Skoglig bioekonomi

Skoglig bioekonomi som en smart specialisering har en lång historia. Värmland har ett ekosystem för innovation inom skoglig bioekonomi som bygger på en bredd av sammankopplade aktörer; kluster, företag -från skogsägare, skogsindustri och maskinvaruleverantörer med globala marknader till en mångfald av serviceleverantörer för industrin - entreprenörer, investerare, offentlig sektor och civilsamhället.

Här finns aktörer, miljöer och testbäddar som skapar förutsättningar för innovation och omställning. Den guldcertifierade klusterorganisationen Paper Province, bildades 1999 och utsågs 2013 till Vinnväxt-vinnare med satsningen Paper Province 2.0, är navet som samlar aktörerna inom skoglig bioekonomi.

Vision

Utmaningar, behov och möjligheter

I färdplanen för Smarta specialisering identifieras flera utmaningar, behov och möjligheter för Skoglig bioekonomi. Det saknas hållbara affärsmodeller för att ersätta fossila material, och det finns behov av resurseffektiviseringar. Industrin behöver stärkas för att ersätta fossila byggmaterial och se lignin som en resurs. Det finns också möjligheter att hitta nya klimatsmarta förpackningar och utveckla hållbara affärsmodeller för testbäddar som skapar högre omsättning.

Förflyttning under de tre första åren, 2022-2024

Resultatet från de senaste tre åren bygger på mångåriga relationer och samarbeten, vilket lagt grunden till ett klimat som kännetecknas av tillit och förtroende. Nya relationer har etablerats, vilket har vidgat skoglig bioekonomis arena till nationell och internationell nivå. Satsningar på startups har börjat ge resultat, idéer genereras och en attraktiv miljö har byggts upp som kan realisera andras idéer. Regionen attraherar idéer, investeringar och kompetens.

Forskning sker inom allt fler områden, ofta i samverkan med näringsliv, andra lärosäten, institut och aktörer, både nationellt och internationellt. Forskningsprojekten speglar tekniska framsteg och bredare samhällsstudier, vilket visar på ett helhetsperspektiv på skoglig bioekonomi. Forskningsmiljön Pro2BE vid Karlstads universitet fokuserar på materialforskning och processteknisk forskning, Ett nytt område är forskning om träbyggnation som kan handla om hållfasthet i konstruktioner av korslimmat trä, och hur restströmmar från husproduktion kan tas tillvara.

Förmågan att främja innovation i ekosystemet har stärkts genom projekt, riktade satsningar, mobilisering av investeringskapital, Näringslivets medverkan till startups har lett till insikten att innovationsekosystemet inom skoglig bioekonomi i Värmland är gynnsamt för dem. Sting Bioeconomys acceleratorprogram har spelat en viktig roll för att attrahera och lotsa de nystartade företagen.

Regionerna i Norra Mellansverige (Värmland, Dalarna och Gävleborg) har tagit fram en gemensam strategi för industriell omvandling under namnet Focus Industry, samt projektet On Demand för att stärka industrins resiliens genom additiv tillverkning.

Etablerad industri samverkar med startups i industriella symbioser för att skapa ömsesidig nytta och tillväxt. Paper Province och Sting Bioeconomy arbetar aktivt för att länka samman idéer och företag.

Nedan presenteras exempel på förflyttningar som har gjorts inom specialiseringen.

Forskning

Genom utveckling och forskning bygger den smarta specialiseringen kapacitet för att skapa nya lösningar som höjer värdet på skogliga och andra biobaserade råvaror. Värdeskapande sker också genom att tillämpa kunskaper inom skoglig bioekonomi på andra områden. Intressenter från olika sektorer har samlats för att utforska nya lösningar som minskar beroendet av fossila alternativ. Detta har bidragit till industrins utveckling och konkurrenskraft samt samhällets anpassning till klimatutmaningar.

Forskningsmiljön Pro2BE

Pro2BE vid Karlstads universitet är en forskningsmiljö som strävar efter att omvandla vår nuvarande ekonomisk-tekniska kultur, som är beroende av icke förnybara resurser, till en bioekonomi baserad på hållbara och cirkulära förnybara resurser och på utvecklingen av skogsindustrin.

Visionen för Pro2BE är att vara en världsledande forskningsmiljö inom skogsbaserad bioekonomi.

Forskningen omfattar materialforskning, processteknisk forskning, förståelse för utveckling och innovation och systemanalys med riktning mot hållbart utnyttjande av resurser i processapplikationer och vid tillverkning av produkter ur ett livscykelperspektiv. Den täcker exempelvis träbyggnation, pelletsförädling, aktiv barriärförpackningsteknik, förpackningslösningar för förebyggande av matsvinn, grundläggande interaktion i molekylära separationsprocesser, rening och sidoströmutnyttjande, förpackningsteknik, nya processer för cellulosaderivat för textilråvaror och andra nya produkter samt avvattning och torkoptimering i papperstillverkningsprocesser.

Ett särskilt intressant område är träbyggnation, där forskningen fokuserar på användningen av korslimmat trä (KL-trä) i högre byggnader. I Grums pågår studier om hur restprodukter från Stora Ensos KL-träproduktion kan omvandlas till regelvirke för traditionella byggnader. Forskarna undersöker också hur KL-trä klarar belastningar, särskilt i högre byggnader, genom att använda inbyggda mätutrustningar i sexvåningshus för att övervaka strukturell belastning. Detta stödjer industrins ambition att bygga högre byggnader med trä som huvudmaterial. Forskargruppen, ledd av Johan Vestby, har även uttryckt intresse för att utföra mätningar i ett planerat trähotell.

Ett annat pågående projekt handlar om hållfasthetsstudier av träbalkar med hjälp av en böjrigg, där balkar upp till åtta meter långa testas. Syftet med studien är att undersöka hur befintliga balkar vid Karlstads centralstation kan återanvändas vid ombyggnationen av Karlstads resecentrum. Forskningen fokuserar på att säkerställa att befintliga trästrukturer har tillräcklig hållfasthet för framtida användning.

Det görs även forskning med koppling till miljövänlig tillverkning och ökad återvinning av skogsbaserade material. Under hösten 2024 startade ett treårigt projekt som bygger vidare på tidigare studier med målet att överföra tekniker till industriell skala. Vid Pro2BE tittar man även på möjligheten att återvinna fibern upp till 20 gånger (livscykler), en radikal ökning jämfört med idag.

Det finns en rad exempel på forskningssamarbeten med företag. Forskningsmiljön Pro2BE vid Karlstads universitet har bland annat genomfört livscykelanalyser på material för en rad olika startupföretag, som till exempel Bright Day Graphene och Sigrid. Stora Enso Skoghall har med hjälp av ett examensarbete undersökt möjligheterna att använda en biobaserad kemikalie.

Karlstads universitet (KAU) har uppmärksammats på nationell nivå genom att tre av deras sex forskare på IVA prestigefyllda 100-lista är knutna till skoglig bioekonomi. Detta stärker regionens rykte som ett centrum för forskning inom området och bidrar till att positionera Värmland som en aktör med hög kompetens både nationellt och internationellt.

Inom Vinnväxt-initiativet bedrivs också forskning om de politiska och samhälleliga styrsystemen som påverkar samhällstransformationen. Ett projekt, där även aktörer från Österrike deltar, syftar till att studera hur samhällssystem fungerar i omställningsprocesser och vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa förändring. Fokus ligger på hur aktörer möts, vilka strukturer som främjar eller hindrar innovation, och vilka policyåtgärder som kan behövas för att undanröja hinder och främja utveckling. Denna forskning kan ge viktiga insikter om hur innovationssystemet kan göras mer effektivt i att stödja samhällets omställning och transformation.

En utmaning är att sprida forskningsresultat till företag. För att göra forskningen tillgänglig och förståelig för en bredare målgrupp har man därför tagit fram en kurs med fokus på att dokumentera och kommunicera forskningsresultat. Erfarenheten är att dokumentation inte har skett systematiskt tidigare samt att företagens förmåga att tillgodogöra sig och implementera resultat behöver öka.

Innovation

Ökad samverkan på regional, nationell och internationell nivå har stärkt innovationssystemet och positionen för skoglig bioekonomi. Denna specialisering har förbättrat regionens förmåga att utveckla nya bioekonomilösningar och attrahera idébärare och startups genom olika typer av innovationsstöd.

• Sting Bioeconomy stöttar startups inom bioekonomiområdet som siktar på internationell tillväxt. De erbjuder stöd inom affärsutveckling, kapitalanskaffning och internationalisering, med målet att främja innovationer som bidrar till hållbara lösningar och effektiv användning av förnybara resurser. Sedan starten 2018 har Sting Bioeconomy stöttat 30-80 startups inom skoglig bioekonomi.
• Systemdemonstratorn On Demand som drivs av Sustainable Steel Regions (SSR), med bland andra Paper Province som partner, fokuserar på lokal och miljöeffektiv tillverkning av kritiska reservdelar till industrin, inklusive skogsindustrin. On Demand kan bidra till att minska sårbarheten i globala leverantörskedjor samt till en mer resilient och konkurrenskraftig industri. Projektet inklucerar en testarena där lokala företag kan utveckla och testa nya lösningar i en verklig miljö, med hjälp av avancerade teknologier som 3D-printing för att producera reservdelar baserat på digitala filer. On Demand är fyraårigt men målet är att inom tio år, med regionen Norra Mellansverige som utgångspunkt, skapa en marknad och kapacitet för on-demand-tillverkning som kan skalas upp och anpassas efter framtida behov.

Inom den bredare Paper Province-plattformen finns stöd både före och efter accelerationsprocessen. Detta inkluderar industriell symbiotisk uppskalning, där etablerad industri samarbetar med startups för att skapa ömsesidig nytta och tillväxt. Genom att effektivt nyttja resurser, energi, avfall och biprodukter i stor skala, får etablerade företag tillgång till nya produkter, material och tjänster som bidrar till effektivare produktion och nya användningsområden. Startups får tillgång till produktionsanläggningar, expertis och marknadskanaler.

Industriell symbios sker på flera platser i länet, som till exempel på Rottneros, där de samarbetar med Biosorbe och Ecopals. Rottneros delar sidoströmmar, el, kompetens, utrustning och maskiner med mindre företag, vilket gör att dessa kan testa småskaligt och fokusera på att locka kapital till storskaliga anläggningar. På Bäckhammars bruk har Lixea etablerat sig inom ramen för Ligno City, vilket visar att Värmland har ett gott internationellt rykte. Paper Province arbetar aktivt för att länka samman idéer och företag, vilket skapar potential för startups att växa och göra uppskalningen i regionen.

Det är naturligt att vissa företag försvinner eller flyttar under innovationsprocessen. Det viktiga är att ha en öppen inställning till detta, eftersom det övergripande nettoresultatet – inflödet och utflödet av både företag och kompetens – är det som spelar störst roll. Startups bidrar inte bara med nya bolag utan även med kunskap och kompetens, vilket gynnar hela regionen.

Inom specialiseringen har ansökan om European Circular Innovation Valley (ECIV) beviljats inom utlysningen Regional Innovation Valley i Horisont Europaprogrammet. ECIV innebär en stor satsning på cirkulär ekonomi, industriell symbios och utveckling av skoglig bioekonomi i Norra Mellansverige. Paper Province har varit med från början och kommer att fokusera på cirkulära satsningar för företag inom skoglig bioekonomi.

Det har också gjorts framsteg inom system och systeminnovation. Forskning och innovation inom träbyggnation har lett till att regionen nu ses som en central nod för industriell träbyggnation. Detta har resulterat i att man beviljats ett nationellt ERUF-projekt med målet att stärka Sveriges regionala träbyggnadsnoder, med Paper Province som projektledare.

Nedan följer några goda exempel på innovationer.

Cirkulära produkter från skogliga råvaror, med högre förädlingsvärde

Blue Ocean Closures – Företaget har tagit fram en återvinningsbar förslutningskork av biomassa, vilket kommer bidra till minskad plastanvändning och koldioxidavtryck och kommer bidra till mindre nedskräpning i naturen och mindre plast i haven. 2023 tilldelades Blue Ocean Closures Karlstads kommuns klimatpris.

Produkter och teknologier som minskar behovet av mängden skoglig råvara

Forskning i Pro2BE, Karlstads universitet, om fibrer som ökar fiberns förmåga att återanvändas upp till 25 gånger.

Tillgängliggöra och nyttiggöra andra råvaror baserat på kunskaper inom skoglig bioekonomi

Hejmas Agrifibre Technologies är ett kanadensiskt bolag med en patenterad, miljövänlig och hållbar process för att framställa massa av medicinsk kvalitet. De använder industrihampa som råvara och har valt Värmland för att kommersialisera sin affärsidé tack vare regionens starka position inom skoglig bioekonomi. Här får Hejmas tillgång till testanläggningar, svensk expertis och en stark innovationskultur. De har snabbt börjat odla hampa i Värmland och produkten beskrivs som mycket ren och väl lämpad för medicinsk massa. Det finns planer på att bygga en fabrik för “medical great pulp” i Storfors, vilket även gynnar lokala bönder som kan odla två grödor samtidigt. Hejmas har också testat sin massa i Valmets pilotpappersmaskin i Karlstad.

Lixea är ett engelskt företag som utvecklar en innovativ biomassa­fraktionerings­process med hjälp av billiga joniska vätskor. Deras Dendronic-process använder träavfall, jordbruksbiprodukter och hållbart odlad biomassa för att skapa ett grönare alternativ till dagens petrokemiska industri, samtidigt som oönskat avfall får ett nytt syfte.

Innovationer för biologisk mångfald, storskalig återbeskogning, minskade skador på skog och mark och minskade eller negativa utsläpp av CO2

Tubesprout är ett patenterat såddrör som laddas med planta eller frö. Såddröret är tillverkat av cellulosa och är 100 procent biologiskt nedbrytbart. Röret skyddar plantan eller fröet mot angrepp av till exempel snytbaggar och effektiviserar uppdrivning av plantor och plantering av nyskog. Röret fungerar som ett mikroväxthus och skapar bättre vattentillförsel till plantan.

Testbäddar

Inom skoglig bioekonomi finns flera testbäddar i Värmland:

• Circlab – startade som testmiljön The Wood Region i Sysslebäck och återfinns sedan 2022 i Torsby. Circlab drivs av Torsby kommun och är en testbädd för additiv tillverkning genom 3D-printing i biokompositmaterial. Här kan företag och innovatörer testa och utveckla sina tjänster och produkter med koppling till skogsbaserad bioekonomi. Circlab är även en resurs i Stjerneskolans
  3-åriga teknikutbildning med inriktning Design och produktutveckling med 3D profil. Samarbetspartners är bland andra Paper Province, Sting Bioeconomy, Pro2BE och ROSE vid Karlstads universitet samt IUC Dalarna.
• Broby Grafiska – testbädd för utveckling av miljövänliga förpackningar.
• UMV Coating – en privat testbädd för att utveckla nya barriärer i pappersförpackningar.
• Lignocity - en öppen testbädd för företag som vill utvärdera och verifiera nya förädlingskoncept för lignin. LignoCity ägs och drivs av RISE och har en demonstrationsfabrik för ligninseparation vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar. Samarbeten har etablerats med aktörer som RISE, Paper Province, Karlstads universitet, Närsam (Näringslivssamverkan i Kristinehamn) och Region Värmland. Flera projekt har genomförts med ett stort internationellt fokus, vilket bland annat resulterat i Lixeas etablering i Bäckhammar.
• The biomass processing factory – är en öppen testbädd hos Pro2BE, Karlstads universitet. Den kan användas för forskning, utveckling, innovation och undervisning om processer för behandling av biomassa. Testbädden kan användas av studenter, forskare och entreprenörer.

Investeringar

Den regionala skogliga bioekonomin har blivit mer känd både nationellt och internationellt. Detta har lett till att regionen har kunnat attrahera mer konkurrenskraftig finansiering. Exempel på detta är projekt som On Demand för additiv tillverkning och flera Horisont Europa-projekt. Samarbeten har också etablerats för att hjälpa företag att nå internationella marknader, som genom EU-programmet Interregionala Innovationsinitiativet (I3) och projektet RISE I31.

Inom investeringsfrämjande har flera framsteg gjorts för att stärka regionens innovationskraft och attrahera nya företag och investerare. Business Region Värmland har valt att prioritera skoglig bioekonomi och avancerad tillverkning för att locka företag och investeringar. De samarbetar med Business Sweden för att attrahera entreprenörer och investerare, och har tagit fram informations- och marknadsföringsmaterial för detta ändamål.

Gränsöverskridande samarbeten, som med Norge, är också viktiga för att främja investeringar. A-match, ett investerarevent som hölls för tionde gången hösten 2024, lockar bolag från Danmark, Tyskland och Norge och har hög träffsäkerhet för investeringar (60 procent). Nästan hälften av de företag som får investeringar är verksamma inom bioekonomi.

Ett annat initiativ är Forest Friends, ett nätverk av affärsänglar med regional förankring som erbjuder kapital och mentorskap till nya företag. Detta nätverk har blivit en viktig plattform för företag som söker tillväxtmöjligheter.

En investering i ny teknik för att tillverka ett material med en unik struktur av pappersmassa som är stark, lätt och med en produktion som kräver mindre resurser och genererar lägre koldioxidutsläpp. Materialet öppnar upp för en rad olika innovativa användningsområden, bland annat till möbelindustrin och till byggbranschen.

Industrin har en strategi att koppla samman stora företag med startups för att skapa ömsesidig nytta. Till exempel samarbetar Ecopals med Rottneros för att få tillgång till produktionskapacitet och expertis, medan Rottneros får en banbrytande produkt. En investering i ny teknik för att tillverka ett material med en unik struktur av pappersmassa som är stark, lätt och med en produktion som kräver mindre resurser och genererar lägre koldioxidutsläpp. Materialet kan användas inom möbel- och byggindustrin. Ett annat exempel är Biosorbe, som har etablerat sin första produktionsanläggning på Rottneros område, vilket ger närhet till kompetens och råvaror samt möjligheten att använda spillvärme för att torka produkten. Ecopals och Biosorbe visar hur startups kan driva innovation.

Världens högsta trähotell i Karlstad – ett landmärke för Karlstad och Värmland

Den norska byggmästaren Arthur Buchardt vill bygga världens högsta träbyggnad i Karlstad. Byggnaden är tänkt att bli 100 meter hög och ha 240 rum. Det är bland annat ett resultat av ett möte med Paper Province och Visit Värmland i Brummunddal i Norge där byggmästaren har byggt det 85 meter höga Mjöstornet. Karlstads starka koppling till skogsindustrin gjorde platsen logisk för ett trähotell i Karlstad och då specifikt vid Bibliotekshuset och Sandgrund Lars Lerin intill Klarälven. Arkitektbyrån Wingårdhs har skissat på hotellet som skulle bli en symbolbyggnad för Karlstad, Värmland och för industrin i regionen om den förverkligas. Byggandet i trä minskar koldioxidutsläppen med 60-70 procent och lagrar mycket kol under byggnadens livstid. Trähotellet är viktigt för att stärka Karlstads och Värmlands varumärke inom skoglig bioekonomi och för att locka fler besökare. Hotellet skulle också öka antalet hotellnätter, vilket är viktigt vid stora konferenser. Karlstads kommun började planera projektet hösten 2024 och samråd om detaljplanen pågår.

Kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Inom utbildning och kompetensförsörjning har flera initiativ tagits för att möta framtidens behov inom bioekonomi och skogsindustrin. Programmet Pro2BE Avans Bioekonomi, finansierat av KK-stiftelsen, har introducerat kurser i bioekonomi. För 5–10 år sedan fanns inte detta begrepp i utbildningarna, men nu är det integrerat i kurser om energi och miljö. Vid Karlstads universitet kan studenter fördjupa sig i skoglig bioekonomi och cirkulär ekonomi inom civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och energi- och miljöteknik.

Dessa program inkluderar kurser i hållbar utveckling och systemanalys, och specialiseringar som skoglig bioekonomi och grönt entreprenörskap.

Civilingenjör i Kemiteknik har även en inriktning för de två sista åren, som heter Skoglig bioekonomi. Det finns även ett projekt som drivits fram till 2023 för att utveckla en masterutbildning mot Skoglig bioekonomi som ännu inte är realiserad. Målsättningen var att även nå internationella studenter både inom och utanför EU/ESS och därför sonderas nu intresse och samarbetsmöjligheter i andra länder.

Två företagsforskarskolor har också etablerats, en inom teknik och en inom tjänsteforskning. Företagsforskarskolan Exact har som uppgift att bidra till en hållbar tillverkningsindustri och framtidssäkring av svensk processindustri genom behovsdriven forskning. Exact är ett samarbete mellan Pro2BE, Processer och produkter för en hållbar bioekonomi och DAMI4.0, Digital Adaptiv Tillverkning för Industri 4.0. Den nya forskarskolan syftar till att kombinera kunskap inom processteknik och systemanalys med expertis inom digitalisering, för att utveckla energieffektiva digitaliserade produktionsprocesser och högkvalitativa biobaserade produkter. Ett flertal företag är engagerade i samarbetet; Absolent, Blue Ocean Closures, Lixea, Circulose, Nordic Paper, Rottneros, Stora Enso Skoghalls bruk och Thermia. Flera företag är engagerade genom industridoktorander, vilket skapar möjligheter för företag att utveckla forskningskompetens internt. Här har även startup-företag blivit en del av forskarskolan, där det finns potential att koppla doktorandstudier till dessa snabbväxande företag och därmed främja innovation.

Det finns utbildningar på flera nivåer i Värmland som direkt bidrar till Skoglig bioekonomi. Exempel på yrkeshögskoleutbildningar som finns i Värmland sedan många år och som har koppling till skoglig bioekonomi är:

• Processoperatör och laborant
• Produktionstekniker inriktning elektronik
• Plant Design – Anläggningskonstruktör 3D
• Automationsingenjör inriktning processteknik
• Trätekniker

YH-utbildningarna samarbetar nära med näringslivet, där branschföretag hjälper till att utforma utbildningarna. I Karlstad får studenter inom till exempel industriautomation ofta jobb innan de avslutat sina studier. Distansutbildningar erbjuds för att fler ska kunna delta. Digital utbildning lyfts fram som en lösning för att nå fler och anpassa utbildningarna efter nya krav. Praktiska moment i utbildningarna ökar studenternas motivation. Företagen behöver också arbeta för att öka attraktionskraften inom industrin.

Det finns ett behov av fler elever inom STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics) för att företag ska hitta rätt kompetenser. Pro2BE och ROSE samarbetar inom ämnesdidaktik för additiv tillverkning med förnybara skogsbaserade material. Karlstads universitet och Circlab har fått projektmedel för att utveckla gymnasielärare för att utveckla didaktiska modeller inom entreprenörskap,. Två lärare vid Stjerneskolan kommer att gå en forskarutbildning inom 3D-printing.

Företag måste också investera i att höja kompetensen hos sin arbetsstyrka. Ett exempel är en arbetsmiljökampanj på Gruvöns bruk. Gröna jobb-projektet hjälper människor att byta karriär inom gröna näringar. Kortare kurser, som de på CTF, tillgodoser snabbt företagens behov av nya förmågor. Rise arbetar med att stärka företagens utvecklingsavdelningar. Även Rise arbetar med att bygga kunskap inom företagen det handlar till exempel om att stärka företagens utvecklingsavdelningar så att de kan förvalta och bygga vidare på den kunskap som utvecklas.

Vid Karlstads universitet finns till exempel nätverket BEST (BioEkonomiSTudenter) som fokuserar på samverkan med näringsliv och studenter. Här finns de största skogsindustriföretagen som Stora Enso, Billerud Korsnäs, Duni Rexell Tissue och Rottneros representerade tillsammans med Paper Province och studentrepresentanter vid Karlstads universitet. Årligen genomförs även Paper Province-resan för studenter som läser teknisk utbildning på Karlstads universitet eller Chalmers. Resan inkluderar företagsbesök som presenterar sin verksamhet och rekryterar studenter till traineeplatser, examensarbeten eller mastersuppsatser. Hösten 2024 deltog Valmet, Rottneros Bruk, Somas, Billerud Gruvön, Nordic Paper, Technogarden, Blue Ocean Closures, Alnab, Cowi, Duni, Stora Enso Skoghall och Skogsindustrierna på Paper Province-resan. Paper Province deltar även vid Karlstads universitets jobbmässa, Hotspot.

Antalet studenter inom skoglig bioekonomi ökar, och klasserna är ibland fulla. Det finns ett behov av att ta vara på talanger, särskilt andra generationens invandrare och tjejer. Det är viktigt att lyfta fördelarna med att studera i Karlstad och arbeta inom skogsindustrin för att locka fler att stanna kvar i regionen efter studierna.

Samverkan

Det finns ett starkt samarbete inom skoglig bioekonomi både regionalt, nationellt och internationellt. Många aktörer är involverade och har samarbetat länge. Paper Province är en viktig nod för samverkan med forskning, finansiering och företag. Genom Vinnväxtsatsningen har en konkurrenskraftig plattform för skoglig bioekonomi byggts, vilket gör det möjligt att attrahera medel och resurser för satsningar inom området.

Sting Bioeconomy arbetar för att skapa ett "Bioeco Valley", likt Silicon Valley, inom bioekonomi. Visionen är att bli bäst i världen på att få startups inom bioekonomi att växa globalt. De fokuserar på områden med tillväxtpotential och har fått i uppdrag att leda Sveriges värdeerbjudande inom nya material och samhällssäkerhet tillsammans med Business Sweden. Målet är att attrahera investeringar, och samarbetet med Norge är en del av denna strategi.

Forskningsmiljön Pro2BE vid Karlstads universitet organiserade tillsammans med Paper Province, STING Bioeconomy och Region Värmland hösten 2024 Bioeco Valley Summit. Det är den första bioekonomikonferensen som fokuserar på innovationssystemet för en cirkulär skogsbaserad ekonomi. Ambitionen är att konferensen ska återkomma vartannat år och växa.

Det finns också ett samarbete med inkubatorn Lead i Linköping. Ett exempel är GI-lift, som har utvecklat en mikrokopter som kan lyfta 500 kg och användas för att sprida gödsel i skogen. Projektet är kopplat till forskning vid Karlstads universitet och används för gallring samt att lyfta ut grenar och toppar (GROT) ur skogen. Det finns även potential att använda mikrokoptern för spridning av aska och kalk i skog och sjöar, ett forskningsprojekt som drivs av Maria Sandberg vid Pro2BE.

Internationella samarbeten

Nya och fördjupade samarbeten inom EU och internationellt har stärkt innovationsförmågan inom den regionala skogliga bioekonomin. Ett exempel är BioBoosters, där en innovationsprocess från EU har förbättrats i samarbete med ett universitet i Finland och genomförts med positiva resultat för flera regionala företag.

Det finns många partnerskap och projekt som har ökat regionens internationella synlighet. Jämfört med för sex till sju år sedan har synligheten ökat markant tack vare genomförda projekt. Idag lockas många entreprenörer och startups till Värmland. Paper Province har tillsammans med Digipolis i Kemi, Finland, initierat European Industrial Circular Economy Investments Alliance (ICEI-A) på EU-nivå. ICEI-A ska påskynda medlemmarnas tillgång till kunskap, nätverk och finansiering inom EU för att attrahera investeringar för cirkulär utveckling i industrin.

En betydande satsning är European Circular Innovation Valley, där Norra Mellansverige har blivit en av 64 Regional Innovation Valleys med fokus på cirkulär ekonomi. Genom en matchningskarta presenteras europeiska regioner för att underlätta matchning och sammanlänkningar mellan regioner i Europa. Genom projektet Focus Industry: Gränsöverskridande innovation byggs kapacitet och förmåga i Norra Mellansverige för att nyttja den kommande kaskadfinansieringen i ECIV.

Paper Province var bland de första aktörerna i Europa att beviljas finansiering från instrumentet för Interregionala innovationsinvesteringar (I3). Genom projektet RISE I3 (Resilient Innovation Ecosystems for EU Value Chains) samverkar Paper Province med europeiska aktörer för att accelerera grön innovation och bygga nya ekosystem för resilient innovation. Genom projektet erbjuds startups (och SMF) uppskalningsstöd.

Samarbetet med Centre for Research and Innovation in the Bioeconomy (CRIBE) i Kanada har intensifierats. Under 2025 planeras en BioBooster-innovationsutmaning tillsammans med CRIBE, vilket öppnar nya möjligheter för svenska bioekonomilösningar. Paper Province, Sting Bioeconomy och CRIBE har genomfört matchmakingsessioner i Kanada för svenska startups och arrangerat ”Nordic Colabs” för att skapa värde genom samverkan inom ramen för ”Sweden Canada Innovation Initiative”.

Ett viktigt steg har tagits för att bygga kapacitet i EU-program genom att etablera European Circular Economy Investments Alliance (ICEI-A). Paper Province är en av grundarna och samarbetar med klusterorganisationer i Norden och Europa kring EU-utlysningar. RISE I3 är ett resultat av detta arbete.

Karlstads universitet (Kau) använder en metod kallad Cre8 för kreativ problemlösning i tävlingsform. Multidisciplinära studentteam tävlar och pitchar sina lösningar för en jury. Inom det internationella projektet ARIES4 har Cre8 delats med deltagare från Danmark, Bulgarien och Spanien. De fick även se en live Cre8-workshop för Moelven med fokus på att göra Moelven till en attraktiv arbetsgivare. Cre8 ger uppdragsgivarna nya perspektiv och idéer, som i Moelvens fall ledde till konceptet ”Brukssamhället 2.0”.

Samverkan med fokus på lignin

Det finns ett mångårigt arbete med fokus på lignin i Värmland. Redan 2015 startade LignoCity, en öppen testbädd för företag som vill utvärdera och verifiera nya förädlingskoncept för lignin. LignoCity ägs och drivs av RISE och har en demonstrationsfabrik för ligninseparation vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar. Samarbeten har etablerats med aktörer som RISE, Paper Province, Karlstads universitet, Närsam (Näringslivssamverkan i Kristinehamn) och Region Värmland. Flera projekt har genomförts med ett stort internationellt fokus, vilket bland annat resulterat i Lixeas etablering i Bäckhammar.

Lignin, en biprodukt vid pappersmassatillverkning, används idag främst för energiproduktion. Forskning visar dock att lignin kan vara ett utgångsmaterial för produktion av biobaserade produkter som asfalt, bioplast, drivmedel, kolfiber och batterier. Sverige förväntas bli en central nod för detta arbete, med RISE som en viktig aktör. Investeringar har gjorts, bland annat i en pilottork i LignoCity, vilket möjliggör för företag att testa och utveckla sina processer. Man har även investerat i utrustning för att producera luktfritt lignin.

Samverkan med Värmlands övriga smarta specialiseringar

Det finns även samverkan mellan Värmlands smarta specialiseringar. Det som specifikt har framkommit med utgångspunkt i samtalet med Skoglig bioekonomi är:

Digital hälsoinnovation

• Ortopediska hjälpmedel i andra material
• Samverkan med Compare i ett bredare perspektiv än digital hälsoinnovation, till exempel i iHubs Sweden som är en samarbetsplattform som kopplar samman regionala innovationsmiljöer som utvecklats i Vinnväxtprogrammet, Skoglig bioekonomi samverkar även kring projektansökningar, webbinarier och lärande.

Avancerad tillverkning och komplexa system

• IUC Värmland är värd för personal i länet i Sustainable Steel Region. Kontakt med både IUC Värmland och IUC Dalarna. Norra Mellansveriges strategi för industriell omvandling och Focus Industry-samarbetet är viktigt för samarbetet mellan och inom Norra Mellansveriges styrkeområden. En stor del av samarbetet inom skoglig bioekonomi utgår från Karlstad och Värmland sker inom eller kopplar an till det bredare samarbetet inom Norra Mellansverige, där Norra Mellansverige blir den regionala kontexten i ett större – nationellt eller internationellt – sammanhang.
• Additiv tillverkning – 3D-printning. Tillsammans med digitalisering gör det att tillverkningen kan ske på annat och mer resurseffektivt sätt.
• Biobaserat kol i stålindustrin.

Hållbara systemlösningar med solel i centrum

LOKEN – Det treåriga projektet Lokal Energiledning Värmland (LOKEN) ska stödja energiomställningen i värmländska kommuner, testa smarta energilösningar och skapa en ny regional samverkansarena för akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Glava Energy Center driver projektet tillsammans med Karlstads universitet. Projektet medfinansieras av ERUF och Region Värmland. Målet är att LOKEN ska generera fler forsknings- och innovationsprojekt. LOKEN hjälper skogsindustrin att göra investeringar som minskar behovet av köpt energi, till exempel har Rottneros fått stöd för investering i solpark och batterier. Glava Energy Center beskrivs som en plattform för energifrågor inom skoglig bioekonomi. Det finns även en tvärdisciplinär grupp på Karlstads universitet med fokus på smart elektrifiering.

Attraktion genom hållbar platsutveckling

• Få konkreta beröringspunkter, men generellt viktigt för talangattraktion och kompetensförsörjning.
• Testbäddar för platsutveckling (digitalisering)
• Happie Camp som nyttjar skogen på ett nytt sätt.
• Additiv tillverkning – 3D-printning. Digitalisering gör att tillverkningen kan ske lokalt.

Livsmedel i hållbara samspel

Samtal med Nifa om livsmedel och förpackningar. Här finns beröringspunkter med koppling till samhällssäkerhet.

Dataspel och spelifiering

Ingen aktiv dialog idag.

Perspektiven

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi integreras i det mesta inom Skoglig bioekonomi. Flera nyckelsatsningar inom området skoglig bioekonomi (Focus Industry-samarbetet, ICEI-A, Regional Innovation Valley, Circular Bioecnomy Arena, RISE I3) har sin utgångspunkt i cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi är därför väl integrerat i de projekt och aktiviteter som bedrivs inom specialiseringen Skoglig bioekonomi. I tillägg är cirkulär ekonomi speciellt relevant för specifika insatsområden inom skoglig bioekonomi, exempelvis industriell symbios, som också utgår från ett cirkulärt förhållningssätt.

Digitalisering

Paper Province har god samverkan med Compare som ansvarar för perspektivet Digitalisering och har uppfattningen att det finns framtida möjligheter till ytterligare samverkan, till exempel med koppling till AI. Aktörerna har gemensamma erbjudanden som man försöker sprida inom samarbetsplattformen iHubs samt har även deltagit i gemensamma projektansökningar i Horisont Europa. Paper Province och Compare har tidigare deltagit i gemensamma projekt, som till exempel DigiTeRRI, men i dagsläget har man inga gemensamma projekt. Båda ser projekt som en möjliggörare för framtida samarbeten.

Jämställdhet och inkludering

Inom perspektivet Jämställdhet och inkludering har det varit ett mycket aktivt arbete av Region Värmland, i vilket specialiseringen Skoglig bioekonomi deltar och är mottagare. Projektet Attraktionskraft Värmland upplevs som positivt och det är också bra att Schyst har vidareutvecklats.

Social innovation

Skoglig bioekonomi följer arbetet inom perspektivet Social innovation, bland annat sitter en medarbetare på Paper Province med i styrgruppen och man deltar i stor utsträckning i aktiviteter som arrangeras. Social innovation har bjudit in till samtal och har också visat intresse för Skoglig bioekonomis arbete.

Värdeskapande tjänster

Paper Province har i dagsläget ingen aktiv kontakt med perspektivet Värdeskapande tjänster, men de integrerar och applicerar tjänsteperspektivet i projekt och processer. Ett exempel är projektet Ställ om, där Paper Province med gott resultat initierade och drev en rad tjänstefieringsprocesser med företag i Norra Mellansverige. Flera av de deltagande företagen togs in i en fördjupad analys. Paper Province har som ett resultat av detta arbete ökad förmåga att arbeta med tjänstefieringsprocesser. Ytterligare ett resultat av breddningen av tjänsteerbjudandet är förankring av erbjudandet bland nyckelinnovationsaktörer i Norra Mellansverige, som Sustainable Steel Region, Sandbacka Science Park och Dalarna Science Park.

Samhällssäkerhet

Med koppling till perspektivet Samhällssäkerhet har den smarta specialiseringen Skoglig bioekonomi systemdemonstratorn On demand. On Demand möjliggör produktion av reservdelar och komponenter i ett krisläge när försörjning utifrån är svårt.