Miljöplan 2026-2029

Bakgrund

Nutida och framtida miljöutmaningar

Världen står inför betydande miljöutmaningar både nu och i framtiden med klimatförändringar, utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen, ökande förbrukning av ändliga resurser samt förlust av biologisk mångfald. Om inte kraftfulla åtgärder blir gjorda, kommer dessa utmaningar sannolikt att öka. Vi kan förvänta oss fler extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall, vilket ökar risken för översvämningar, skred och skogsbränder.

Klimatförändringarna har både direkta och indirekta effekter på människors hälsa och sjukvården. Ökade temperaturer och extrema väderhändelser leder till värmerelaterade sjukdomar och dödsfall, särskilt bland sårbara grupper som äldre och kroniskt sjuka. Förändrade klimatförhållanden bidrar också till spridningen av infektionssjukdomar och försämrad luft- och vattenkvalitet, vilket ytterligare belastar vår hälso- och sjukvård. För att möta dessa utmaningar måste vi stärka vår krisberedskap och anpassa vården till de nya förutsättningarna.

Klimatförändringar och miljöförstöring hotar flera mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv, hälsa, rent vatten och mat. Att skydda miljön är därför även en fråga om att upprätthålla och respektera mänskliga rättigheter. Inte minst barnens rätt till att må bra och utvecklas här och nu samt till en trygg och hållbar framtid. Hotet om klimatförändringar och insatser för att bromsa dem påverkar dessutom olika grupper i samhället på olika sätt. Därför är det viktigt att vi integrerar jämställdhet och jämlikhet i miljöarbetet.

Region Värmlands bidrag i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle

Region Värmland är en betydande aktör för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi är dessutom länets största arbetsgivare och behöver vara ett föredöme och inspirera andra. Att arbeta aktivt och medvetet med hållbar utveckling behövs för att kunna hantera nutida och möta framtida samhällsutmaningar. Miljöplan 2026–2029 konkretiserar hur Region Värmland som organisation ska arbeta för att bidra till omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle och för att nå egna, regionala, nationella, europeiska och globala målsättningar.

Att arbeta hållbart innebär att balansera social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. De tre dimensionerna är integrerade och odelbara, vilket betyder att hållbarhet inte kan uppnås genom att fokusera på bara en dimension. Därför måste även de ekonomiska och sociala hållbarhetsperspektiven beaktas i genomförandet av miljöplanen. För att möta de ökade kraven på robusthet kopplat till civil beredskap behöver också beredskapsperspektivet integreras i hållbarhetsarbetet [fotnot 1].

Syfte

Syftet med Region Värmlands miljöplan är att tydligt visa inriktningen på det interna miljöarbetet och att säkerställa en sammanhållen och kontinuerlig miljöinsats inom organisationen. Genom att systematiskt följa upp och utvärdera våra miljöåtgärder kan vi identifiera förbättringsområden, säkerställa att vi uppnår våra mål och kontinuerligt minska vår miljöpåverkan.

Lagefterlevnad och samspel med andra mål

Miljöplanen tar avstamp i de nationella miljömålen [fotnot 2], Parisavtalet [fotnot 3] och de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 [fotnot 4], samt förhåller sig till gällande miljö- och klimatlagstiftning inom EU och Sverige. Målen i miljöplanen är också framtagna för att bidra till att nå organisationens klimatmål, beslutade av regionfullmäktige 2022. Miljöplanen samspelar med flera andra regionala och interna styrdokument, till exempel Värmlandsstrategin, Energi- och klimatstrategi för Värmland, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland, Regionplan och Folkhälsostrategisk plan.

Omfattning och avgränsning

Miljöplanen gäller Region Värmlands interna verksamhet, det vill säga de frågor som nämnder och verksamheter har direkt rådighet över, till exempel i rollen som vård- och servicegivare, arbetsgivare, finansiär, ledare och medarbetare. Planen beskriver målsättningarna för att minska den miljöpåverkan som verksamheten bidrar till. Målen är avgränsade till de områden där Region Värmland bedöms ha störst miljöpåverkan och även påverkansmöjlighet. Samtidigt är det viktigt att ett generellt och kontinuerligt hållbarhetsarbete pågår inom organisationens alla verksamheter för att påskynda omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle.

Målen i miljöplanen ska genomsyra hur vi i Region Värmland bedriver våra verksamheter och ska även synas i det utåtriktade arbetet, exempelvis i det regionala utvecklingsansvaret. Vi ska också verka för att privata vårdgivare, samt de bolag som Region Värmland äger eller är delägare i ska arbeta för att bidra till uppfyllelse av målen i Miljöplan 2026–2029. Miljöplanen ska också vara en grund för de hållbarhetskrav som ställs på mottagare av bidrag, projektmedel och företagsstöd, samt för de som arbetar på uppdrag av Region Värmland genom avtal.

Verktyg

Det finns flera viktiga verktyg för att genomföra miljöplanen, framför allt upphandling, digitalisering, kommunikation och ekonomiska styrmedel.

Ytterligare verktyg som kan användas och utvecklas för att uppnå miljöplanens mål är utbildning, forskning och innovation samt internt och externt samarbete.

[Fotnot 1] Rysslands invasionskrig i Ukraina har strukturellt och långsiktigt försämrat Sveriges säkerhetspolitiska läge. Omfattande krav ställs på regionerna, om robusta sjukhus, stärkt försörjningsberedskap och en hälso- och sjukvård rustad att hantera traumavård och masskadescenarier. Det ställer stora krav på regionernas planering för en robust och resilient verksamhet i kris och krig.

[Fotnot 2] Sveriges miljömål består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och flera etappmål. Generationsmålet syftar till att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder. Miljökvalitetsmålen täcker olika områden som klimatpåverkan, luftkvalitet, vattenkvalitet och biologisk mångfald och beskriver det tillstånd i miljön som vi ska sträva efter att uppnå.

[Fotnot 3] Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Avtalet består av bestämmelser som rör bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna. Genom Parisavtalet har länderna bland annat förbundit sig till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader.

[Fotnot 4] Agenda 2030 är Förenta nationernas (FN) handlingsplan för en hållbar utveckling. Agendan består av 17 mål och 169 delmål vilka syftar till att utrota hunger och fattigdom, säkerställa de mänskliga rättigheterna samt skapa ett varaktighet skydd för planeten och dess naturresurser. Samtliga mål i Agenda 2030 är sammankopplade, odelbara och integrerade, vilket innebär att uppfyllelsen av ett mål kan både direkt och indirekt påverka uppfyllelsen av ett eller flera andra mål.

Mål och ambitioner för fortsatt miljöarbete

Två övergripande mål, tre insatsområden och åtta inriktningsmål har tagits fram i bred samverkan med verksamheterna och därefter förankrats med förtroendevalda inom Region Värmland. Till varje inriktningsmål finns detaljerade mål som ska uppnås senast 2029 om inget annat anges. Kopplingen till de nationella miljökvalitetsmålen och de globala målen i Agenda 2030 redovisas för varje inriktningsmål.

Två övergripande mål

Minskad resursförbrukning

För att minska vår resursförbrukning behöver vi arbeta mer förebyggande och strategiskt. Det innebär att vi aktivt ska undvika onödiga inköp och överanvändning av resurser. Vi måste till exempel minska mängden läkemedel, mat, förbrukningsmaterial och textilier som slängs i onödan. Vi behöver använda energi, lokaler, fordon, material och medicinska gaser så effektivt som möjligt. Det är också viktigt att minska lågvärdesvården [fotnot 5] och överförskrivningen av läkemedel, samt att gå över från engångs- till flergångsprodukter och till cirkulära system för exempelvis möbler, sjukvårdens förbrukningsmaterial, IT-utrustning och byggmaterial.

Låg miljöpåverkan

För att hålla vårt miljöavtryck så lågt som möjligt från de resurser vi måste köpa in, använda och förbruka, samt från de direkta avtryck vi gör i miljön genom exempelvis markanvändning och transporter, krävs ett brett spektrum av insatser. Vi behöver bland annat gå över till fossilfria förbrukningsmaterial och transporter, öka andelen livsmedel med lågt klimatavtryck, ställa skarpare miljökrav vid upphandlingar och göra medvetna val av läkemedel och byggmaterial. Det är också viktigt att möjliggöra materialåtervinning i högre utsträckning samt att vårda och utveckla utomhusmiljöerna kring våra fastigheter för att bidra till en stärkt biologisk mångfald. Även genom vår placering i fonder och aktier samt genom våra bidrag, projektmedel och stöd kan vi främja aktiviteter och insatser som bidrar till miljömässig hållbarhet.

[Fotnot 5] Lågvärdesvård avser vårdinsatser som är ineffektiva eller onödiga och inte bidrar till att förbättra patientens hälsa.

Klimatmål för ett fossilfritt Region Värmland

Region Värmland tog 2022 beslut om att bli en fossilfri välfärdsregion genom följande långsiktiga mål och delmål:

• År 2045 ska Region Värmland, som organisation, ge upphov till minst 85 procent lägre klimatpåverkande utsläpp jämfört med 2019.
• År 2030 ska all användning av fossila bränslen i egen verksamhet ha fasats ut.

Det långsiktiga målet gäller både utsläpp som vi direkt orsakar, som exempelvis förbränning av fossila drivmedel vid tjänsteresor, och indirekta utsläpp vid till exempel produktion av inköpta varor. Klimatmålen ingår som en del i miljöplanen och flera av de detaljerade målen har som syfte att uppnå klimatmålen.

Region Värmlands i särklass största klimatpåverkan kommer från de varor och tjänster som vi köper. Andra poster som bidrar till stor klimatpåverkan är fastighetsdrift, byggnation samt resor och transporter. Under perioden som miljöplanen gäller krävs ett stärkt arbete för att minska klimatpåverkan från vår verksamhet med fokus på de områden som ger störst möjlighet till minskade utsläpp. Utöver det ska Region Värmlands aktieinnehav fortsätta förvaltas ansvarsfullt för en minskad klimatbelastning.

Insatsområden

Fastigheter

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljö- och klimatpåverkan. Region Värmland är en stor fastighetsägare i länet, framför allt av byggnader, men också av mark. Genom våra val och prioriteringar kan vi bidra positivt till länets utveckling av både energiomställning, återbruk och byggmaterial av skoglig råvara.

Region Värmland befinner sig mitt i en omfattande om- och nybyggnation av fastighetsbeståndet, vilket kommer att påverka vår resursförbrukning och miljöpåverkan under lång tid. Trots att vi bygger nytt och större, ska vi genom fortsatt energieffektivisering av befintliga fastigheter och höga krav på energieffektivitet vid nybyggnation bidra till att minska eleffektbristen i länet.

För att minska resursförbrukningen och miljöpåverkan är det viktigt att öka återbruket av produkter och material genom att ta tillvara resurser som uppstår vid rivning och ombyggnation. Vid ny- och ombyggnationer måste vi ställa krav på byggnadsmaterial, utrustning och transporter för att säkerställa låg miljö- och klimatpåverkan. Hälsosamma inomhusmiljöer är avgörande och måste säkras vid ny- och ombyggnationer så att ämnen och material som byggs in inte bidrar till negativa miljö- och hälsoeffekter.

Genom att utveckla och vårda utomhusmiljöerna kring våra fastigheter kan vi främja biologisk mångfald och skapa trivsamma och hälsosamma miljöer för alla. Region Värmland kan även minska miljöpåverkan från sina fastigheter och verksamheter genom att exempelvis minimera onödig vattenförbrukning och omhänderta regnvatten för bevattning. Våra fastigheter behöver även vara robusta och anpassade till ett förändrat klimat. Extremväder kan få konsekvenser för hälso- och sjukvården och riskerar även miljöpåverkan genom att egendomar förstörs.

Inriktningsmål: Vår fastighetsdrift ska vara resurseffektiv med låg klimatpåverkan

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 7: Hållbar energi för alla
• Mål 9: Hållbar industri innovationer och infrastruktur
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• God bebyggd miljö

Region Värmland ska bidra till energiomställningen i länet och samtidigt förse egna verksamheter med den energi och de effekter som krävs för att bedriva samhällsviktig verksamhet. Detta uppnås genom att vi fortsätter energieffektivisera, ökar fokus på effekteffektivisering samt nyttjar restenergikällor [fotnot 6] mer.

Att fortsatt minska elförbrukningen genom energieffektivisering är nödvändigt på grund av framtida utmaningar med elbrist. Det omfattar både värme, kyla och el till fastigheternas drift samt verksamheternas energianvändning för exempelvis belysning, datorer och medicinteknisk utrustning. I befintliga fastigheter är det viktigt att genomföra åtgärder som byte till LED-belysning och uppgradering till mer energieffektiva ventilationsanläggningar och värmepumpar. Ändrade vanor kan också leda till besparingar och samverkan mellan Regionfastigheter och verksamheterna är avgörande för att nå bra resultat. Om vi dessutom använder befintliga lokaler mer effektivt kan både energianvändning och kostnader minska.

Genom ökad samverkan med andra aktörer ska Region Värmland bidra till att minska Värmlands klimatavtryck och eleffektbehov. Exempelvis kan samarbete med lokala energibolag möjliggöra nyttjande av tillfällig spillvärme från industrier eller fungera som extra fjärrvärmeförbrukare när Värmland behöver mer el från kraftvärmeproduktion.

Region Värmlands energianvändning vid normal drift av våra fastigheter är sedan länge fossilfri, frånsett reservkraften där en övergång till förnybart bränsle endast är möjlig om en säker och stabil reservkraft kan garanteras.

[Fotnot 6] Exempel på en restenergikälla är spillvärme från varma sidor i kylmaskiner eller andra maskiner.

Inriktningsmål: Miljöpåverkan från vår byggnation ska minska

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastrukturi
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Giftfri miljö
• God bebyggd miljö

För att minska vår belastning på klimatet från byggnation är det avgörande att ta hänsyn till klimatpåverkan i alla skeden av byggprocessen. Vid nybyggnation ska fokus ligga på att ställa krav på maximal tillåten klimatpåverkan under byggnationen. För ombyggnationer är det viktigt att identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan.

Genom en flexibel planering av byggnader med demonterbara material kan framtida förändringsbehov underlättas och omfattande ombyggnationer undvikas, vilket minskar både kostnader och miljöpåverkan.

Återbruk av produkter ska öka genom att vi tar tillvara resurser som uppstår vid rivning och ombyggnation. Återbruket kan ske internt inom Region Värmland eller på en extern återbruksmarknad, exempelvis genom samarbete med länets kommuner och återbruksaktörer.

För en minskad miljöpåverkan från byggnation är det också viktigt att ställa krav på kemikalieinnehåll i material. Det bidrar till hälsosamma inomhusmiljöer vid ny- och ombyggnationer och säkerställer att ämnen och material som byggs in inte orsakar negativa hälso- och miljöeffekter.

Inriktningsmål: Utomhusmiljöer kring våra fastigheter ska främja hälsa och välfungerande ekosystem

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 3: Hälsa och välbefinnande
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• God bebyggd mijö
• Ett rikt växt- och djurliv

Genom att utveckla och vårda miljöerna kring våra fastigheter kan vi bidra till att stärka den biologiska mångfalden och inspirera andra aktörer att göra detsamma. Biologisk mångfald innebär en rik variation mellan och inom olika arter och livsmiljöer. Biologisk mångfald är avgörande för att naturen ska kunna leverera de ekosystemtjänster vi människor är beroende av, såsom pollinering, rening av luft och vatten samt positiva hälsoeffekter av att vistas i naturen.

Det ska tas fram en färdplan som beskriver Regionfastigheters arbete med att utveckla utomhusmiljöer. Kunskapen internt behöver stärkas och kraven på entreprenörer för yttre skötsel skärpas. Områden med låg biologisk mångfald bör ersättas med mer värdefulla livsmiljöer. Det bör tas fram skötselrutiner för befintliga utemiljöer och göras insatser för att markanvändningen vid fastigheterna även ska ge en hälsofrämjande effekt.

Åtgärderna är positiva ur både ett patient-, medarbetar- och besökarperspektiv, då alla som vistas i området påverkas av utomhusmiljön. Välplanerade utemiljöer kring våra sjukhus och övriga byggnader kan användas som en värdefull resurs för ökat välbefinnande och återhämtning, samtidigt som de genom ekosystemtjänster bidrar till ökad robusthet i förhållande till klimatförändringar.

Resor och transporter

Transporterna till och från våra verksamheter står för en betydande del av Region Värmlands växthusgasutsläpp och bidrag till klimatförändringarna. Att minska utsläppen från våra transporter är avgörande för att nå de interna klimatmålen till 2030 och 2045. Utsläpp från fordon påverkar dessutom luftkvaliteten negativt, vilket kan leda till hälsoproblem som andningsbesvär och hjärt-kärlsjukdomar.

En effektiv användning av fordon och bränslen är nödvändig, liksom en övergång till förnybara bränslen och elektrifiering av fordonsflottan. Vi ska fortsätta främja gång, cykling och resande med kollektivtrafik till våra verksamheter. Det gynnar både miljön och hälsan genom ökad fysisk aktivitet och minskade utsläpp av luftföroreningar som leder till renare luft. Samtidigt behöver digitaliseringens möjligheter nyttjas fullt ut för att minska behovet av resor.

Inriktningsmål: Våra transporter ska vara resurseffektiva och fossilbränslefria

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 7: Hållbar energi för alla
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Godbebyggd miljö

Tjänstebilsanvändningen behöver optimeras och samordningen öka mellan olika typer av transporter och trafikslag för en effektiv användning av fordon och bränslen. Andelen kombinationsresor bör öka, både inom tjänsten, till och från jobbet samt för patienter och besökare. Samtidigt behöver digitaliseringens möjligheter nyttjas fullt ut för att förebygga onödiga och långa resor för medarbetare, patienter och besökare. Genom krav vid upphandling säkerställer vi att fordon, trafik och godstransporter är resurseffektiva och fossilbränslefria.

Utveckling av infrastruktur för förnybara bränslen och laddpunkter för elfordon, liksom tillgången till dessa är avgörande för en övergång till fossilfria bränslen och uppfyllelse av klimatmålen till 2030 och 2045. Försörjningsberedskap gällande drivmedel är också viktig, och övergången till fossilfria resor och transporter måste ske med hänsyn till krav på robusthet inom totalförsvaret och samspela med krav inom andra områden i händelse av kris och avbrott i försörjningsvägar.

Inriktningsmål: Vi ska öka andelen som går, cyklar, åker tåg och buss

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 3: Hälsa och välbefinnande
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• God bebyggd milJö

Vi ska fortsätta skapa goda förutsättningar för och uppmuntra till att gå, cykla och åka kollektivt till Region Värmlands verksamheter, bland annat genom trygga gång- och cykelvägar, säkra cykelställ, påverkanskampanjer och personalförmåner.

Tjänsteresor ska ske i enlighet med Region Värmlands riktlinje för resor och möten. Genom ett resebokningssystem kan vi underlätta för resor med kollektivtrafik och cykel. Samtidigt blir användningen av våra tjänstebilar effektivare, genom att resor samordnas och användningen av varje fordon maximeras. Kombinationsresor behöver uppmuntras, där flera transportmedel kan användas under en resa. För ett fortsatt minskat klimatavtryck från våra tjänsteresor krävs förutom ändrade färdsätt en övergång till elbilar eller andra fossilbränslefria alternativ. Digital teknik behöver också användas för att minska behovet av fysiska tjänsteresor.

Inköp och resursförbrukning

Region Värmlands största klimatpåverkan kommer från de varor och tjänster vi köper, där vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror är den största posten. Uttag av naturresurser, produktion, transporter och avfall bidrar till förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och skadliga kemikalier som påverkar både miljö och hälsa negativt.

Vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror, IT-utrustning, livsmedel och läkemedel är exempel på produktgrupper där Region Värmland arbetar för att minska resursförbrukning och miljöpåverkan. Genom att ställa miljökrav och även följa upp dem under avtalsperioden kan vi säkerställa att leverantörer och produkter uppfyller höga miljöstandarder. För att miljökraven ska få genomslag krävs det att verksamheterna är avtalstrogna och väljer de miljöbättre alternativen.

För att stärka Region Värmlands miljöarbete behöver vi också ställa hållbarhetskrav på dem som får bidrag, projektmedel och företagsstöd, samt på aktörer som arbetar på uppdrag av Region Värmland genom avtal. Genom att integrera hållbarhetskrav och metoder för uppföljning av dem kan vi säkerställa att även externa insatser bidrar till minskad resursförbrukning och miljöpåverkan.

Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete är centralt för att minska behovet av vård som kräver miljöpåverkande resurser. Genom att arbeta resurseffektivt, minska lågvärdesvården [fotnot 7] och göra kloka kliniska val kan vi minska miljö- och klimatavtrycket från vårdprocessen samtidigt som kostnaderna blir lägre.

Robusthet mot störningar i leveranskedjor och beredskap för kris och krig är viktiga drivkrafter dels för i omställningen till fler cirkulära system för material och produkter, dels för att minska mängden läkemedel, mat och förbrukningsartiklar som slängs i onödan. Genom att prioritera produktion av livsmedel och produkter i närområdet och Sverige kan vi stärka försörjningsberedskapen och minska beroendet av långväga leveranser. Avfall som uppstår behöver kunna sorteras på ett sätt som möjliggör högkvalitativ materialåtervinning.

Skadliga kemiska ämnen som påverkar hälsa och miljö kan spridas via material och produkter som omger oss. Region Värmland ska därför arbeta förebyggande med riskhantering och ha systematiska arbetssätt för att kartlägga och ta bort miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen. Det är också viktigt att ställa kemikaliekrav i upphandlingar och begränsa inköp av kemiska produkter och varor som innehåller skadliga ämnen.

[Fotnot 7] Lågvärdesvård avser vårdinsatser som är ineffektiva eller onödiga och inte bidrar till att förbättra patientens hälsa.

Inriktningsmål: Vi ska förebygga resursanvändning och agera cirkulärt

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Begränsad klimatpåverkan
• Giftfri miljö
• God bebyggd milJö
• Ett rikt växt- och djurliv

Region Värmland strävar efter en mer cirkulär och effektiv användning av resurser, där produkter och material återanvänds eller materialåtervinns [fotnot 8] och den totala mängden avfall minskar. Ett förebyggande arbetssätt tillsammans med effektiva och praktiska förutsättningar för återbruk, sortering och hantering av avfall är grundläggande. En nyckelfaktor är krav på materialeffektiva produkter och förpackningar vid upphandling och inköp. Ökad resurseffektivitet kan ge ökad motståndskraft och minskad sårbarhet för Region Värmland vid kris eller krig. Exempelvis kan ökad användning av flergångsprodukter minska beroendet av komplexa leverantörskedjor.

För att minska klimatavtrycket från våra inköpta produkter behövs en övergång till flergångsprodukter och en minskning av överflödigt förbrukningsmaterial, utan att kompromissa med hygienkraven. Genom att byta från fossil till biobaserad råvara eller återvunna material kan klimatavtrycket minskas ytterligare. Tydliga arbetssätt ska göra det enkelt för verksamheterna att göra smarta val som styr mot måluppfyllse.

För att öka materialåtervinningen och minska energiåtervinningen krävs ett strukturerat arbetssätt med tydliga rutiner, utvecklingsarbete och kommunikation med avfallsentreprenörer. Vi behöver tillsammans med näringslivet hitta cirkulära lösningar för sjukvårdsmaterial som inte kan hanteras i befintliga återvinningssystem på grund av risk för kontaminering.

[Fotnot 8] Det detaljerade målet för materialåtervinningsgraden ligger i linje med EU:s avfallsdirektiv och målet om att minst 60 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas till nya material år 2030.

Inriktningsmål: Måltider som vi tillagar och serverar ska vara bra för både hälsa och miljö

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 2: Ingen hunger
• Mål 3: Hälsa och välbefinnande
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Begränsad klimatpåverkan
• Giftfri miljö
• God bebyggd milJö
• Ett rikt växt- och djurliv

För att främja hälsa och välmående hos våra patienter, medarbetare, besökare och studerande ska maten vara näringsrik och bidra till hälsosamma matvanor. Välsmakande och näringsgivande måltider kan dessutom påskynda tillfrisknandet och förkorta vårdtiden. Mat som är bra för hälsan är ofta också bättre för miljön, vilket gör valet av råvaror särskilt viktigt.

Livsmedelsproduktion har en betydande miljöpåverkan genom hela kedjan, från jord till bord. Den största påverkan sker vid primärproduktionen med utsläpp av växthusgaser, övergödning och användning av kemiska växtskyddsmedel. Men jordbruket spelar samtidigt en viktig roll för att bevara biologisk mångfald, upprätthålla ett öppet landskap och bidra till minskad klimatpåverkan genom kolbindning.

Genom att prioritera hälsosamma och svenska råvaror samt samarbeta med livsmedelsproducenter i Värmland och angränsande län, kan Region Värmlands måltidsförsörjning bidra till en hållbar livsmedelsförsörjning i både närregionen och landet. Krav på miljöskydd och djurvälfärd enligt svensk lag säkerställer låg antibiotikaanvändning och en grundnivå av miljöhänsyn, samtidigt som vi stödjer inhemsk produktion, sysselsättning och livsmedelsberedskap. När det är ekonomiskt försvarbart ställs högre miljökrav. Att minska matsvinnet är fortsatt en viktig del i arbetet för att undvika både onödig miljöpåverkan och kostnader.

Inriktningsmål: Vår läkemedelsanvändning ska vara rätt med hänsyn till patient, samhälle och miljö

Bidrar positivt till följande globala mål i Agenda 2030:

• Mål 3: Hälsa och välbefinnande
• Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Bidrar positivt till följande nationella miljökvalitetsmål:

• Frisk luft
• Giftfri miljö
• Levande sjöar och vattendrag
• God bebyggd milJö

Läkemedelsanvändning är central i hälso- och sjukvården, och för många patienter är medicinering nödvändig för överlevnad eller en bibehållen hälsa. Rester från läkemedel som når naturen via avloppsvatten påverkar dock fiskar och vattenlevande djur negativt. För att minska miljöpåverkan från läkemedel ska Region Värmland arbeta förbyggande med befolkningens hälsa, ställa miljökrav vid upphandling, ha en ansvarsfull förskrivning och användning av läkemedel samt korrekt avfallshantering. Genom att öka medvetenhet och kunskap hos vårdpersonal och allmänhet kan vi ytterligare bidra till att minska läkemedlens miljöpåverkan.

Systematisk uppföljning av läkemedelsanvändningen inom både slutenvården och öppenvården är nödvändig för att åstadkomma förändring. Läkemedelsblomman är en tydlig indikator för läkemedelsförskrivningen inom öppenvården i Värmland. Där genomförs regelbundna uppföljande samtal utifrån statistik kring enhetens läkemedelsanvändning. Motsvarande uppföljning inom slutenvårdens avdelningar och mottagningar kommer införas för att säkerställa adekvat förskrivning enligt gällande rekommendationer och undvika onödig förskrivning. Varje använd eller oanvänd läkemedelsförpackning är en miljöbelastning och kostnad.

Medicinska gaser som lustgas och sevofluran har en betydande klimatpåverkan då de bidrar till växthuseffekten i mycket högre grad än koldioxid. Men även användningen av koldioxid vid operationer ger ett klimatavtryck. Lustgas används ofta vid förlossningar, mindre kirurgiska ingrepp och procedurer för att lindra smärta då den har en lugnande effekt och ger en snabb återhämtning hos patienten. Region Värmlands klimatpåverkan från medicinska gaser har successivt minskat genom lustgasdestruktion, lågflödesanestesi och arbetssätt som minimerar användning och utsläpp. Vi ska fortsätta sträva efter att minska förbrukningen och utsläppet av medicinska gaser utan att kompromissa med patientsäkerheten. Det är också viktigt att säkerställa att personalen inte utsätts för höga nivåer av lustgas i närmiljön, vilket kan påverka hälsan negativt.

Genomförande och uppföljning

Genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2026–2029 ska integreras i alla verksamheter och vara en naturlig del av vår styrning och ledning. Nämnder och förvaltningsområden ansvarar för att implementera målen i ordinarie planeringsprocess och genomföra aktiviteter för att uppnå dem. Aktiviteter prioriteras och finansieras inom ramen för Region Värmlands ordinarie processer för budget-, investerings- och verksamhetsplanering.

Uppföljningen av planen sker genom ett antal indikatorer kopplade till målen och resultaten sammanställs i en årlig miljöredovisning. I redovisningen ingår även uppföljningen av uppdraget enligt motionen Ett fossilfritt Region Värmland. Mål som bryts ner på nämnd- och förvaltningsområdesnivå följs upp och redovisas i samband med delårsrapporter och årsredovisningar för respektive nämnd och förvaltningsområde. Avdelningen hållbar utveckling har det övergripande ansvaret för att samordna uppföljningen och redovisa resultaten till regionstyrelsen.

Bilaga 1: Målöversikt

Insatsområde: Fastigheter

Insatsområde: Resor och transporter

Insatsområde: Inköp och resursförbrukning

Bilaga 2: Globala hållbarhetsmål och nationella miljömål

Globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030

Agenda 2030 är Förenta nationernas (FN) handlingsplan för en hållbar utveckling. Agendan består av 17 mål och 169 delmål vilka syftar till att utrota hunger och fattigdom, säkerställa de mänskliga rättigheterna samt skapa ett varaktighet skydd för planeten och dess naturresurser. Samtliga mål i Agenda 2030 är sammankopplade, odelbara och integrerade, vilket innebär att uppfyllelsen av ett mål kan både direkt och indirekt påverka uppfyllelsen av ett eller flera andra mål.

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständliga arbetsvilkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och profuktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Nationella miljömål

Sveriges miljömål består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och flera etappmål. Generationsmålet syftar till att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder. Miljökvalitetsmålen täcker olika områden som klimatpåverkan, luftkvalitet, vattenkvalitet och biologisk mångfald och beskriver det tillstånd i miljön som vi ska sträva efter att uppnå.

1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv