04 33 03 Sittdynor för att bevara hud och vävnad intakt 12 25 06 Sittdynor
Nivå
5
Förskrivare
Leg.arbetsterapeut
Leg.sjukgymnast/leg. fysioterapeut
Målgrupp
- Barn med funktionsnedsättning som medför svårighet att sitta i och/eller resa/sätta sig från
sittmöbel. - Barn med funktionsnedsättning som använder rullstol eller andra sitthjälpmedel och har behov av ett anpassat sittande.
- Barn med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla eller har utvecklat trycksår.
Kriterier
- Aktivitetsbegränsning som innebär stora svårigheter att sitta i och/eller sätta sig på och resa sig från sittmöbel i hemmet.
- Funktionsnedsättning som medför behov av anpassat sittande i rullstol eller andra sitthjälpmedel.
- Aktivitetsbegränsning i sittande som medför risk för att utveckla trycksår eller har medfört trycksår.
Mål med hjälpmedlet
- Möjliggöra ett aktivt och/eller bekvämt sittande samt att kunna sätta sig och/eller resa sig från vanlig sittmöbel. Fördröja förskrivning av mer avancerat sitthjälpmedel
- Möjliggöra ett aktivt och/eller bekvämt sittande i rullstol.
- Förebygga uppkomst av och att behandla trycksår.
Förskrivning av flera
Grundprincipen är att endast en (1) likvärdig produkt kan förskrivas. Särskilda skäl/funktionella behov kan förekomma som motiverar avvikelser från denna princip.
Övrigt
__________________________________________________________________________________________
Råd i förskrivningsprocessen
Bedömning:
Vid trycksår eller risk för trycksår ska samråd ske med behandlande läkare eller sjuksköterska.
Det är viktigt att utreda hur rodnad eller sår uppkommit. Även övriga positioner under dag och natt behöver ses över. Utöver sittdyna bör också andra åtgärder utvärderas t ex behov av vändschema i säng, annan avlastning, nutrition osv.
Vid val av dyna är det viktigt att ta hänsyn flera faktorer t ex tydligt markerade sittbensknölar, skör hud eller känselnedsättning. En väl anpassad rullstol är en förutsättning för en bra tryckavlastning.
Individuellt formgjutna sitsar eller sittskal kan förskrivas om andra åtgärder såsom uppbyggnader eller byte av dyna inte fungerar. Förskrivningen ska alltid föregås av en dokumenterad sittundersökning och målformulering.
Utprovning
Det är viktigt att ta hänsyn till den upplevda sittkomforten. Två likvärdiga dynor kan upplevas olika av samma person. Tänk på att förmågan att förflytta sig till eller från rullstolen kan påverkas av dynan.
Säkerställ att trycket fördelas jämnt över hela sittytan. Undvik användning av fotpall samt långvarig användning av vinkelställbara benstöd i uppfällt läge.
Notera att olika tillverkare mäter dynor på olika sätt.
Sittdyna i andra sittmöbler
Vissa dynor kan enligt tillverkare, läggas i andra sittmöbler om behovet finns. Bedömning av trycksår eller risk för trycksår utförs på samma sätt som för dyna i rullstol. Förskrivare ska göra en riskanalys, som dokumenteras i journal, där sittmöbelns egenskaper tas med, tex sitsens hårdhet, vinkel, djup och höjd samt om stolen erbjuder armstöd. Titta på hur mycket som "återstår" av armstöden när man lägger i en dyna i stolen.
Att skapa en tryckfri zon,eller välja en dyna med urtaget hål, kan inte rekommenderas som en del i behandlingen vid sår. Det medför för stora risker då mycket stor exakthet krävs när patienten placerar sig på dynan så att den tryckfria zonen hamnar exakt under såret och inte vid hålets kant där trycket blir extra högt. Tryckfri zon genom urtag rekommenderas därför enbart när syftet är smärtlindring då det finns risk att såret dras isär.
Uppföljning
Uppföljning ska göras inom lämpligt tidsintervall och med den regelbundenhet som krävs utifrån individens funktionsnedsättning, de omgivningsfaktorer som påverkar användandet av hjälpmedlet samt den riskanalys som gjorts i samband med förskrivning.
Övrigt
Dynor att enbart användas i bil är egenansvar.
Extra överdrag eller dyna kan förskrivas om behov finns utifrån hygieniska skäl.
Hjälpte sidan dig?