och innovation på sju områden, Smarta specialiseringar. Specialiseringar där vi är eller har potential att bli konkurrenskraftiga och inom vilka vi kan driva på en hållbar omställning. Smart specialisering handlar om gemenskap, om hur företag, universitet och offentliga aktörer tillsammans löser problem och skapar nya möjligheter. Tack vare samarbetet med universitetet, Akademin för smart specialisering, har vi skapat en enormt värdefull utveckling till gagn för Värmland

Jag har sett vad som händer när vi samlar våra resurser och talanger för att bli ledande inom områden som skoglig bioekonomi, digital hälsoinnovation och dataspel och spelifiering. Tänk dig att vi skapar nya jobb och lockar investeringar som gör att våra ungdomar kan stanna kvar och samtidigt utvecklas globalt. Med avancerad tillverkning och hållbara energilösningar kan vi bidra till en grön industriell omställning som gör Värmland till en förebild för andra regioner.

Smart specialisering handlar också om platsens, Värmlands, unika förutsättningar där vi genom attraktiv platsutveckling skapar miljöer där människor vill bo, leva och besöka och där vi i hållbara samspel med andra regioner ökar förädlingsvärdet av närproducerade livsmedel. När vi blir bättre på det vi redan är bra på, ökar vi också vår attraktionskraft som region.

Det verkligt spännande händer däremot i mötet mellan de smarta specialiseringarna och strategins sju perspektiv. Där uppstår en dynamik där innovationer inte bara handlar om teknik, utan också om hur vi kan göra livet bättre för alla och där vi tillsammans bygger en hållbart Värmland som förändrar världen. Jag menar att vi i Värmland har innovationer som om de slår igenom förändrar världen i en hållbar riktning.

På de kommande sidorna skriver vi Värmlands innovationsberättelse, en berättelse jag hoppas skapar inspiration, framtidstro och som också handlar om innovationer som förändrar världen.

Följ med!

Angelica Jacobo
Regional utvecklingsstrateg
Forskning och innovation

Tre år av innovation och framsteg

Värmland har jobbat tio år med smart specialisering och det har gått tre år in i genomförandet av den nya strategin för smart specialisering. Strategin finansieras i huvudsak genom projekt och via uppdrag till innovationssystemets aktörer som följs av en summa pengar från Region Värmland. En kartläggning visar att 548 projekt varit igång från det att strategin startade i mars 2022 till och med 2024.

Mario Draghis, tidigare ordförande för Europeiska Centralbanken, rapport om EU:s framtida konkurrenskraft från september 2024 betonar behovet av ökad innovation, lägre energikostnader, fortsatt grön omställning, anpassning till osäker geopolitisk situation och minskat beroende av omvärlden. Värmlands forsknings- och innovationsstrategi möter dessa behov genom investeringar i forskning och innovation, med en projektportfölj värd 1,3 miljarder kronor.

Här kommer exempel på viktiga insatser som möter förväntningarna om ökad konkurrenskraft enligt Draghis rapport.

Mer forskning för innovation

Akademin för smart specialisering är en gemensam satsning på forskning och innovation mellan universitetet och regionen. Den växer, särskilt inom externt finansierad forskning. Projektportföljens värde för perioden 2022-2024 är över en halv miljard kronor. En framgångsfaktor är att allt fler forskare organiserar sig tvärvetenskapligt för att adressera komplexa samhällsutmaningar.

Säkra tillgången till hållbar energi

Missionen Smart hållbart energisystem samlar näringslivet, regionen, kommunerna, energibolag, nätägare och forskare för att göra energisystemet mer resilient. Målet är att öka produktionen av lokalt producerad energi, samordna effektbelastningen på elnätet genom synergier mellan olika energislag, energilagring och användning av AI, samt effektivare energianvändning. Uppdraget är att säkra tillgången till hållbar energi trots låg kapacitet i elnätet.

Grön och digital omställning

Övergången till 3D-printing möjliggör lokal produktion av kritiska reservdelar och efterhand allt större komponenter och produkter. Initiativet stödjer lokala cirkulära flöden av metallpulver och biobaserade material. Behov av råvaror och energi minskar och bidrar till grön omställning och minskar beroendet av omvärlden. Paper Province, Sustainable Steel Region, forskning på Karlstads universitet, Circlab och Smart industricenter i Hagfors hör till aktörerna som driver detta och främjar cirkulär ekonomi.

Den tvärvetenskapliga grupperingen DAMI är en stark resurs inom specialiseringen Avancerad tillverkning och komplexa system. Perspektivet Digitalisering stärker detta ytterligare, där Compare har skapat ett nätverk för avancerad digitalisering.

För att mindre företag och underleverantörer ska kunna delta i den gröna omställningen får många av dem kunskapsstöd. Företag med potential får även finansiellt stöd genom samarbete mellan Almi företagspartner i Värmland, Region Värmlands företagsstöd och banker.

Forskning och samarbete ger nya produkter

Inom Skoglig bioekonomi utvecklas nya tjänster och produkter genom forskning och samarbete mellan startup-bolag och etablerade företag. Detta ökar förädlingsvärdet av skogsråvaran och vidgar råvarubasen till att omfatta jordbruksavfall, odlade grödor och textilier. Teknik för att automatisera återbeskogning utvecklas också. Symbioser mellan skogsindustrier och startup-bolag möjliggör ökning av nya produkter.

Den värmländska skogsindustrin är väl positionerad på världsmarknaden, särskilt inom vätskekartong. Ett nytt tillskott är att det numer sker produktion av cellulosabaserade skruvkorkar. Även flaskor i kartong är under utveckling.

Tack vare klustret Paper Province är Karlstad och Värmland en global nod inom skoglig bioekonomi.

Internationella startups inom bioekonomi och hälsa

Regionen attraherar allt fler internationella Start-up bolag och innovationer. Dessa kommer inte sällan från högt rankade lärosäten som dock inte har det rika innovationsekosystem för uppskalning som Värmland kan erbjuda. Det finns till exempel företag som har sina rötter i Imperial College i London och KTH i Stockholm. Industriella partners, även från andra delar av världen kopplas genom avtal till ekosystemet. För att attrahera kompetent och riskvilligt kapital arrangeras A-match årligen där startups får pitcha.

En särskild dynamik mellan Sverige och Kanada bygger på att den svenska marknaden efterfrågar hållbara produkter och har högre investeringsvilja. Detta gör att kanadensiska startup-bolag kan etablera sig i Värmland, skala upp för den europeiska marknaden och sedan ta produkten tillbaka till den amerikanska marknaden. Grants and Innovation Office (GIO), Karlstads universitet har nyligen fått 600 000 kronor från Vinnova för en förstudie inför metodutveckling av en projektportfölj inom skoglig bioekonomi mellan Europa och Kanada.

Innovationsvänliga inköp inom hälso- och sjukvården

Inom Digital hälsoinnovation har stora framsteg gjorts för att göra offentliga inköp mer innovationsvänliga och sänka trösklarna för techinnovationer inom hälso- och sjukvården. Dessa insatser gör det offentliga till en drivkraft för innovation och förnyelse, inte bara inom hälso- och sjukvården. Med tanke på att offentlig upphandling i Sverige uppgår till 900 miljarder kronor per år är detta en stor potential för att öka näringslivets konkurrenskraft.

Startupbolaget som vann den första upphandlingen heter Virotea (Virtual reality för vård och omsorg) växer nu på egen hand och har sålts till 26 olika organisationer (februari 2025).

Platsens betydelse

Specialiseringen Attraktion genom hållbar platsutveckling syftar till att göra regionen konkurrenskraftig inom talangattraktion och företagsetableringar. Flera av de ledande forskare inom smart specialisering kommer från Tyskland och Belgien, och de väljer att bosätta sig här på grund av miljön och samhällsklimatet.

Bubblaren dataspel och spelifiering

Specialiseringen Dataspel och spelifiering är bubblaren som växer snabbt och med potential för stora exportinkomster. Detta understöds av Europas största dataspelsföretag Embracer med huvudkontor i Karlstad och genom att Karlstads universitet nu tar sig an specialiseringen både inom forskning och utbildning.

Kompetens

Kompetensförsörjning är avgörande för att stärka forskning, innovation och entreprenörskap i Värmland, och kartläggningar görs för att identifiera kompetensbehov, exempelvis genom Nifas strategiska modell. Karlstads universitet och andra aktörer erbjuder kurser och utbildningar, såsom masterprogrammet i nätverkskommunikation och cybersäkerhet samt skräddarsydda utbildningar inom solenergi och bioekonomi. För att attrahera och behålla talanger satsas på nätverk som BEST, internationell rekrytering och evenemang som Yrkes-SM och Paper Province-resan.

Sex perspektiv och hållbar utveckling

Strategin innehåller nya arbetssätt. Det handlar om att arbeta missionsdrivet, ta vara på entreprenöriella möjligheter och att se till att specialiseringarna möter de sex olika perspektiven; Cirkulär ekonomi, Digitalisering, Jämställdhet och inkludering, Sociala innovationer, Värdeskapande tjänster och Samhällssäkerhet. En utveckling som är hållbar miljömässigt, socialt och ekonomiskt är ett övergripande perspektiv som genomsyrar alla satsningar.

1. Cirkulär ekonomi
   Paper Province leder plattformen Cirkulär ekonomi. Den starkaste kopplingen finns just nu till specialiseringen Skoglig bioekonomi.
2. Digitalisering
   Compare ansvarar för perspektivet Digitalisering. Har hittills jobbat mest med specialiseringarna Attraktion genom hållbar platsutveckling och Digital hälsoinnovation.
3. Jämställdhet och inkludering
   Avdelningen för Regional utveckling, Region Värmland, ansvarar för detta perspektiv. Genom att sätta mål, indikatorer och arbeta med datainsamling, uppföljning och analyser kan jämställdhetsarbetet bli prioriterat. Den digitala kunskapsbanken schyst.se hjälper oss att kommunicera jämlikt och inkluderande och projektet Gender Readiness ska stötta Värmlands utpekade områden inom smart specialisering att arbeta med jämställdhet.
4. Samhällssäkerhet
   Karlstads kommun driver Samhällssäkerhet genom samverkan inom energi- och livsmedelsberedskap, exempelvis via projekten LOKEN och Nifas livsmedelsberedskap. De satsar på utbildning och innovation, inklusive ett center för säker övning och cybersäkerhet. Andra initiativ inkluderar robust internet och solceller på jordbruksmark för ökad självförsörjning.
5. Social innovation
   Coompanion har skapat en grupp för det regionala innovationssystemets aktörer på temat social innovation. Sammankomsterna kretsar framför allt kring kompetensutveckling och arbete med samhällsutmaningar i form av olika case. Social innovation samverkar med Nifa kring livsmedelsfrågor, där målet är att skapa matgemenskaper inspirerade av energigemenskaper.
6. Värdeskapande genom tjänster
   Plattformsägare för perspektivet Värdeskapande tjänster är Centrum för Tjänsteforskning, CTF. De har exempelvis bidragit i utvecklingen av jämlik kommunikation till privatpersoner som är intresserade av att skaffa solceller. Genom att anpassa kommunikationen har det blivit enklare för familjer att fatta övervägda beslut om att investera i solel som energikälla. Värdeskapande tjänster har även ett långvarigt samarbete med Paper Province inom Skoglig bioekonomi.

Skoglig innovation tack vare många aktörer

Skoglig bioekonomi har en lång historia som en smart specialisering. Värmland har utvecklat ett ekosystem för innovation inom Skoglig bioekonomi, med en mängd sammankopplade aktörer. Dessa inkluderar kluster, företag, skogsägare, skogsindustri och maskinvaruleverantörer med globala marknader, samt en mångfald av serviceleverantörer för industrin, entreprenörer, investerare, offentlig sektor och civilsamhället.

Här finns alltså miljöer och testbäddar som skapar förutsättningar för innovation och omställning. Paper Province, en guldcertifierad klusterorganisation bildad 1999 och utsedd till Vinnväxt-vinnare 2013 med satsningen Paper Province 2.0, fungerar som navet som samlar aktörerna inom skoglig bioekonomi.

Under de senaste tre åren har nya relationer etablerats, vilket har vidgat området till både nationell och internationell nivå. Startups har börjat ge resultat. Här genereras idéer och här finns en attraktiv för att realisera dessa.

Forskning sker inom allt fler områden, ofta i samverkan med näringsliv, andra lärosäten, institut och aktörer, både nationellt och internationellt. Forskningsprojekten speglar tekniska framsteg och bredare samhällsstudier, vilket visar på ett helhetsperspektiv inom Skoglig bioekonomi. Forskningsmiljön Pro2BE vid Karlstads universitet fokuserar på material- och processteknisk forskning. Träbyggnation är ett nytt område, som kan handla om hållfasthet i konstruktioner av korslimmat trä och hur restströmmar från husproduktion kan tas tillvara.

Näringslivets medverkan till startups har lett till insikten att innovationsekosystemet inom Skoglig bioekonomi i Värmland är gynnsamt för dem. Sting Bioeconomys acceleratorprogram har spelat en viktig roll för att attrahera och lotsa de nystartade företagen.

Några exempel på framsteg

Pro2BE

En forskningsmiljö som strävar efter att omvandla nuvarande ekonomisk-tekniska kultur beroende av icke förnybara resurser till en bioekonomi baserad på hållbara och cirkulära förnybara resurser och på utvecklingen av skogsindustrin.

Innovation

Ökad samverkan på regional, nationell och internationell nivå har stärkt innovationssystemet och positionen för Skoglig bioekonomi. Det finns ett antal innovationer med potential att förändra världen.

• Sting Bioeconomy stöttar och attraherar startups inom bioekonomiområdet som siktar på internationell tillväxt.
• Systemdemonstratorn On Demand som drivs av Sustainable Steel Region (SSR), med bland andra Paper Province som partner, fokuserar på lokal miljöeffektiv additiv tillverkning av kritiska reservdelar till industrin, inklusive skogsindustrin.
• Blue Ocean Closures. Företaget har tagit fram en återvinningsbar förslutningskork av biomassa, vilket kommer bidra minskad plastanvändning - mindre plast i haven – och koldioxidavtryck.
• Inom Skoglig bioekonomi finns flera testbäddar i Värmland; Circlab i Torsby, Broby Grafiska i Sunne, UMV Coating i Säffle, Lignocity i Kristinehamn och The biomass processing factory vid Karlstads universitet.

Satsning på digital hälsa

Värmland har utmaningar med ojämlik hälsa. Digital hälsa erbjuder nya möjligheter att stärka individens egenförmåga och välmående, förbättra förebyggande insatser och effektivisera vården genom teknik som kopplar samman aktörer och delar data.

Framtidens digitala hälsotjänster

Digital hälsa handlar om att öka fokus på människors välmående och har potential att förbättra individens hälsa samt minska hälso- och sjukvårdskostnaderna avsevärt. Det finns stora möjligheter i samarbetet mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi för att utveckla nya lösningar. Den globala marknaden för digital hälsa växer snabbt och erbjuder möjligheter till nya jobb och regional tillväxt, där Värmland har potential att bli en ledande aktör.

Satsningen på smart specialisering inom Digital hälsoinnovation syftar till att fler ska kunna leva hälsosammare liv och för att vi ska kunna klara de samhällsutmaningar kopplat till hälsa som ligger framför oss. Värmland har skaffat sig unika förutsättningar för att utveckla framtidens digitala hälsotjänster och kan därigenom attrahera de bästa medarbetarna, företagen och forskarna.

Drivs av DigitalWell Arena

Denna specialisering drivs främst genom vinnväxtinitiativet DigitalWell Arena (DWA). DWA finansieras av Region Värmland, Karlstads universitet och Vinnova via vinnväxtprogrammet.

DWA fungerar som en plattform där offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle samarbetar för att utveckla och implementera digitala lösningar som förbättrar hälsa och välmående. Fokusområden för DWA är kvalitetssäkring av hälsoappar, innovation genom upphandling, inkubator för startups och behovsdriven forskning.

Internationell arena

De senaste åren har specialiseringen gjort stora framsteg genom att bredda sin samverkan till en nationell och internationell arena. Över 800 entreprenörer, större företag, investerare, akademi och offentliga organisationer från Värmland, Sverige och internationellt deltar nu. Denna plattform har framgångsrikt etablerat nya innovationsstödjande infrastrukturer i Värmland, som DigitalWell Ventures och DigitalWell Innovationsråd. Den har också utvecklat en ny modell för offentlig sektor att upphandla produkter som det finns ett behov av men som ännu inte finns på marknaden, samt samlat myndigheter och experter för att bidra med nya perspektiv på policyer för kvalitetsbedömning av hälsoappar.

Några exempel på innovationsbyggande

• ARENA-projektet: Karlstads universitet initierar ett centrum för samarbetsforskning om digital hälsovårdsinnovation, där forskare från sex avdelningar och båda fakulteter samlas – DigitalWell Research Group.
• HIOS (HealthInnovation of Sweden) slås samman med ett annat konsortium, lett av KTH för att bilda Health Data Sweden (HDS). HDS godkänns som en av fyra europeiska Digital Innovation Hubs (EDIH) i Sverige. Värmland är drivande i konsortiets utveckling och inriktning.
• DWA samverkar i den nationella forskningsinnovationsmiljön PREDEM för ökad kunskap om tidig identifiering av demenssjukdom.
• Cross Border Cyber Capacity (CBCC): Ett Sverige-Norge-samarbete för digital hälsoinnovation och tech.
• Compare och Karlstads kommun organiserar genom DigitalWell Arena ett nationellt möte under rubriken ”Impact by Demand” där mer än 60 personer inklusive representanter från Europeiska kommissionen och Climate KIC samlas för att diskutera systeminnovation och den offentliga sektorns roll.
• Vägen till missionen, Trygghet för barn och unga. Pågående förstudie för att stimulera samverkan för att öka tryggheten för barn och unga. Förstudien finansierades av Region Värmland.
• Beviljat nytt projekt för kvalitetssäkring av hälsoappar där Region Värmland är projektpart.
• DigitalWell Ventures har 41 bolag i sina program.

Värmlands väg till industriell framgång

I Värmland är Avancerad tillverkning och komplexa system en del av den smarta specialiseringen, med syfte att stärka regionens industriella konkurrenskraft. Genom innovation, digitalisering och samverkan vill man skapa nya produkter och tjänster samt öka antalet företag som använder avancerad automation. Detta ska stärka Värmlands position som en ledande region inom hållbar och avancerad tillverkning. Arbetet bygger på Värmlands starka tradition inom industri och teknik.

Ett viktigt fokusområde är ”automatisering och digitalisering”. Företag får stöd för att införa avancerad automation, AI och digitala lösningar, vilket bidrar till flexibla och effektiva system enligt Industri 4.0-konceptet. Cirkulär och hållbar tillverkning är också prioriterat. Målet är att minimera avfall, återanvända material och optimera resursanvändningen. Företag uppmuntras att integrera cirkulära principer i sina affärsmodeller. Samtidigt främjas forskning och innovation genom samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och industriföretag.

En utmaning är bristen på högspecialiserad arbetskraft inom AI, avancerad produktion och systemutveckling. Små och medelstora företag (SMF) har också svårt att investera i ny teknik. För att lösa detta erbjuds riktat stöd och finansiering till SMF för att integrera avancerade lösningar och delta i globala värdekedjor. Regionen arbetar även med utbildningsprogram och livslångt lärande för att möta industrins behov och attrahera talanger till Värmland.

Testbäddar och pilotprojekt

Samarbete är avgörande för framgång. Genom innovationskluster och nätverk skapas arenor för kunskapsutbyte och gemensamma projekt. Testbäddar och pilotprojekt möjlig-
gör utveckling och validering av ny teknik i praktiken, till exempel genom digitala tvillingar (en kopia av något verkligt). Internationella samarbeten och EU-projekt bidrar med inspiration och resurser för teknisk utveckling och marknadsanpassning.

HISS och Grön industriväxt

Två projekt som adresserar flera av de utmaningar, behov och möjligheter som pekats ut inom specialiseringen är HISS och Grön industriväxt.

HISS (Hållbarhet, Innovation och Styrka i Samverkan) är ett projekt som erbjuder coachning till värmländska industriföretag för att öka deras innovationsförmåga och hållbara utveckling. Insatserna anpassas efter företagens behov och strategiska utmaningar inom områden som effektivitet, hållbarhet, marknad, kompetens, ny teknik och produktion.

Projektet Grön industriväxt är uppdelat i fyra områden; hållbarhet, digitalisering, kvinnors entreprenörskap och le-
darskap samt framtidens kompetens. Det är ett samarbete mellan näringslivsklustren IUC Stål & Verkstad och 7sterke i Norge, finansierat av Interreg Sverige-Norge, Region Värmland och Innlandet fylkeskommune. Projektet riktar sig till små och medelstora företag inom industri och industrinära verksamheter i Värmland och Kongsvingerregionen.

Innovationsmiljöer och industrinoder

En strategi att ta för att öka innovationskraften inom specialiseringen är att utveckla starka innovationsmiljöer. Genom flera samarbeten och projekt pågår aktiviteter som ska bidra till att målen uppnås.

Hagfors, tillsammans med Sunne, Arvika, Karlstad, Kristinehamn och Säffle, har en stark industriell bas och ett brett utbud av industriella utbildningar på gymnasie- och yrkesvuxnivå. Dessa kommuner har potential att skapa så kallade industrinoder. En industrinod kan omfatta utbildning på olika nivåer, funktioner för att inspirera unga, en test- och demoplats för industri- och teknikföretag. Syftet är även att koppla stora företag till noderna och specialisering utifrån den lokala industrins behov.

Genom Sustainable Steel Region (SSR), som bildades 2021, finns en regional innovationsplattform med fokus på det redan världsledande styrkeområdet Avancerade stål.

SSR är ägare till On Demand, ett långsiktigt projekt som driver missionen att ställa om industrin till additiv (3D-printning), resurseffektiv och cirkulär produktion.

Ett startupbolag i Kristinehamn som befinner sig i spetsen inom additiv tillverkning är SAAM AB (Additive Manufacturing Innovation). Med en ny egen metod printar de stora ståldelar, vilket gör det möjligt att istället för nytillverkning återbruka komponenter och till och med förbättra egenskaperna.

IBIS (Industriell symbios för biobaserade restströmmar i stålindustrin) är ett innovationsprojekt som syftar till att skapa värdekedjor för att tillverka biokol och biobaserad gas från restprodukter från skogs-, sågverks- och byggindustrin. Projektet startade när SSR identifierade stålindustrins behov av biokol.

Smart energi för hållbar tillväxt

Framtida elförsörjning är en global utmaning som påverkar alla delar av samhället. Sveriges elförbrukning förväntas mer än fördubblas från 2022 till 2045.

Vid framtagandet av de olika specialiseringarna fanns tanken på att genom att ta fram innovativa lösningar med solel i centrum kan ett hållbart energisystem för Värmland skapas där det finns utrymme för nyetableringar, samtidigt som lösningarna även kan exporteras till övriga Sverige och världen. Under den period som gått har en breddning skett i synsätt till mer hållbara energikällor, med fler energislag där spetsen är inom solel.

Industrin står inför stora utmaningar, särskilt med kapacitetsbegränsningar i elnätet. Testbäddar inom olika energifokusområden i värmländska kommuner skapar en innovativ och attraktiv energiregion. Detta bidrar till att göra regionen till en naturlig samlingsplats för energiaktörer och etableringar.

Målet är att göra Värmland till en central aktör för innovation och hållbar energiproduktion, med fokus på teknisk utveckling och samarbete. Specialiseringen ska främja energiproduktion från solel och andra hållbara energislag, hållbar energikonsumtion och flexibilitet.

Glava Energy Center (GEC) leder specialiseringen Hållbara systemlösningar med solel i centrum. Inom specialiseringen har det genomförts en rad aktiviteter som bidrar till missionen Smart hållbart energisystem. Projekt av betydelse som pågår är Elkraft Värmland, LOKEN och SOLVE.

Elkraft Värmland

Projektet Elkraft Värmland, som drivs av Region Värmland är systemledningen för missionen Smart hållbart energisystem. Syftet är att ha en överblick och samordna insatser och en större projektportfölj samt att öka kunskapen om det värmländska energisystemet.

Projektet arbetar för att hitta smarta lösningar för att utnyttja befintlig energi effektivt, införandet av ny förnybar energi och underlätta övergången till smarta energisystem. Huvudmålen är att säkerställa en flexibel och hållbar elförsörjning i Värmland och att öka medvetenheten om hur vi kan påverka den regionala balansen mellan utbud och efterfrågan genom att använda energisystemet smartare. Man vill också få en bättre framtidsbild av hur det smarta energisystemet kan se ut.

Projektet Elkraft Värmland är ett kunskapsstöd till samverkansforumet med samma namn och som består av ledande regionpolitiker, landshövdingen och tjänstepersoner från Handelskammaren Värmland, Ellevio, Karlstads Energi och Kristinehamns Energi.

LOKEN

Glava Energy Center och Karlstads universitet, som en del av Akademin för smart specialisering, samarbetar i projektet LOKEN – Lokal Energiledning Värmland. Projektet, som pågår i tre år (2024-2026), är mer praktiskt inriktat än Elkraft Värmland och stöttar energiomställningen i värmländska kommuner genom att testa energilösningar som kan handla om smarta koncept för hybridproduktionssystem, solparker, kraft och färrvärme, energilagring och energisystem i fastigheter. Det handlar även om att stödja kommuner med kunskaper, lokal energiledning och att utveckla energicase. Projektet stöttar lokala initiativ om energigemenskaper tillsammans med Coompanion.

Tillsammans med Elkraft Värmland driver de en av missionerna i smart specialiseringsstrategin: Smart hållbart energisystem där de mobiliserar och samordnar akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Region Värmland, och involverar både universitetet och hittills ett 40-tal lokala företag och offentliga aktörer. Bland deltagarna finns kommuner, energibolag, fastighetsbolag, elintensiv industri, företag och organisationer.

SOLVE

SOLVE är ett nationellt kompetenscentrum för forskning och innovation inom solenergi, koordinerat av Uppsala universitet och inkluderar Karlstads universitet och Glava Energy Center. Målet är att stärka samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi.

SOLVE involverar fem svenska universitet, RISE, och ett femtiotal företag och organisationer. Fokus ligger på att starta forskningsprojekt som bidrar till snabb expansion av solenergi i det svenska elnätet. Projekten är uppdelade i olika teman, såsom avancerad teknik, systemaspekter, kombinationer av solenergi med jordbruksmark och energilagring.

Karlstads universitet bidrar med forskning inom materialvetenskap, datavetenskap, elektroteknik, fysik och matematik. Speciellt forskningen om polymersolceller möjliggör produktion av solceller genom tryckteknik, vilket markant ökar hastigheten vid storskalig produktionen av solceller. Om det förverkligas blir det en innovation som förändrar världen!

Living lab

Glava Energy Centers innovationssystem, ett så kallat Living Lab, fungerar som ett levande laboratorium. Med Living Lab-konceptet har ett cirka 70 innovationsprojekt inom solenergi och hållbara energisystem drivits. Många av dessa projekt har senare nått marknaden. Varje år driver de cirka 10 innovationsprojekt och deras innovationsekosystem har hjälpt många innovatörer att förverkliga sina idéer eller ta nästa viktiga steg i sin prototyp.

Bredare syn på platsens betydelse

Från fokus på turism till platsutveckling

Attraktion genom hållbar platsutveckling har breddats från att fokusera på turism till att utveckla platser i stort. Detta har lett till att andra specialiseringar nu också integrerar platsutveckling i sitt arbete. Samverkan och förståelsen för platsutvecklingens betydelse har ökat, och Region Värmlands projekt ”Attraktionskraft Värmland” har bidragit till att platsutveckling ses som en självklarhet i regionen. Den bredare synen på platsutveckling har möjliggjort samarbete som driver innovation och förändring. Fokus har skiftat från turism till att utveckla platser, och förståelsen för platsers attraktion och besöksnäringens roll som industriell motor har förändrats.

Visit Värmland leder specialiseringen Attraktionskraft genom platsutveckling.

Hållbarhet och digitalisering för attraktiva och levande samhällen

Platsutveckling kan leda till oväntade positiva sidoeffekter. Ett exempel är lokalsamhällets mobilisering kring skidanläggningen i Branäs, där en lokal utvecklingsgrupp och ett coworking-space har skapats i Sysslebäck. Visit Värmlands samarbete med Glava Energy Center är ett annat exempel på hur platsutveckling har blivit mer integrerat i andra specialiseringar. I Mattila har hela bygden engagerats för att anlägga vandrings- och cykelleder, vilket har skapat starkt lokalt engagemang och drivit bygden framåt.

Tillsammans med Compare har digitaliserade upplevelser som Marjas Äventyr i Mattila tagits fram. Digitaliseringen har även underlättat för mikro- och livsstilsföretag att delta i aktiviteter och sprida sina berättelser.

Forskning och innovation stärker besöksnäringens konkurrenskraft

Specialiseringen ser en positiv utveckling inom forskning och innovation med fler tvärvetenskapliga projekt som stärker besöksnäringens konkurrenskraft. Projekt som ”Visitors eXperience Lab” och ”Smart Villages” fokuserar på behovsdriven innovation och digital utveckling för att skapa hållbara och attraktiva destinationer. Genom samarbete med lokala företag och forskare främjas både ekonomisk och social hållbarhet i Värmland.

Betydande framsteg

• Nära samarbete med forskare på Karlstads universitet för att studera både besöksnäring och platsutveckling.
• Ny utbildning inom turism och platsdesign, där platsutveckling nu ingår i masterprogrammet.
• Samarbete med Varumärket Värmland och Business Region Värmland för att utveckla och förvalta varumärket.

Samverkansprojekt

• Värmländska smaker – utveckling av måltidsupplevelser med Visit Värmland och Nifa.
• Smaka på Värmland – projekt ägt av Nifa med medverkan av Visit Värmland.
• Visitors eXperience Lab tillsammans med Compare och forskningsprojektet PERUPP.
• Samarbete inom kultur och design, som ARK, Artists in Residence och SPOK.
• Bruksort 2.0 i Hagfors kommun för att förändra bilden av bruksorten med fokus på lokal utveckling och hållbarhet.

Stärker regionens livsmedelsföretag

Livsmedel i hållbara samspel etablerades 2022 som en ny smart specialisering i Värmland. Målet var att öka förädlingsvärdet både i livsmedelssektorn och i andra näringar genom att skapa nya koncept där värdekedjor och branscher integreras. Hållbarhet står i centrum och fokus ligger på att utveckla koncept och tjänster som samspelar med flera styrkeområden för att utveckla livsmedelsområdet.

Livsmedelsindustrin i Värmland är rik på mångfald med allt från småskaliga mikroproducenter till större livsmedelsföretag. Den lokala förankringen är stark och så även kopplingen till Värmlands naturresurser.

Klusterorganisationen Nifa är utsedd till att leda arbetet med den smarta specialiseringen och har sedan 2005 samlat aktörer i privat och offentlig sektor och agerar brobyggare mellan livsmedelskedjan och övriga styrkeområden för att skapa förutsättningar för innovation och tillväxt. Antalet medlemmar är idag cirka 100 stycken.

Nifa fungerar som en plattform för nätverkande, affärsutveckling och marknadsföring och spelar en viktig roll för att stärka regionens mat- och dryckesföretag både nationellt och internationellt. Nifa har vunnit priser och utmärkelser för sitt arbete. 2023 blev de årets kooperativ i Värmland och placerade sig på en fjärde plats nationellt. Samma år fick Nifa även Bronze Label i EU:s kvalitetscertifiering för klusterorganisationer. Det är ett kvitto på att Nifa är ett kluster i framkant och ett första steg mot att bli ett guldkluster.

Exempel på förflyttningar

• Samarbetet med Karlstads universitet har etablerats, till exempel bidrar Centrum för tjänsteforskning, CTF, med studier och utbildningar kring konsumentbeteende, affärsmodeller och digitalisering för att öka företagens konkurrenskraft.
• Nifa har gått från att vara en osynlig branschorganisation till en ledande aktör inom livsmedelsområdet i regionen och en nationell förebild. Genom initiativ som SAMLA Sverige, lett av RISE, samverkar de med aktörer över hela landet för att stärka livsmedelsföretags tillgång till kunskap, kompetens och infrastruktur för innovation och hållbar utveckling.
• Nifa arbetar för att stärka lokala matproducenters konkurrenskraft vid offentlig upphandling genom initiativ som Gränsens smaker och Värmlandsmat, samt genom kartläggning av upphandlingspolicys. De samarbetar med Upphandlingsmyndigheten för att införa pedagogiska krav, möjliggöra samverkan mellan producenter och säkerställa leverans i kris och krig. Genom dessa insatser ökar självförsörjningsgraden, stärker den lokala ekonomin och främjar hållbar livsmedelsförsörjning.
• Nifa har fått stöd från Region Värmland för projektet Livsmedel i hållbara samspel, som syftar till att stärka livsmedelsföretagens utveckling genom att synliggöra innovationsekosystemet och bygga en innovationsplattform, Matgemenskaper.

Nifa har även samarbete med Västra Götalandsregionen, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Bland annat hoppas man på ett framtida projekt med fokus på gemensam ursprungsmärkning. Det pågår även ett internationellt samarbete mellan Nifa och Guldkorn i Östfold, Norge, ett samarbete som bidrar till att de värmländska företagen får tillgång till en större marknad för sina produkter och tjänster.

Värmländsk spelutveckling lockar studenter och företag

Spelindustrin är en av Sveriges mest framgångsrika sektorer och det svenska spelundret har blivit en ny basindustri. I Värmland står spelindustrin för en procent av sysselsättningen och växter snabbare än regionens näringsliv i stort, både i förädlingsvärde och antal anställda. Här finns 36 spelstudios, varav 10 drivs av kvinnor. Mellan 2022 och 2024 har åtta nya företag startats, varav några av personer har flyttat till Sverige.

År 2022 blev Dataspel och spelifiering en ny smart specialisering i Värmland. Forskning, utbildning och samverkan är tre hörnstenar i denna satsning. Genom att stärka dessa tre områden kan Värmland bli ett centrum för Dataspel och spelifiering, både nationellt och internationellt.

The Great Journey (TGJ) leder arbetet med smart specialisering inom spelutveckling och digital innovation i Värmland genom att driva projekt, utbildning, affärsutveckling och talangattraktion. De stödjer startups med acceleratorprogram och fungerar som en community för 500–600 spelutvecklare, medan projektet Gamechanger stärker regionens spelutvecklingsscen och ekosystem.

Samverkan är kärnan i specialiseringens arbetssätt och det sker regionalt genom branschkluster och akademi, samt nationellt med andra branschorganisationer och arenor för utbildning, innovation och forskning. Särskilt viktiga är partnerskapen med Embracer och Karlstads universitet.

Internationellt samarbetar specialiseringen med Hamar spelutveckling och det norska bolaget Fynd Reality, som använder 3D för att öva krishantering i kommuner bland annat med hjälp av simulatorer. Inom projektet Gamechanger finns ett arbetspaket med fokus på internationalisering, särskilt med Norge, Polen, Baltikum och Storbritannien.

Planer på att inrätta en professur inom dataspel

En viktig strategi och utmaning för den smarta specialiseringen är att etablera forskning inom dataspel och spelifiering vid Karlstads universitet. Även om detta område är i sin linda, finns redan flera kopplingar till universitetet och pågående forskningsprojekt. Akademin för smart specialisering har identifierat relevanta ämnen och forskargrupper och utvecklat mötesplatser och arbetssätt för att öka samverkan över ämnesgränser. Specialiseringen arbetar även för att inrätta en professur inom dataspel/spel, där Karlstads universitet är drivande.

Embracer som samarbetspartner

Embracer, den globala koncernen av entreprenörsdrivna företag i spel- och underhållningsindustrin, vars nätverk, spelarkiv och stora intresse för att bygga det regionala ekosystemet för spel är avgörande för specialiseringens utveckling. Hälften av de 100 personer som jobbar med spel i Värmland finns inom företaget Embracer.

Gamechanger främjar spelbranschen

Gamechanger syftar till att öka Värmlands konkurrenskraft och attraktivitet genom att stärka spelutvecklingsscenen och främja spelbranschen. Projektet stöttar entreprenörer, kreatörer och utvecklare inom spelindustrin genom inkubation, acceleration, nätverkande och praktiskt stöd.

Gamechanger erbjuder mentorer, experter och resurser som hjälper talanger och små spelutvecklingsföretag att ta sina idéer till en kommersiellt gångbar nivå. Projektet bidrar även till ett diversifierat näringsliv som är hållbart i fråga om jämlikhet, mångfald och miljö, i linje med Värmlandsstrategin.

Intresse för utbildningar i Värmland

Spelutbildningar har gjort Värmland intressant som utbildningsort vilket har skapat ökad uppmärksamhet från intressenter inom regionen, media, politiker, elever och projektet har nått ut till en bredare målgrupp. Det finns ett ökat intresse internationellt för att utbilda sig här. Projektet har skapat nya möjligheter för företag och entreprenörskap i regionen, vilket har lockat personer från andra delar av Sverige. Under 2022-2024 har tre företag flyttat till Värmland.