Att fråga om våld
Hur frågan om våld kan ställas och råd när svaret blir "ja" eller "nej".
Vilka ska tillfrågas?
Alla patienter ska få frågan.
Om man ser i journalen att frågan är ställd under pågående vårdtillfälle behöver man inte fråga igen. Vid nytt vårdtillfälle ska ny fråga ställas.
Var extra uppmärksam om du möter patienter som visar dessa skador, symtom eller beteendemönster:
Skador eller viss skadebild
- Blåmärken, petekier eller andra mjukdelsskador.
- Brännmärken
- Frakturer
- Bortslitet hår på hjässan.
- Skador på tänder, käkben och mjukdelsskador i ansikte.
- Tecken på traumatisk hjärnskada.
- Underlivsskador
- Märken av strypvåld.
- Bilaterala skador, till exempel ringmärken över armarna eller har viss skadebild som kan förstärka misstanken om utsatthet.
- Skador utan tydlig förklaring om hur de uppkommit.
- Skador där skadebilden inte stämmer med beskrivningen av hur de uppkommit (från patient eller medföljande).
- Äldre skador som patienten inte sökt vård för vid uppkomst.
- Skador som bedömts ha uppkommit vid olika tidpunkter.
Symtom och tillstånd
- Depression och/eller postpartum depression
- Ångesttillstånd
- Posttraumatiskt stressyndrom (ptsd), komplex ptsd
- Självskadebeteende eller suicidalitet
- Ätstörningar
- Skadligt substansbruk eller beroende av alkohol eller narkotika.
- Psykiatriskt tillstånd och samtidigt skadligt bruk eller beroende.
- Sömnstörningar
- Mag- och tarmbesvär
- Långvarig smärta
- Svår tandvårdsrädsla
- Långvarig smärta
- Dålig munhälsa som inte behandlats.
Beteendemönster
- Återkommande söker vård för samma eller olika besvär utan tydlig klinisk orsak.
- Upprepat uteblir från screeningtillfällen.
- Har bristande följsamhet till ordinerad behandling vid kroniska sjukdomar.
- Återkommande lämnar återbud eller uteblir från besök.
- Förminskar eller förnekar skador, symtom eller sjukdom.
- Har medföljande som uppträder kontrollerande, inte lämnar personen ensam med personal, eller uppträder likgiltigt inför patientens hälsotillstånd.
Hur ska du fråga?
Frågan ska ställas i enrum. Använd vid behov tolk, men inte en närstående.
Många uppskattar om det framgår att alla patienter tillfrågas och att anledningen är att våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem med stark negativ inverkan på hälsan.
Förslag på hur frågan kan formuleras:
"Eftersom våld i nära relationer påverkar hälsan och är vanligt förekommande, ställer vi rutinmässigt några frågor till alla våra patienter: Känner du dig trygg i dina nära relationer, eller har du – eller dina barn – varit utsatt för våld, hot, kontroll eller andra handlingar som påverkar er trygghet?"
Är du utsatt för våld?
Ja
Våldet är pågående
(Senaste 12 månaderna)
- Är patienten barn eller finns barn i hemmet? Gör i så fall orosanmälan.
- Hjälp patienten att komma i kontakt med socialtjänsten, om patienten samtycker.
- Ge patienten information om stödresurser (behandlings- och samtalsmottagningen (BESAM), samtalsstöd via vårdcentral, kvinnojourer och andra hjälporganisationer).
- Informera om möjlighet att göra polisanmälan.
- Dokumentera i patientens journal i ”våldsutsatthetsmallen”. Informera patienten att all dokumentation i denna mall är skyddad från att visas på 1177.se.
Tidigare våldsutsatthet
- Påverkar den tidigare våldsutsattheten patientens hälsa idag? Om ja, beakta svaret i den vidare planeringen av vården.
- Dokumentera den tidigare våldsutsattheten i patientens journal i ”våldsutsatthetsmallen”. Informera patienten att all dokumentation i denna mall är skyddad från att visas på 1177.se.
Nej
Misstanke kvarstår inte
Dokumentera att frågan om våld i nära relation är ställd i patientens journal.
Misstanke kvarstår
- Är patienten barn eller finns barn i hemmet? Gör i så fall orosanmälan.
- Ge patienten information om stödresurser (behandlings- och samtalsmottagningen (BESAM), samtalsstöd via vårdcentral, kvinnojourer och andra hjälporganisationer).
- Dokumentera i patientens journal i ”våldsutsatthetsmallen” att frågan är ställd, bedömning samt åtgärder. Om det framgår att misstanke finns ska dokumentationen visa det för nästa vårdgivare.
Särskilt utsatta grupper
Följande grupper är särskilt utsatta för våld i nära relationer.
- Kvinnor i missbruk och beroende
- HBTQI-personer
- Äldre
- Personer med funktionsnedsättning
- Personer med psykisk ohälsa
- Kvinnor med utländsk bakgrund
- Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Utbildning – Att ställa frågan om våld i nära relationer
Webbutbildningen om våld i nära relation och vad det kan innebära, varför vi ska fråga om våldsutsatthet, nya föreskrifter, information om hälso- och sjukvårdens ansvar och rutiner samt anmälningsskyldighet för barn som far illa.
Att ställa frågan om våld i nära relationer (Utbildningsplattformen, internt nätverk)
Checklista som stöd för lokala rutiner
Checklista som stöd för era lokala rutiner för att identifiera och handlägga våldsutsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld.
Socialstyrelsens föreskrifter om att fråga om våld
Socialstyrelsen föreskrifter ställer krav på hur vårdgivare ska fråga patienter om våldsutsatthet.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (socialstyrelsen.se)