Parallella seminarier onsdag 22 oktober
Idag har du två olika block med sammanlagt elva pass att välja mellan och många intressanta föreläsare.
Så fungerar det
- Vi erbjuder två seminarieblock per dag.
- Varje seminarieblock innehåller fem till sex olika seminarier.
- Varje seminarium består av upp till fem presentationer som rör ett gemensamt tema.
- För att göra det enklare att hitta rätt seminarium, har vi delat in dem i fyra spår som riktar sig till olika målgrupper:
– Stigma,
– Samhällsinriktad suicidprevention,
– Suicidprevention för yrkesverksamma inom vård och omsorg och
– Särskilda målgrupper. Särskilda målgrupper passar för personer med intresse för ett särskilt ämne.
Välkommen att skräddarsy din konferensupplevelse!
Block 1 – Onsdag klockan 13.15–14.45
1 A Inget om oss utan oss – workshop
Spår: Suicidprevention för yrkesverksamma inom vård och omsorg
Lokal: Gustaf Fröding, plan 3
Inget om oss utan oss
Lina Larhult, samordnare brukarmedverkan, Region Värmland
1 B Efterlevandestöd vid suicid – vi bryter den onda cirkeln av psykisk ohälsa i generationer
Spår: Särskilda målgrupper – personer som vill ha mer kunskap om psykisk hälsa eller suicidprevention för efterlevande, det kan vara personer som arbetar strategiskt med suicidprevention och personer som möter efterlevande i sitt arbete.
Lokal: Lars Lerin, plan 4
- När kommer krissteamet? – När en familjemedlem eller nära vän tar sitt liv
Björn Eklund, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Stockholm - Sorgen efter den som inte orkade leva. Behovsanpassat efterlevandestöd
Ullakarin Nyberg, Norra Stockholms psykiatri och Centrum för Psykiatriforskning, Karolinska Institutet - Hur skapar vi ett proaktivt, jämlikt och behovsanpassat efterlevandestöd?
Pernilla Omerov, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Region Stockholm samt Nationella stödlinjen för psykisk ohälsa och suicidprevention
1 C Medias påverkan på suicid
Spår: Samhällsinriktad suicidprevention
Lokal: Erik Gustaf Geijer, plan 3
- Sammanfattning av FHM-rapporten ”Svenska dagstidningars rapportering om självmord år 2000 och 2020” och Journalistikstudenters kunskaper och attityder om självmordsrapportering: En mini-intervention och pilotstudie
Michael Westerlund, fil. dr., forskningsspecialist inom suicidprevention och medierad kommunikation, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Inkluderande språk
Johanna Nordin, chef för kunskap och påverkan, Mind - Att rapportera om självmord – grundläggande riktlinjer och konkreta exempel
Ebba Klingén, varumärkesansvarig, Suicide Zero och Victor Lundmark, pressansvarig, Suicide Zero - Ungas suicidkommunikation på digitala plattformar
Hanna Hartleb, utredare, Mediemyndigheten, och Michael Westerlund, fil doktor, forskningsspecialist inom suicidprevention och medierad kommunikation, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet, Stockholm
1 D Samverkan vid omhändertagande av personer med återkommande suicidlarm
Spår: Särskilda målgrupper samt suicidprevention inom yrkesverksamma inom vård och omsorg
Lokal: Zarah Leander, plan 3
- Samverkansrutiner i samband med personer som återupprepat utsätter sig för höga skaderisker
Anna-Lena Andersson, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Räddningstjänstens insatser vid suicidlarm
Morgan Miledal, Höglandets Räddningstjänstförbund - Psykologens kunskap om bakomliggande faktorer
Johan Fredin Knutzén, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Psykiatrin och Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Paun Poposki, chefsöverläkare, vuxenpsykiatriska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad
1 E Första hjälpen till psykisk hälsa i Sverige – regionalt arbete i Skåne
Spår: Stigma
Lokal: Selma Lagerlöf, plan 3
- Vad händer i mötet med en självmordsnära person, några reflektioner efter 12 års erfarenheter av MHFA
Britta Alin Åkerman, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Skåne län har en MHFA – kultur och struktur, nycklar för framgång
Jeanette Heilmann, huvudinstruktör, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - MHFA: En integrerad del av vårt arbete för psykisk hälsa och suicidprevention
Susanna Agerius, utvecklingssamordnare, Malmö stad - Lilla kommunens stora satsning att utbilda samtliga medarbetare inom MHFA
Camilla Persson, samordnare, MHFA, Mensur Numanspahic, områdeschef HoO , Louise Palmberg instruktör MHFA, Osby kommun
1 F Suicidpreventiva insatser och verktyg inriktade mot hela befolkningen
Spår: Samhällsinriktad suicidprevention
Lokal: Sola, plan 3 och 4
- Arbetsmiljö och suicidprevention – ett gemensamt arbete för att bryta stigma
Birgitta Hartzell, chef utbildning och kunskapsstöd, Suicide Zero - The Effects of Artificial Blue Light and its Role in Suicide Prevention
Danielle Berglund, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Senare skolstart som hälsofrämjande insats – en förstudie i Stockholms stad
Theresa Lemke, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Myndighetsinflytande på skärmvanor: Från ideologi till strategi
Sebastian Hökby, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Suicidprevention och psykosocial hälsa inom lantbruket - så här kan LRFs omsorgsarbete göra skillnad
Maria Mehlqvist, samordnare för omsorg och arbetsmiljöfrågor, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Block 2 - Onsdag klockan 15.15–16.45
2 A Fokus stigma och suicidprevention
Spår: Stigma
Lokal: Selma Lagerlöf, plan 3
- Tillsammans för att minska stigma – hur gör vi i Värmland?
Sophia Alm, samordnare och delprojektledare, Annika Ode, folkhälsostrateg och delprojektledare, utvecklingsarbete Stigma, och
Helen Hemberg Eriksson, samordnare, Hjärnkoll Värmland - Vill äldre män prata om livet? Samtalsgrupper som gör skillnad
Caroline Lindström, samordnare och projektledare, Riksförbundet Hjärnkoll - Skåne sätter fokus på stigma – om ett pågående utvecklingsarbete
Anna Karin Apelgren, samordnare, Region Skåne - Återhämtningscafeér i östra Skåne
Marie Gassne, inflytandesamordnare, verksamhetsområde vuxenpsykiatrin, Kristianstad, Region Skåne
2 B Hur kan civilsamhället vara en resurs?
Spår: Särskilda målgrupper – personer som vill ha mer kunskap om psykisk hälsa eller suicidprevention i civilsamhället, det kan vara personer som arbetar strategiskt med suicidprevention.
Lokal: Lars Lerin, plan 4
- VISION – det här behöver förändras
Anna Matzinger, Lola Duell Woody med flera, Suicide Zero, MORS - Suicidprevention i praktiken – ett kunskapslyft
Maria Nyberg, Bo Erlandsson med flera, Suicidprevention i väst (SPIV), Kyrkans SOS - Lösningsfokus via påverkan – panelsamtal
Alexandra Björnsson, Anja Näslund med flera, Tim Bergling Foundation, Ing-Marie Wieselgrens stiftelse - Tidig upptäckt och rätt bemötande vid suicidalitet – en satsning på ungas psykiska hälsa
Anna Lundh Kanza El Kadiry, med.dr., överläkare och projektledare, KI/NASP och Tim Bergling Foundation Stockholm
2 C Suicidprevention i transport och offentliga miljöer – från idé till åtgärd
Spår: Samhällsinriktad suicidprevention
Lokal: Erik Gustaf Geijer, plan 3
- Ny forskning om suicidpreventiva insatser
Johan Fredin-Knutzén, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet - Att utreda suicidhändelser i publika miljöer
Johanna Bernström Högblom, Region Örebro län - Suicidprevention för kommunal räddningstjänst
Björn Sund, analytiker och forskare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Karlstads universitet - Suicidprevention på järnväg
Helena Rådbo, Trafikverket - Systematisk suicidprevention i Region Stockholms Trafikförvaltnings spårbundna trafik
Mikaela Pettersson
2 D Att ge stöd till efterlevande
Spår: Särskilda målgrupper – personer som arbetar med eller är intresserade av stöd till efterlevande vid suicid.
Lokal: Zarah Leander, plan 3
- Suicidbubblan – Den suicidala processen från ett anhörigperspektiv
Leif Svanlund, samtalsledare efterlevande stöd suicid, Spes Stockholm, Botkyrka - Kartläggning av efterlevandes behov i Västra Götaland
Lina Bjurström, verksamhetsutvecklare och projektledare, Spes Västra krets Västra Götaland, Göteborg - Efterlevandestöd i Kalmar län – erfarenheter från poliser och efterlevande
Hanna Tuvesson, docent, universitetslektor, Linnéuniversitetet
Cecilia Gamme, folkhälsoutvecklare, Region Kalmar - Internetförmedlad KBT för komplicerad sorg hos efterlevande
Frida Berglund, doktorand, Uppsala universitet - Efterlevandestöd – Postvention i Sverige och internationellt
Inger Händestam, förbundsordförande, Eva Holmqvist, projektledare Spes – Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandestöd, och Anneli Silvén Hagström forskare
2 E Vikten av stöd- och telefonlinjer i det suicidpreventiva arbetet
Spår: Suicidprevention för yrkesverksamma inom vård och omsorg
Lokal: Sola, plan 3, 4
- Att bemöta ångest på suicidpreventiva stödlinjer
Clara Iversen, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Uppsala universitet - Att navigera mellan att lugna och riskhantera när människor söker hjälp för någon annan: samtal med tredje part på suicidpreventiva hjälplinjer
Clara Iversen, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet - 10 år med Sjävmordslinjen på Mind
Rickard Bracken, generalsektreterare, Mind - Patienter med risk för suicid- Hur vi hanterar samtal till 1177 på telefon och Sjukvårdens Larmcentral
Petra Weström, rådgivningssjuksköterska, 1177 på telefon Värmland, och Mia Carlsten, ambulanssjuksköterska och larmoperatör, Sjukvårdens Larmcentral Värmland
2 F Suicidalitet bland äldre – erfarenheter, attityder och vägar till bättre vård
Spår: Särskilda målgrupper – personer som vill ha mer kunskap om psykisk hälsa eller suicidprevention hos äldre, det kan vara personer som arbetar strategiskt med suicidprevention och personer som möter äldre i sitt arbete.
Lokal: Gustaf Fröding, plan 3
- Suicidalitet bland äldre – erfarenheter, attityder och vägar till bättre vård
Sara Hed, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet - Erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården bland äldre vuxna (70+) som gjort ett suicidförsök
Maja Sjöberg, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet - Attityder till suicid och dödshjälp bland personal och arbetsledare inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende för äldre
Stefan Wiktorsson, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet - Suicidalitet hos äldre som har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende: Personal och arbetsledares perspektiv på hur vården kan förbättras
Sara Blom, Sahlgrenska suicidstudier, Göteborgs Universitet