Till startsidan

04 33 03 Sittdynor för att bevara hud och vävnad intakt 12 25 06 Sittdynor

Nivå:

1 (för personer i eldriven rullstol)
2b

Förskrivare:

Leg.arbetsterapeut
Leg.fysioteraput/Leg. sjukgymnast
Hjälpmedelskonsulent (för person i eldriven rullstol)

Målgrupp:

  1. Personer som postoperativt har stora svårigheter att sitta i rullstol eller i andra stolar som av förskrivaren bedöms lämpliga.
  2. Personer med funktionsnedsättning som använder rullstol och har behov av ett anpassat sittande.
  3. Personer med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla eller har utvecklat trycksår i rullstol eller i andra stolar som bedöms lämpliga.

Kriterier:

  1. Aktivitetsbegränsning som innebär stora svårigheter att sitta pga smärta och/eller behov av att avlasta ett särskilt område.
  2. Funktionsnedsättning som medför behov av anpassat sittande i rullstol.
  3. Aktivitetsbegränsning som innebär stora svårigheter att avlasta i sittande som medför risk för att utveckla trycksår eller har medfört trycksår.

Mål med hjälpmedlet:

  1. Möjliggöra att sitta.
  2. Möjliggöra ett aktivt och/eller bekvämt sittande i rullstol
  3. Förebygga uppkomst av och att behandla trycksår.

Förskrivning av flera:

Ja

Övrigt:

Förhöjande dynor och kildynor är egenansvar.

Råd i förskrivningsprocessen

Bedömning

Vid trycksår eller risk för trycksår ska samråd ske med behandlande läkare eller sjuksköterska.

Det är viktigt att utreda hur rodnad eller sår uppkommit. Även övriga positioner under dag och natt behöver ses över. Utöver sittdyna bör också andra åtgärder utvärderas t ex behov av vändschema i säng, annan avlastning, nutrition osv.

Använd Nortonskalan vid bedömning av trycksårsrisk och bedöm behovet av dyna utifrån tillverkarens klassning av dynan (pdf)

Vid val av dyna är det viktigt att ta hänsyn flera faktorer t ex tydligt markerade sittbensknölar, skör hud eller känselnedsättning. En väl anpassad rullstol är en förutsättning för en bra tryckavlastning.

Utprovning

Det är viktigt att ta hänsyn till den upplevda sittkomforten. Två likvärdiga dynor kan upplevas olika av samma person. Tänk på att förmågan att förflytta sig till eller från rullstolen kan påverkas av dynan.

Säkerställ att trycket fördelas jämnt över hela sittytan. Undvik användning av fotpall samt långvarig användning av vinkelställbara benstöd i uppfällt läge.

Notera att olika tillverkare mäter dynor på olika sätt.

Vissa dynor kan enligt tillverkare, läggas i andra sittmöbler om behovet finns. Bedömning av trycksår eller risk för trycksår utförs på samma sätt som för dyna i rullstol. Förskrivare ska göra en riskanalys, som dokumenteras i journal, där sittmöbelns egenskaper tas med, tex sitsens hårdhet, vinkel, djup och höjd samt om stolen erbjuder armstöd. Titta på hur mycket som "återstår" av armstöden när man lägger i en dyna i stolen.

Att skapa en tryckfri zon,eller välja en dyna med urtaget hål, kan inte rekommenderas som en del i behandlingen vid sår. Det medför för stora risker då mycket stor exakthet krävs när patienten placerar sig på dynan så att den tryckfria zonen hamnar exakt under såret och inte vid hålets kant där trycket blir extra högt. Tryckfri zon genom urtag rekommenderas därför enbart när syftet är smärtlindring då det finns risk att såret dras isär.

Uppföljning

Uppföljning ska göras inom lämpligt tidsintervall och med den regelbundenhet som krävs utifrån individens funktionsnedsättning, de omgivningsfaktorer som påverkar användandet av hjälpmedlet samt den riskanalys som gjorts i samband med förskrivning.

Övrigt

Dynor att enbart användas i bil är egenansvar.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?