Innehållsförteckning
Stödmaterial
Att förebygga självmord bland medarbetare
Stödmaterial för Region Värmland
Sammanfattning
Bland Värmlands befolkning är det 25 procent som via jobbet känner till någon som tagit sitt liv. Därför är det viktigt att chefer och medarbetare i Region Värmland har grundläggande kunskap om självmord och hur vi kan hjälpa en kollega som mår dåligt. Vi behöver skapa en kultur där kollegor stöttar varandra och där det är okej att säga till om man har behov av någon form av stödinsats. En god arbetsmiljö är en skyddsfaktor för självmord.
Orsaker till självmord
Det är inte alltid psykisk ohälsa eller ett psykiatriskt tillstånd ligger bakom ett självmord. Ofta är det flera orsaker i kombination som väcker tankar på att ta sitt liv. Det kan vara till exempel en svår livssituation, ensamhet, allvarlig sjukdom, tidigare trauma eller en existentiell kris.
Prata om psykisk hälsa och självmord
Att prata om psykisk hälsa och suicidprevention ingår i arbetsmiljöarbetet. Vi kan prata i grupper, men vi ska också ge akt på hur kollegor mår. Om någon inte verkar må bra – ta kontakt och våga fråga.
Några tecken som kan visa på psykisk ohälsa är att personen drar sig undan, har svårt att hålla tider, har humörsvängningar, ofta är sjuk, har svårt att koncentrera sig eller har börjat missbruka alkohol.
Vid misstanke om självmord
Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna.
Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom så kan personen känna en lättnad av att få prata om sina tankar och samtalet kan förebygga självmord. Du kan också hjälpa personen att söka mer stöd på annat håll.
Råd inför samtal finns i detta material.
Kom ihåg – självmordstankar ska alltid tas på allvar
Tankar och planer på självmord ska alltid tas på allvar. Steget mellan tankar, planer och handling är olika långt för olika individer. Men de flesta tvekar in i det sista och är mottagliga för hjälp av olika slag. Våga fråga!
För dig som chef
Du som chef har en viktig roll i att förebygga och hantera situationer där medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa, har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv. För att upptäcka tidiga varningssignaler på psykisk ohälsa behöver du ta dig tid att lära känna dina medarbetare.
I det här materialet finner du checklistor för hur du kan agera när du misstänker att någon mår dåligt, har självmordstankar eller har försökt att ta sitt liv. Det finns också information om hur du ska agera om en medarbetare tar sitt liv.
Behöver du stöd, utöver detta material, kan du få det via HR-avdelningen eller regionhälsan.
För dig som själv har tankar på att ta ditt liv
Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan söka hjälp. Prata med din chef, en kollega eller någon annan som du har förtroende för. Du kan också kontakta en stödlinje eller söka hjälp inom vården.
Det är vanligt att tänka på självmord som en utväg, men det finns andra vägar. Du behöver inte vara ensam med tankarna, det finns hjälp att få.
Om självmord och självmordsprevention
I Värmland sker cirka 40 självmord per år. Antalet självmordsförsök är tio gånger fler och var tionde människa har någon gång i livet självmordstankar. För att minska risken för självmord hos någon av dina kollegor eller medarbetare är det viktigt att ha grundläggande kunskap om suicid och suicidprevention.
Begreppen självmord, suicid, psykisk hälsa och psykisk ohälsa
I materialet ”Att förebygga självmord bland medarbetare” används begreppen "suicid" och "självmord" synonymt.
Självmord eller suicid? (Vårdgivarwebben)
I begreppet psykisk hälsa ingår psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Modellen nedan visar paraplybegreppet psykisk hälsa som har dimensionerna psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa.
Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa är olika dimensioner och inte varandras motsatser. Även om det finns samband mellan dem kan exempelvis personer som inte har någon psykisk ohälsa uppleva ett lågt psykiskt välbefinnande. På samma sätt kan personer med psykiatriska tillstånd uppleva psykiskt välbefinnande. Suicid kan vara ett utfall av psykisk ohälsa, men kan också ha andra bidragande orsaker såsom fysisk ohälsa eller stora förändringar i livet.
Figuren ”Modell för at beskriva hur begrepp inom området psykisk hälsa förhåller sig till varandra” visar vad som ingår i de båda begreppen. (Illustration från Sveriges Kommuner och Regioner.)
Statistik för självmord
Enligt Folkhälsomyndighetens undersökningar har de flesta barn och vuxna i Sverige en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. I en undersökning 2024 svarade 84 procent av befolkningen 16 år och äldre att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Även om de flesta har gott psykiskt välbefinnande eller god livstillfredsställelse är psykiska besvär vanligt och den allra vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa i siffror (forsakringskassan.se)
Varje år är det ungefär 1 200 personer i Sverige som tar sitt liv. Runt 40 av dem sker i Värmland. Siffrorna gäller antal säkra självmord, det vill säga fall där man med säkerhet kan säga att självmord var avsikten. Enligt en befolkningsundersökning som Suicide Zero gjort är det 25 procent av Värmlands befolkning som via jobbet känner till någon som tagit sitt liv.
Orsaker till självmordsbeteende
Bakom en självmordshandling behöver inte psykisk ohälsa eller ett psykiatriskt tillstånd finnas, utan andra kriser kan vara en utlösande faktor. Det kan vara en svår livssituation, ensamhet, allvarlig sjukdom, tidigare trauma eller existentiella kriser. Ofta är det flera orsaker i kombination som väcker tankar på att ta sitt liv.
Att fråga om självmordstankar
Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord. Du kan också hjälpa personen att söka mer stöd på annat håll.
Hållbara arbetsplatser
För en säker, hållbar och inkluderande arbetsplats krävs systematiskt och långsiktigt arbetsmiljöarbete. I det arbetet ingår åtgärder som minskar risk för psykisk ohälsa och suicidtankar.
För att få eller behålla hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser kan vi behöva riva osynliga murar.
Ett stödjande arbetsklimat
På varje arbetsplats ska vi sträva efter att ha ett stödjande arbetsklimat och det ska också uppmärksammas och diskuteras. Ett engagerat och effektivt sätt att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en förutsättning för det suicidförebyggande arbetet. Det bör ske genom att stärka friskfaktorerna på arbetsplatserna, få till ett stöttande klimat, minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa och suicid och göra det lätt för den enskilde medarbetaren att få stöd vid behov.
Många medarbetare berättar inte om sina svårigheter i livet och att det kan kännas hopplöst. Det kan exempelvis vara att man anser sig vara svag om man har problem, att man inte ser sig som lojal om man inte orkar, att det kan påverka ens utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och att arbetskamraterna kan se en som en sämre kollega.
Arbetsplatsen behöver skapa en kultur som är stöttande kollegor emellan.
Arbetsplatsen behöver skapa en kultur som är stöttande kollegor emellan och där det är okej att säga till om man har behov av någon form av stödinsats. En god arbetsmiljö är en skyddsfaktor för suicid.
Att förebygga suicid, riskfaktorer och skyddsfaktorer (folkhalsomyndigheten.se)
För dig som chef
Checklista: Förebygga arbetsrelaterade psykiska besvär och ohälsa
Hur ser balansen mellan krav och resurser i arbetet ut? Om kraven är högre än resurserna under en längre tid kan det påverka vår psykiska hälsa. Som chef kan du förebygga arbetsrelaterade psykiska besvär och ohälsa genom att beakta nedanstående frågor:
- Finns det någon möjlighet för medarbetarna att påverka prioriteringsordning av arbetsuppgifter eller arbetsbelastning i verksamheten?
- Är roller, arbetsuppgifter, befogenheter och ansvarsområden tydliga för medarbetarna?
- Utsätts medarbetarna regelbundet för emotionella påfrestningar som att behöva ta snabba etiskt svåra beslut, hantera sjukdomar, dödsfall och hotfulla situationer?
- Förekommer det skift- och nattarbete?
- Är tidspressen stor? Går det att planera arbetstiden utan problem?
- Går det att ta regelbundna raster?
- Vet medarbetarna hur de ska prioritera bland arbetsuppgifterna vid hög arbetsbelastning eller när det inte är full bemanning?
- Vet medarbetarna vem de ska vända sig till för att få stöd i olika situationer?
När du bedömer de här faktorerna är det viktigt att involvera medarbetarna för att identifiera relevanta områden där åtgärder kan vidtas, exempelvis i samband med APT eller medarbetarsamtal.
Kränkande särbehandling, mobbning och stress
Den som utsätts för kränkande särbehandling, mobbning eller trakasserier på arbetsplatsen kan få bestående men. I värsta fall kan kränkande särbehandling utvecklas till mobbning, det vill säga återkommande negativa handlingar över en tidsperiod, riktade mot enskilda eller en grupp.
Utsatthet för mobbning har ett samband med suicidtankar och suicidalt beteende. Konsekvenser av långvarig stress kan vara muskeloskelletala besvär (problem med rörelseorganen), värk, utmattning, psykisk ohälsa, depression med mera. Samtliga av dessa faktorer utgör individuella riskfaktorer för suicidalitet. Även kortvarig stress kan vara en utlösande faktor för en självmordshandling om man redan är sårbar.
För den enskilde medarbetaren kan tidiga insatser vara avgörande.
Människor reagerar olika på arbetsbelastning beroende på återhämtningsförmåga, copingstrategier och resurser i omgivningen. När man befinner sig i en utsatt och problematisk situation kan man vara särskilt känslig för negativ stress. För den enskilde medarbetaren kan tidiga insatser som exempelvis stödsamtal hos företagshälsovården vara avgörande.
Men då arbetsrelaterad stress oftast är en konsekvens av ett samspel mellan miljöfaktorer och individuell sårbarhet, måste medarbetare och arbetsplatsen samarbeta för att minska den arbetsrelaterade stressen. Ser man inte över de organisatoriska eller sociala faktorer som ger upphov till stress, utan fokuserar bara på individens mående och återhämtningsförmåga, kommer inte stressrelaterade problem eller suicidrisk, psykiska besvär och ohälsa kunna förebyggas.
Jämlikhet och inkluderande arbetsmiljö (intranätet)
Region Värmlands arbetsmiljöpolicy
Enligt Region Värmlands arbetsmiljöpolicy ska vår arbetsmiljö stimulera till engagemang. Arbetsklimatet ska karaktäriseras av respekt och tillit och alla ska kunna känna delaktighet och arbetsglädje.
I Region Värmlands arbetsmiljöpolicy sägs bland annat:
”Vid samtliga arbetsplatser inom regionen skall råda en såväl fysiskt, psykiskt som socialt, sund och utvecklande arbetsmiljö där alla medarbetare kan uppleva välbefinnande i sitt arbete. Kränkande särbehandling accepteras inte.
Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas systematiskt som en naturlig del i det dagliga arbetet och integreras i den normala planerings- och uppföljningsprocessen i samverkan mellan chef, medarbetare och skyddsombud. Det ska kännetecknas av en fokusering på ett hälsofrämjande förhållningssätt samt förebyggande arbete och ett aktivt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete med tidiga insatser.”
Skärmdump från webbsidan där Region Värmlands arbetsmiljöpolicy är.
Att prata om psykisk ohälsa och suicid
Det kan kännas svårt att fråga om psykisk ohälsa och självmordstankar. Många är rädda för att säga fel och förvärra situationen. Men så länge du visar omtanke och bryr dig kan det inte bli fel. Det allra viktigaste är att du agerar.
Att prata om psykisk hälsa och självmord är ett viktigt verktyg för att minska risken att en medarbetare tar sitt liv.
När vi skapar arbetsplatser där det är möjligt att prata öppet om känslor kan vi främja en god hälsa och minska risken för psykisk ohälsa. Du som kollega har en viktig roll i arbetet med att förebygga och tidigt hantera situationer om en kollega visar tecken på ohälsa.
Ingen människa ska behöva känna att självmord är den enda utvägen. Tillsammans kan vi skapa ett stödjande och hälsofrämjande arbetsklimat för att bidra till att rädda liv och främja välmående på arbetsplatsen.
Så kan du märka om någon på arbetsplatsen mår dåligt
Om du ser att en kollega eller medarbetare visar tecken på att må dåligt kan du ha en avgörande betydelse. Det kan göra stor skillnad om du tar dig tid att lyssna och vågar fråga hur din kollega mår. Samtalet kan ge tröst och göra det lättare att söka hjälp.
Tecken som kan visa på psykisk ohälsa:
- Drar sig tillbaka och håller sig undan.
- Blir mer tystlåten.
- Börjar få svårt att hålla tider.
- Har humörsvängningar, är arg eller ledsen.
- Pratar om att vara en börda för andra, att livet känns hopplöst.
- Är ofta sjuk.
- Börjar slarva och råkar kanske ut för olyckor.
- Är inte lika engagerad och effektiv som hen brukar vara.
- Har svårt att koncentrera sig och glömmer mer än vanligt.
- Verkar nedstämd och uppgiven.
- Visar tecken på att hen börjat missbruka alkohol eller droger.
För dig som chef
Lär känna dina medarbetare
Du som chef har en viktig roll i att förebygga och hantera situationer där medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa, självmordstankar eller har försökt ta sitt liv. För att upptäcka tidiga varningssignaler på psykisk ohälsa behöver du ta dig tid att lära känna dina medarbetare. Exempel på tecken på att någon mår dåligt ser du ovanför denna chefsruta.
Informationskort
Region Värmland och flera andra regioner har tagit fram ett informationskort om psykisk och fysisk livräddning. Använd gärna råden på kortet och följ qr-koden för att få mer information.
Region Värmlands plastkort i visitkortsstorlek berättar kort om hur du räddar liv vid psykisk kris och hjärtstopp.
Du kan beställa kortet via folkhälsoavdelningen.
Informationskort om fysisk och psykisk livräddning (Vårdgivarwebbben)
BÖRS – ett verktyg för svåra samtal
BÖRS är grundläggande kommunikationsfärdigheter som används inom motiverande samtal. Det är ett verktyg för aktivt och reflektivt lyssnande som består av:
- Bekräfta – genom att lyssna och agera respektfullt.
- Öppna frågor – ställ frågor som kollegan inte kan svara bara ja eller nej på. Öppna frågor bjuder in till att berätta.
- Reflektera – spegla samtalet genom att återkoppla vad du hört/förstått, använd gärna kollegans egna ord.
- Sammanfatta – vad kollegan berättat och beslutat, gärna med kollegans egna ord.
Ta kontakt, våga fråga och våga lyssna
Att prata om hur vi mår kan rädda liv. Det är inte farligt att fråga hur någon mår och du behöver inte vara rädd att göra mer skada med dina frågor. Ge dig tid att lyssna och om det behövs – hjälp personen att få professionellt stöd.
Om du misstänker att någon mår dåligt – ta kontakt, visa att du bryr dig och fråga hur personen mår.
Råd till dig som kollega
Checklista: Om en kollega verkar må dåligt
Om en kollega verkar må dåligt – agera gärna enligt nedan.
- Ta kontakt och visa att du bryr dig. Du kan fråga: Hur är det med dig? Du kan behöva fråga mer än en gång.
- Förklara att du är orolig och berätta varför.
- Visa att du har tid och möjlighet till samtal. Lägg inte över ansvaret på kollegan som mår dåligt att höra av sig.
- Ge din kollega full uppmärksamhet utan att avbryta eller döma.
- Ställ öppna frågor: Hur tänker du då? Kan du berätta mer?
- Lyssna aktivt utan att komma med goda råd.
- Stå ut med att det ibland blir tyst. Att få tid att tänka och formulera sig i sin egen takt har ett värde i sig.
- Visa förståelse. Försök att sätta dig in i kollegans situation och visa medkänsla.
- Låt kollegan själv bestämma hur mycket den vill dela med sig.
- Var medveten om dina gränser. Du ska inte lösa din kollegas problem.
- Stöd kollegan att ta kontakt med närmaste chef.
- Vänta inte med att föreslå professionell hjälp.
För dig som chef
Du som chef har ett särskilt ansvar
Som chef har du ett särskilt ansvar Det kan kännas svårare att öppna sig för sin chef än för sina arbetskamrater. Därför kan det vara bra att gå varligt fram innan du som chef ställer mer direkta frågor om suicidtankar. Men det är oerhört viktigt att du snabbt ger utrymme för ett samtal med en medarbetare som du fått information om eller själv misstänker mår dåligt.
Visa att du bryr dig och att du vill hjälpa.
Visa att du bryr dig och att du vill hjälpa. Prata med medarbetaren på ett personligt och förtroligt sätt. Förklara att du är orolig och berätta varför, genom att nämna vad du har lagt märke till, exempelvis särskilda varningstecken eller förändringar i beteende. Tänk också på att visa respekt och sekretess. Ingen information ska spridas utan medarbetarens samtycke.
Det är inte fel att ha med dina egna känslor i samtalet. En person som mår mycket dåligt kan bli väldigt upptagen av sin egen upplevelse, och glömma att det hen gör påverkar andra människor. Då är det bra att påminna om det. Du kan till exempel säga:
”Jag hör att du känner dig förtvivlad. Det gör mig ledsen att höra hur du har det. Jag finns här och bryr mig om hur du mår”.
Försök att lyssna utan att komma med goda råd, försök att vara så lugn som det går, förklara att du bryr dig och erbjud dig att hjälpa. Ställ gärna öppna frågor som ”Hur tänker du då?” och ”Kan du berätta mer?”.
Försök även att stå ut med att det ibland blir tyst. Att få tid att tänka och formulera sig i sin egen takt har ett värde i sig.
Se till att personen känner sig trygg, tills hen får hjälp. Fråga vem han eller hon kan ringa eller få stöd av, exempelvis en partner eller nära vän. Betona att professionell hjälp finns att tillgå och informera medarbetaren om den hjälp som finns. Sist i dokumentet hittar du länkar till webbsidor med information om var hjälp och stöd finns att få.
Boka ett uppföljande samtal för att fråga hur medarbetaren mår och om det finns något mer du kan göra.
Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Det enda sättet att få reda på om en människa tänker ta sitt liv är att fråga.
Suicidtankar och suicidalt beteende är delar av en komplex process som kan omfatta allt ifrån suicidtankar av olika allvarlighetsgrad till att planera detta och att genomföra en suicidal handling. Tankar och planer på suicid ska alltid tas på allvar. Steget mellan tankar, planer och handling är olika långt för olika individer. Men de flesta tvekar in i det sista och är mottagliga för hjälp av olika slag.
Det är inte farligt att fråga om suicidtankar.
Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Det enda sättet att få reda på om en människa tänker ta sitt liv är att fråga. Våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna. Ett samtal kan räcka långt för den som mår dåligt och kan kännas som en befrielse för personen i fråga och därmed också förebygga suicid. Det är inte farligt att fråga om suicidtankar och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan det vara ett skydd för livet. Det är alltid bättre att göra någonting än att inte agera alls.
Checklista: Våga fråga om liv och död
Om en kollega mår riktigt dåligt är det viktigt att du vågar fråga om det finns tankar kring liv och död. Du kan till exempel fråga:
- Hur är dina tankar kring liv och död just nu?
- Jag är orolig för dig och jag undrar om du har haft tankar på att ta ditt liv? Om du misstänker att kollegan kan vara i riskzonen för att ta sitt liv är det viktigt att ta situationen på allvar.
- Du kan till exempel fråga om kollegan har konkreta planer på hur och när.
- Om den planerade tiden är nära är situationen akut.
Om situationen är akut
- Lämna inte kollegan ensam.
- Kontakta direkt kollegans chef.
- Hjälp kollegan att söka vård på närmaste vårdcentral, psykiatrisk akutmottagning eller kontakta någon annan som kan hjälpa till.
Om situationen inte är akut
- Fråga hur du kan ge stöd.
- Finns det någon anhörig eller vän som kan ge stöd?
- Föreslå professionell hjälp.
- Uppmana kollegan att ta kontakt med närmaste chef.
- Berätta att det finns annat stöd. Sist i detta dokument hittar du länkar till webbsidor med information om var hjälp och stöd finns att få.
För dig som chef
Om det finns misstankar om att en medarbetare har självmordstankar är det viktigt att närma sig med försiktighet och empati. Det enda sättet att få reda på om en människa tänker ta sitt liv är att våga fråga. Den som mår dåligt kan ofta känna en lättnad av att få prata om sina tankar.
Att ha självmordstankar behöver inte innebära att medarbetaren ser självmord som den enda utvägen. Men om du misstänker att medarbetaren kan vara i riskzonen för att ta sitt liv är det viktigt att ta frågan på allvar.
Checklista: Våga fråga om självmordstankar
Om din medarbetare berättar om sina självmordstankar är det viktigt att ta reda på hur tankarna ser ut. Du kan till exempel fråga:
- Hur länge har du haft tankar på att ta ditt liv?
- Har du funderat på hur du ska ta ditt liv?
- Har du planerat när du ska ta ditt liv?
- Har du tillgång till medel för att utföra din plan?
Checklista: Om medarbetaren har en allvarlig avsikt att ta sitt liv
Om din medarbetare har en allvarlig avsikt är situationen akut. Du behöver då:
- Lämna inte din medarbetare ensam.
- Se till att din medarbetare känner sig trygg.
- Fråga om det finns någon partner, nära anhörig eller vän som du kan ringa.
- Betona att det finns professionell hjälp att få.
- Kontakta psykiatrisk akutmottagning när det är bråttom att få hjälp.
I en livsfarligt akut situation ring 112.
Checklista: Om situationen inte är akut
Om situationen inte är akut:
- Uppmana medarbetaren att söka hjälp även om situationen inte är akut då självmordshandlingar ofta är impulsstyrda.
- Fråga om du kan vara till hjälp.
- Undersök om du behöver göra arbetsanpassningar för medarbetaren eller stöd i arbetet.
- Erbjud samtalsstöd. Kontakta HR för att få mer information.
Ta hand om dig själv
Att vara ett stöd för någon som mår dåligt och/eller har självmordstankar är känslomässigt påfrestande. Se till att du inte är ensam i situationen. Involvera alltid närmaste chef och HR-avdelningen. Kom ihåg att du inte är en professionell terapeut och att du inte ska lösa din kollegas problem. Sök eget stöd hos din närmaste chef.
För dig som chef
Ge akt på egna reaktioner
Kom ihåg att vara medveten om dina egna gränser som chef och arbetsgivare. Glöm inte att ta stöd av din chef, chefskollega och HR-avdelningen.
Det kan kännas tungt att få höra att en medarbetare inte vill leva längre. Därför är det viktigt att du är medveten om dina egna reaktioner. Ge dig tid för att reflektera över dina känslor och ta stöd om du behöver. Vetskap om att någon har allvarliga tankar på att ta sitt liv ska du inte bära ensam. Gå aldrig med på att hålla det hemligt. Ta stöd av HR-avdelningen och upphandlat krisstöd.
Efter ett självmord eller självmordsförsök
När en organisation drabbas av en tragisk händelse som ett suicid eller suicidförsök av en medarbetare, behöver arbetsgivaren veta hur hen ska agera på ett professionellt men samtidigt inkännande sätt. Det är viktigt att ha en färdig krisplan som innehåller riktlinjer för hur man ska kommunicera med alla inblandade: medarbetare, anhöriga och eventuellt externa parter.
Om en kollega dör kan det vara bra att samla arbetsgruppen för information, och vid behov ge möjlighet att prata med varandra.
Om en medarbetare försökt ta sitt liv
Det kan vara svårt att hantera ett suicidförsök av en medarbetare. Innan åtgärder vidtas bör man besluta vem som ska kontakta och ge stöd åt medarbetaren. Nedan beskrivs centrala steg när man hanterar ett suicidförsök av en medarbetare.
För dig som chef
Checklista: Rådgör med medarbetaren som gjort suicidförsöket
- Förklara att du är orolig. Erbjud dig att hjälpa till och fråga om det finns något på arbetsplatsen som har skapat problem och bör åtgärdas, till exempel trakasserier, arbetsbelastning eller arbetsledning.
- Fråga om medarbetaren har fått tillgång till professionell eller annan hjälp. Om hen inte fått det, se till att det ordnas.
- För att minska ryktesspridning kan chefen informera arbetskamraterna om händelsen. Men det kräver att medarbetaren vill att arbetskamraterna känner till vad som hänt.
- Fråga vad medarbetaren förväntar sig av dig och var tydlig när du berättar om vad som är möjligt att erbjuda inom arbetsplatsens ram och vad som inte är det.
- Ta stöd av HR-avdelningen eller regionhälsan för en rehabiliteringsplan och återgång till arbetet.
- Återgången till arbetet efter ett suicidförsök måste förberedas ordentligt och diskuteras med medarbetaren. Som stöd för återgång till arbete, upprätta och använd en rehabiliteringsplan och säkerställ att lämpliga åtgärder sätts in för att hjälpa medarbetaren tillbaka till arbetsplatsen och arbete.
- Följ upp återgången och justera åtgärder vid behov, tänk på att det kan vara en lång process och att du behöver ha tålamod.
Om en medarbetare tagit sitt liv
Ett dödsfall påverkar många människor, även på personens arbetsplats. Det är alltid viktigt att uppmärksamma dödsfall hos medarbetare. Att chefen visar omsorg om medarbetarna är viktigt för att underlätta sorgeprocessen. De flesta som drabbas av svår sorg kan härbärgera den och återgå till det vanliga efter att den akuta sorgen klingat av.
När en medarbetare tagit sitt liv kan det finnas personer som är extra sårbara.
Men när en medarbetare tagit sitt liv kan det finnas personer som är extra sårbara på grund av egna erfarenheter av psykiska besvär och ohälsa eller egen suicidalitet. Därför är kommunikationen extra viktig när en medarbetare tagit sitt liv.
För dig som chef
Om en medarbetare tagit sitt liv
Bekräfta dödsfallet och informera HR-avdelningen
När du som chef fått information om att en medarbetare tagit sitt liv ska du kontakta HR-avdelningen. Ta också kontakt med anhöriga, visa medkänsla och respekt för deras förlust och förklara att du finns tillgänglig för stöd och hjälp.
Medarbetarna behöver information
Så snart som möjligt efter besked om dödsfallet bör chefen samla närmaste arbetsgruppen för att berätta vad som hänt. Det är viktigt att även sjukskrivna och föräldralediga får information.
Fakta, empati och respekt vid kommunikation
Utrymme bör ges för diskussion och samvaro. Tänk på att skapa en trygg stämning där medarbetarna får möjlighet att prata om det som hänt och sätta ord på sina känslor och reaktioner, till exempel i mindre grupper eller i enskilda samtal. Informera om stressreaktioner som kan komma under den första tiden såsom ilska, ångest, skuldkänslor, sömnproblem, påträngande minnesbilder etc.
Erbjud stöd till medarbetare
Informera om var medarbetare kan få psykologiskt stöd om de behöver, exempelvis från Sjukhuskyrkan eller jourtelefoner. Vid behov kan du använda dig av företagshälsovården (Regionhälsan för dig som arbetar i Region Värmland) för ytterligare krisstöd. Det går att boka dem för enskilt krisstöd eller för större grupper.
Det finns stöd att få
Efter att de närmaste medarbetarna fått information bör även berörda verksamheter få ett skriftligt formellt meddelande om dödsfallet.
Upprätta en minnesplats
Efter att medarbetarna är informerade finns flera praktiska detaljer att tänka på. Chefen ansvarar för dessa. Ordna eventuellt en minnesstund.
Minnesplats, begravning och flaggning
Följ upp medarbetarnas mående
Reaktioner på dödsfallet kan komma efteråt. Därför behöver du som chef följa upp medarbetarnas välbefinnande de kommande veckorna.
Även när den akuta fasen är över, kan det vara bra att uppmärksamma medarbetarnas behov av stöd vid tillfällen då minnena av dödsfallet kan aktualiseras. Sådana tillfällen kan vara årsdagar, födelsedagar eller andra speciella dagar som kan förknippas med den avlidne.
För dig som chef
Fakta, empati och respekt vid kommunikation
- Innan kommunikation på arbetsplatsen behöver du som chef kontrollera fakta och försäkra dig om den officiella dödsorsaken. Om den tillgängliga informationen är obekräftad bör du förklara att saken är under utredning.
- Använd ett empatiskt och respektfullt språk. Håll dig till fakta och lämna inte ut detaljer som exempelvis metod, plats eller orsak.
- Uppmärksamma om det finns rykten. Påminn medarbetarna om att rykten kan vara både felaktiga, skadliga och orättvisa. Skingra rykten genom att ge korrekt information, som inhämtats från och i samråd med anhöriga.
- Sätt in suicidalt beteende i ett sammanhang, till exempel genom att beskriva suicidhandlingen som en reaktion på outhärdliga problem och känslomässig smärta. Betona att suicidalt beteende är komplext och inte bara beror på en faktor.
För dig som chef
Chefens behov av stöd
Att konfronteras med psykisk ohälsa hos medarbetare och i synnerhet ett suicid eller suicidförsök av en medarbetare, påverkar även chefer. Känslor kan uppstå såsom skuld över stressfaktorer i organisationen som man haft ansvar för eller över att inte ha upptäckt att medarbetaren mådde dåligt.
Sådana känslor är normala och vanligt förekommande, men de kan utgöra en stor belastning för chefernas hälsa och påverka deras arbete. Därför är det viktigt att ha uppsikt över chefers hälsa och erbjuda dem psykologiskt stöd eller rådgivning hos regionhälsan. HR-avdelningen och chefens chef är en viktig resurs i det här arbetet, och vid ett suicid eller suicidförsök bör de ha tät kontakt och följa upp berörd chefs situation och agera bollplank.
Efter en medarbetares död kan det vara lämpligt att iordningsställa ett minnesbord på arbetsplatsen.
Efter att medarbetarna är informerade finns flera praktiska detaljer att tänka på. Chefen ansvarar för dessa.
Eventuellt kan ni anordna en minnesplats med foto på den avlidna, ljus, blomma och en minnesbok som sedan lämnas till anhöriga. Minnesplatsen bör vara uppställd under 10 dagar.
Eventuellt kan också en minnesstund anordnas. Minnesstunden kan utformas på ett personligt sätt, kanske med musik, dikter, och några ord om den avlidne, alternativt en enkel stund med en tyst minut. Informera gärna de anhöriga om att minnesstunden kommer att äga rum och bjud in dem att närvara.
Vid begravningen bör arbetsplatsen vara representerad. Anhöriga bör meddelas om att det finns önskemål att närvara. Bestäm tillsammans i personalgruppen vilka som ska närvara på begravningen.
Planera för inköp av krans eller blommor från arbetsgivaren, alternativt bidrag till allmän fond.
Om verksamheten sätter in en dödsannons bekostas den av verksamheten.
Flaggning kan ske på andra än Region Värmlands officiella flaggstänger efter beslut från utsedd ansvarige chef. Vid dödsfall hissas flaggan på halv stång på dödsdagen alternativt dagen efter dödsbeskedet samt på begravningsdagen.
Riktlinje för flaggning (riktlinje i Vida)
Om en medarbetares närstående tagit sitt liv
När en medarbetare mister en anhörig på grund av suicid kan hen drabbas av starka känslor som gör det svårt att börja arbeta igen. Förlusten och den sorg som personen drabbas av kan påverka arbetsplatsen på många olika sätt. Det kan till exempel ha stor betydelse för koncentrationsförmågan och för förhållandet till arbetskamraterna.
Medarbetare som känner att de får stöd och att någon bryr sig har vanligtvis lättare att återhämta sig. Håll kontakt genom att prata med medarbetaren, både om den dagliga verksamheten och om dennes personliga situation och känslor.
Visa att du bryr dig och ge möjlighet att prata. Fråga med jämna mellanrum hur personen mår. När man pratar med medarbetaren är det viktigaste att lyssna. Om du inte vet hur du ska reagera eller förhålla dig så erkänn det.
Om personen är borta från arbetet, visa att du bryr dig genom att exempelvis skicka ett kort, mejl eller blommor.
För dig som chef
Varje situation kräver individuell bedömning
Chefen kan spela en viktig roll genom att ge stöd till den sörjande personen, till att börja med genom att uppmärksamma förlusten och sorgen. Varje situation kräver en individuell bedömning, och sjukskrivning kan vara aktuellt.
Var flexibel när det gäller arbetstider. När personen kommer tillbaka till arbetet, anpassa arbetsmängden efter dennes önskemål, vissa vill ha en minskad arbetsbörda medan andra föredrar att fortsätta att arbeta som innan. Informera om vilket stöd som finns att få.
Utbildning om suicidprevention
Det är viktigt att vi diskuterar psykisk hälsa och suicidprevention på arbetsplatsen. Region Värmland erbjuder flera olika utbildningar som ökar kunskapen om suicid och suicidprevention och om hur man kan prata om suicid och suicidtankar.
Det är viktigt att arbeta med suicidprevention och det är ett ansvar för hela samhället. Utbildning om suicidprevention behövs därför på flera olika nivåer.
Region Värmland och våra samverkanspartner erbjuder flera olika utbildningar på temat psykisk hälsa och suicidprevention.
För medarbetare i Region Värmland och länets kommuner finns utbildningen Våga fråga, som kan användas i arbetsmiljöarbetet.
För medarbetare inom Region Värmlands hälso- och sjukvård finns utbildningar som grundar sig i riktlinjen Suicidprevention.
Två andra utbildningar är Minska stigmatisering vid psykisk ohälsa och Ofrivillig ensamhet.
Ovanstående är exempel på utbildningar som det finns information om på Vårdgivarwebben.
Utbildningar om psykisk hälsa och suicidprevention (Vårdgivarwebben)
Det finns stöd att få
Det är vanligt att må dåligt ibland. Det finns mycket en kan göra själv för att må bättre och det finns mycket en kollega eller chef kan göra för någon som mår dåligt. Det finns också stöd att få via hälso- och sjukvården och olika föreningar.
- Psykisk hälsa (1177.se)
- Självmordstankar (1177.se)
- Söka vård för psykiska besvär (1177.se)
- Sorg när någon har dött (1177.se)
- Råd och stöd på mejl, chatt och telefon (1177.se)
- Patientföreningar och närståendeföreningar (1177.se)
- Informationskort om fysisk och psykisk livräddning (Vårdgivarwebben)
- Regionhälsan är regionens företagshälsovård (Region Värmlands intranät)
Om stödmaterialet
Syfte och bakgrund till stödmaterialet samt kontaktuppgifter för vidare information.