Region Värmland
Delårsrapport 2025

Efter flera år av omställning och underskott har läget förbättrats. Region Värmland har ordning och reda på ekonomin och trenden är tydlig, vi är på rätt väg. En god ekonomi är viktigt, för det ger oss förutsättningar att leverera bra verksamhet till värmlänningarna här, nu och i framtiden.

Steg för steg utvecklas våra verksamheter för att möte värmlänningarnas behov. Vi arbetar för att skapa en mer tillgänglig och jämlik vård för hela Värmland. Ett viktigt steg i den riktningen är att vi under året har skapat fler vårdplatser och ökat telefontillgängligheten. Vi jobbar också på med att vården ska komma närmare värmlänningen, och ett exempel på det är Team Utsocknes i Eda, där personal från kommunen och regionen samarbetar för att patienterna ska få den hjälp de behöver i hemmet. Vidare ligger Region Värmland i topp i landet vad gäller arbetet med att korta köer inom framfall, höftproteser och grå starr. Särskilda resurser har också tillförts för att korta köer inom MR, endoskopi och NPF-utredningar.

Värmlandstrafik fortsätter att vara en viktig del av vardagen för värmlänningarna. Sommarlovsbiljetten har under sommaren gett fler unga friheten att få upptäcka Värmland. Över en halv miljon resor har gjorts under sommaren. Det är över 7000 resor per dag. Samtidigt har X-linjen satts igång i Grums vilket innebär flera hållplatser och ökad tillgänglighet. Resenärer och invånare har ett högt förtroende för kollektivtrafiken. Nöjdhet och den upplevda tryggheten har ökat bland resenärer och invånare och Region Värmland placerar sig nu i topp jämfört med andra regioner.

Under året har också kulturen fått blomstra. Fler unga har fått möjlighet att sommarjobba med kultur, skapa och inspirera andra. Kulturskjuts fortsätter i oförminskad takt och tidiga indikationer visar på att flera tusen ungdomar tagit del av allt från teater till andra aktiviteter som håller unga igång. Ett partnerskap (IOP) med Agera Värmland för att stärka demokratin och motverka polarisering, desinformation och hot mot mänskliga rättigheter har antagits.

Det finns fortfarande utmaningar, men utvecklingen visar tydligt att Region Värmland är på rätt väg – mot en starkare ekonomi, bättre välfärd och högre livskvalitet för alla värmlänningar.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

2. Sammanfattning

Sammanfattning av prognos för måluppfyllnad

Helårsprognosen är att alla regionfullmäktiges effektmål kommer att uppnås delvis 2025. Prognosen innebär en förbättring för effektmålet Hållbar organisation sedan helårsbedömningen i samband med årsredovisningen 2024. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, där prognosen är att vi kommer att ha en ekonomi i balans 2025.

Sammanfattning av resultat, ekonomisk ställning och prognos

Efter analys av utfallet per augusti 2025 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans visar en positiv trend. Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2025 indikerar att trenden är fortsatt positiv. En samlad bedömning av resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation indikerar att regionen kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2025.

Region Värmlands samtliga nämnder har efter augusti en positiv avvikelse mot de beslutade nettokostnadsramarna. Inför 2025 beslutade regionfullmäktige att höja regionskatten med 60 öre från 11,68 till 12,28 kronor. Höjningen motsvarar närmare 420 miljoner kronor vilket fördelades till hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.

3. Förvaltningsberättelse

3.1 Förväntad utveckling

Region Värmland har under året arbetat mot att åter igen få en balanserad ekonomi efter en tuff period med omställning de senaste åren, det bygger fortsatt på att alla delar av organisationen arbetar kostnadsmedvetet och klarar sina fastställda ekonomiska mål. Ekonomi i balans är också viktigt för att klara framtidens ekonomiska utmaningar samt de redan beslutade investeringarna och satsningarna inom Region Värmland.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta framtidens behov, projekt Nya CSK. Projektet är uppdelat på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år.

Tabellen nedan visar den beslutade resultatbudgeten för kommande treårsperiod och är hämtad från Regionplan och budget 2026 med flerårsplan 2027–2028, som beslutades av regionfullmäktige den 11 juni 2025. Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas och vilket resultat som budgeteras årligen. För att nå det budgeterade resultatet krävs att Region Värmlands verksamheter har en fortsatt kostnadsmedvetenhet.

3.2 Den regionala koncernen

Politisk organisation

Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat i ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet.

Regionfullmäktige

I regionfullmäktige sitter 81 direktvalda ledamöter, 38 kvinnor och 43 män. Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen, hur pengarna används samt utser regionens revisorer.

Regionfullmäktiges mandatfördelning

Under mandatperioden 2022–2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre.

Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner. En nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.

Regionstyrelse

Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.

Kultur- och bildningsnämnd

Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör också styrelse för regionens folkhögskolor.

Kollektivtrafiknämnd

Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden tar bland annat fram förslag på regionalt trafikförsörjningsprogram som beslutas av fullmäktige, beslutar om allmän trafikplikt och upphandlar och sluter avtal om allmän kollektivtrafik. Nämnden ansvarar även för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.

Regionala utvecklingsnämnd

Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö. Nämnden arbetar i nära samverkan med privata och offentliga aktörer – kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Patientnämnd

Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvård och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare med avtal.

Hjälpmedelsnämnd

Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.

Kost- och servicenämnd

Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.

Förvaltning

Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning med fem förvaltningsområden. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Ägarintressen, stiftelser, förbund och donationsstiftelser

Region Värmland äger bolag, är huvudman i stiftelser, är medlem i kommunalförbund och samordningsförbund samt förvaltar donationsstiftelser. Alla dessa innebär någon form av ekonomiskt åtagande eller intresse.

Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

Förteckning över bolag som Region Värmland äger helt eller delvis.

• Bussfastigheter i Kristinehamn AB - helägt
• Gångjärnet i Karlstad AB - helägt
• Vistit Värmland AB - helägt
• ALMI Norra Mellansverige AB (ägarandel 18,7 procent)
• Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,7 procent)
• Biljettsamverkan i Mellansverige AB (BIMS AB, ägarandel 15.8 procent)
• AB Transito (ägarandel 5 procent)
• Karlstad Airport AB (ägarandel 5 procent)
• Samtrafik i Sverige AB (ägarandel 2 procent)
• Inera AB (ägarandel 0,16 procent)
• Tågfastigheter AB (ägarandel 0,1 procent)
• Dalslands Kanal AB (ägs till 85,7 procent av stiftelsen för Dalslands Kanals Framtida bestånd)
• Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag
• Vänersamarbetet ekonomisk förening
• Kommuninvest ekonomisk förening (äger Kommuninvest i Sverige AB)
• Offentligägda folkhögskolornas intresseorganisation

Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

Förteckning över huvudmannaskap i stiftelser samt medlemskap i kommunalförbund och samordningsförbund.

• Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Värmlandsoperan, Region Värmland är huvudman tillsammans med Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmland är huvudman tillsammans med bland annat Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands och Örebros läns skogsskola, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Inova Wermland, Region Värmland är en av flera finansiärer
• Stiftelsen Erlandersgården, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Bengt Sonessons Stiftelse, Region Värmland är huvudman
• Kommunalförbund Svenskt Luftambulans (SLA)
• Kommunalförbund Svenskt Ambulansflyg (KSA)
• Samordningsförbund Karlstad (Samspelet; Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner)
• Samordningsförbund Västra Värmland och Norra Dalsland (Arvika, Eda Bengtsfors, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner)
• Samordningsförbund Klarälvsdalen (Hagfors, Munkfors och Forshaga kommuner)
• Samordningsförbund Fryksdalen (Sunne,Torsby och Kils kommuner)

Donationsstiftelser

Förteckning över förvaltande donationsstiftelser.

• Elise och Johan August Widerstrands stiftelse
• Stiftelsen Anna Olanders fond
• Stiftelsen Arvika förening mot tuberkulos fond
• Stiftelsen Bäckströmska fonden
• Stiftelsen Elin Nilssons fond
• Stiftelsen Enoch Danielssons fond
• Stiftelsen Fru Ingrid Nisbeths frisängsfond
• Stiftelsen Karin och Erik Gerdéns minnesfond
• Stiftelsen Lagerlöfska fonden
• Stiftelsen Landaskolans minnesfond
• Stiftelsen Norra Värmlands Gåvomedelsfond
• Stiftelsen Olle Luthmans minnesfond
• Stiftelsen Oscar Mellquists donationsfond
• Stiftelsen samfonden för patienter vid Filipstads sjuhus
• Stiftelsen Ture och Wera Hermans fond
• Stiftelsen Valfrid och Astrid Haglunds fond

3.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetsrisk

Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Den förväntade demografiska utvecklingen är att andelen äldre ökar och andelen unga minskar samtidigt som även andelen personer i arbetsför ålder minskar. Detta innebär att färre ska försörja fler och att skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för det önskade utbudet av välfärdstjänster i länet. Det innebär även ett tryck på regionens ekonomi och är något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Region Värmland har svårt att hitta rätt kompetens och detta leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.

Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Detta kan komma att innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera personer i den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare utifrån Värmland.

Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar. Detta ska balanseras mot behovet av kostnadsmedvetenhet som krävs för att ha en ekonomi i balans i alla verksamheter.

Omvärldsrisk

Region Värmland har under året påverkats av händelser i omvärlden. Inflationen i Sverige och i omvärlden har gått ner till mer normala nivåer men ligger i många länder fortfarande över centralbankernas mål. En lägre inflation har medfört lägre finansiella kostnader för värdesäkring av pensionsskulden än de senaste åren. En lägre inflation har inneburit att Riksbanken har sänkt sin styrränta vilket även påverkat regionens upplåningskostnader positivt.

En trolig risk som följer med om inflationen åter igen tar fart är ökad arbetslöshet. Det skulle i sin tur kunna leda till minskade skatteintäkter, försämrad folkhälsa, ökad ojämställdhet och högre kostnader.

Händelserna i omvärlden har även medfört en ökad risknivå. Krigshot i Europa och osäker utveckling i omvärlden medför ett behov av ökat fokus på beredskaps- och säkerhetsfrågor.

En annan potentiell risk som följer med en osäker omvärld är att utrikeshandeln som Sverige och regionerna är beroende av kan påverkas negativt.

Finansiell risk

Regionens finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker.

Regionen har under 2025 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.

Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose regionens kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Regionen har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade regionen en beviljad checkkredit om 500 miljoner kronor.

Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka regionens finansiella kostnader. Regionens finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Regionens upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 1,6 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.

3.4 Händelser av väsentlig betydelse

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Under 2025 har inflationsläget fortsatt att förbättrats vilket innebär att kostnadernas ökningstakt minskat. Inflationen har dock redan satt sina spår på regionens ekonomi med bland annat ett urholkat realt skatteunderlag, vilket betyder att köpkraften är lägre än före inflationsuppgången.

3.5 Styrning och uppföljning av den regionala verksamheten

Region Värmlands uppdrag, vision och värdegrund

Uppdrag

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.

Vision

Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Värdegrund

Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.

Styrmodell och styrande dokument

Styrmodell

I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på målstyrning och ramstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllelsen följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.

Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.

Styrande dokument

Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Det finns också verksamhetsspecifika lagar och förordningar, som reglerar arbetet för de olika förvaltningsområdena. Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser som regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.

Planering och uppföljning

Planering

Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger nämndernas ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringsförutsättningar och innehåller en preliminär ekonomisk ramfördelning och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. I nämndernas svar på planeringsdirektivet tar nämnderna beslut om sina resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och fastställer regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget 2025 behandlades av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2024. Efter beslut om Regionplan och budget fastställer nämnderna tidigare beslutade resultatmål samt tar beslut om intern ramfördelning på en övergripande nivå.

Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan informeras om i respektive nämnd.

Uppföljning

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognos för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllnaden.

Bedömning av och prognos för måluppfyllnad baseras på olika, för målet relevanta underlag, till exempel bidrag till måluppfyllnad från nedbrutna mål på underliggande organisatoriska nivåer och indikatorer.

Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.

För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllnad. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.

I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.

Intern kontroll

Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.

3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa ekonomisk stabilitet över fler budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en god hälso- och sjukvård och tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling och kultur och bildning. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och att inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning i Region Värmland innebär att:

• Region Värmlands finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås
• verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt
• ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

3.6.1. Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet per augusti 2025 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation visar en positiv trend. Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2025 indikerar att trenden är fortsatt positiv. En samlad bedömning av resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation indikerar att regionen kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2025.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för redovisning av verksamhet och prognos för måluppfyllnad, samt respektive nämnds delårsrapport.

3.6.2 Utvärdering av Region Värmlands effektmål

För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen "Livskvalitet i världsklass" tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål.
Helårsprognosen är att alla regionfullmäktiges effektmål kommer att uppnås delvis 2025. Prognosen innebär en förbättring för effektmålet Hållbar organisation sedan helårsbedömningen i samband med årsredovisningen 2024. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, där prognosen är att vi kommer att ha en ekonomi i balans 2025.

Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Region Värmland bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete som utgår från Agenda 2030 och alla mål bidrar direkt eller indirekt till de globala målen i Agenda 2030 [fotnot 1].

I följande kapitel redovisas:

• helårsprognos för måluppfyllnad för regionfullmäktiges effektmål
• utfall och bedömning av tillhörande indikatorer [fotnot 2]
  
• nämndernas [fotnot 3] prognos för måluppfyllnad för bidragande resultatmål
• ett urval av aktiviteter som utförts i syfte att nå uppsatta mål [fotnot 4].

Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Under år 2025 är målet om en ekonomi i balans det högst prioriterade målet.

Prognos för måluppfyllnad (helår) enligt:

Indikatorer (med utfall till och med augusti månad). Trendpilen visar utvecklingen över tid (över 3 år). Bedömning av utfall av indikatorer görs i jämförelse med samma period i förra årets utfall (jfr fg år) enligt:

[Fotnot 1] Nämndernas resultatmål taggas med hur de förväntas bidra till de globala målen i Agenda 2030. Denna taggning utgör underlag för hur regionfullmäktiges effektmål bidrar till de globala målen i Agenda 2030.

[Fotnot 2] De flesta indikatorer till regionfullmäktiges effektmål följs upp på helår i årsredovisningen. I delårsrapporten synliggörs resultat för helårsindikatorerna från årsredovisningen 2024 för kännedom.

[Fotnot 3] Regionstyrelsens årsredovisning utgör redovisning för regionledningskontorets egen verksamhet, det vill säga nämndens eget ansvarsområde inom förvaltningen.

[Fotnot 4] För en mer komplett bild hänvisas till nämndernas respektive delårsrapporter.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Prognos för måluppfyllnad för effektmålet Trygga och nöjda invånare

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet Trygga och nöjda invånare är att målet uppnås delvis 2025. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2024. Indikatorerna till effektmålet följs upp på helår i årsredovisningen, och här i delårsrapporten synliggörs det senast rapporterade helårsresultatet för kännedom. Prognos för måluppfyllnad i delårsrapporten bygger i första hand på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser.

Indikatorer till effektmålet Trygga och nöjda invånare

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndens resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Trygga och nöjda invånare uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Resultatmål: Innovation och digitalisering med kvalitet och nytta (regionstyrelsen)

Policy för användning av AI i Region Värmland antogs av regionfullmäktige i juni. Antalet automationer har ökat under året vilket bedöms ha lett till minskad administration och högre kvalitet. Större vikt har under första delen av året lagts på åtgärder för att stärka organisationens förmåga till innovation och innovativ kultur.

Resultatmål: God tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)

Stöd till projekt och arrangemang har beviljats i alla regionens 16 kommuner som ett led i arbetet att möjliggöra för kulturverksamhet i hela länet. Insatser för att öka ungas inflytande över det lokala kulturlivet pågår liksom satsningar på att stärka biografernas verksamhet och deras roll som mötesplats.

Resultatmål: Allas möjlighet till eget skapande och deltagande i kulturlivet (kultur- och bildningsnämnden)

Genom ett samarbete mellan Region Värmland, Wermland Opera och folkbiblioteken kan låntagare i nio kommuner i Värmlands län få låna biljett till Wermland Operas konserter i Stora Konsertserien. Många utvecklingsmöjligheter finns för att tillgängliggöra fler kulturverksamheter via bibliotek. För att öka allas möjlighet till delaktighet görs insatser för att öka och sprida kunskapen om den nationella minoritetspolitiken och nationella minoriteters kultur.

Resultatmål: Barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur (kultur- och bildningsnämnden)

För att öka likvärdigheten för barns och ungas tillgång till kultur implementeras och utvecklas subventionssystemet Kulturskjuts. Alla Värmlands 16 kommuner deltar och en första Mötesplats barnkultur arrangerades i april. Drömsommarjobbet riktades om till att dels stötta kommunerna i att erbjuda kultursommarjobb med handledare av hög kvalitet dels göra riktade talangsatsningar. Resultatet blev att 9 kommuner kunde erbjuda kulltursommarjobb för unga i den egna kommunen.

Resultatmål: Trygg och tillgänglig service (kollektivtrafiknämnden)

Kollektivtrafikens marknadsandel av resor med motoriserade fordon ligger kvar på ny grundnivå. Nöjdheten hos invånare och resenärer är överlag bättre och trygghetsbetygen har även de ökat. Troliga orsaker är mildare vinter med färre inställda turer, att resenärerna litar mer på att de kommer fram i tid, att priserna inte höjts så mycket samt det i år lanserade avgiftsfria sommarlovskortet.

Resultatmål: Stödja patienter (patientnämnden)

Under perioden januari-augusti har 1 096 klagomål mottagits, vilket är en minskning jämfört med samma period föregående år. Stödpersoner har erbjudits till alla som har rätt till det och planen för telefontillgänglighet har följts. Arbetet med att förbättra villkoren för barn fortsätter genom att information om patientnämndsverksamheten görs mer tillgänglig för barn och unga vuxna - ett samarbete med Unga Regionutvecklare.

Resultatmål: Måltidsverksamhet med hög kvalitet (kost - och servicenämnden)

Genomförda utvecklingsinsatser inom måltidskonceptet innefattar informationsspridning, uppdaterade kostrutiner samt upphandling av förpackningar och serviceavtal. Förslag på kundundersökning arbetas fram under hösten.

Resultatmål: Tillgänglig och säkrad information (regionstyrelsen)

Systemstöd för hantering av GDPR-efterlevnad, systematiskt informationssäkerhetsarbete och informationshanteringsplaner har avtalats och införandeprojektet beräknas vara klart före årsskiftet. AI-rådet ska testa systems säkerhet och tillförlitlighet så att införandet av olika AI-lösningar sker på ett säkert sätt.

Resultatmål: Hållbar beredskap (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Det pågår, i samarbete med bland annat Försvarsmakten och Länsstyrelsen, ett omfattande arbete för att stärka och öka beredskapen. Bland annat har ett nytt lagerhanteringssystem implementerats för att stödja effektiv lageromsättning samtidigt som arbete pågår inom läkemedelsförsörjningen. En övergripande målbild för SSIK, Sjukvårdens säkerhet i kris och krig, har antagits. Förberedande arbete inför den civila beredskapsövningen Resilient Care 25 som arrangeras av Socialstyrelsen och regionen och som är en del av Sveriges åtagande som NATO-medlem på nationell nivå pågår.

Resultatmål: Genom samverkan skapa stark regional utveckling i hela Värmland (regionala utvecklingsnämnden)

Många insatser har bidragit till en ökad samverkan. En majoritet av representanterna för regionala aktörer har en positiv syn på årshjulet och den gemensamma strukturen för genomförandet av Värmlandsstrategin men strävansmålet om fullständig representation (100 procent) nås inte. Att det ser ut så kan bland annat kan bero på att möjligheten att lämna inspel möjliggjorts vid andra tillfällen eller sena återbud från deltagare som representerar en hel kategori aktörer.

Resultatmål: Tillgänglig vård på lika villkor (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Prognosen är att målet inte nås trots förbättring och positiv trend inom flera delar. Beslut om extra satsning för att öka tillgängligheten har tagits, flera kökortande insatser har genomförts och inom fler områden har tillgängligheten också förbättrats, även om köer inom vissa områden inte minskar i önskad takt på grund av ökat inflöde. 15 nya vårdplatser öppnades under våren. Nya arbetssätt, arbete med produktions- och kapacitetsstyrning samt förstärkt samarbete mellan kliniker är några exempel på pågående utvecklingsarbete.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Prognos för måluppfyllnad för effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland är att målet uppnås delvis 2025. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2024. Indikatorerna till effektmålet följs upp på helår i årsredovisningen, och här i delårsrapporten synliggörs det senast rapporterade helårsresultatet för kännedom. Prognos för måluppfyllnad i delårsrapporten bygger i första hand på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser.

Indikatorer till effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndens resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Resultatmål: Värmlänningarna ska veta vad Region Värmland är och gör (regionstyrelsen)

Regionens kommunikationsavdelning arbetar dagligen med att öka kunskapen om organisationen och samtliga verksamheter, både internt och externt. Exempel på frågor som arbetas med för att öka kunskapen om organisationen och verksamheterna: införlivandet av Visit Värmland som helägt bolag inom Region Värmland, Wermland operas flytt till nya lokaler, och Hälso- och sjukvårdens nya utvecklingsplan.

Resultatmål: Klinisk forskning och utbildning (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Hälso- och sjukvårdens verksamheter arbetar med förbättrade förutsättningar för deltagande i klinisk forskning som en viktig del av utvecklingen som ska integreras i ordinarie vårdverksamhet. Flera verksamheter har ett aktivt forskningsledarskap och fungerade strukturer för kompetensutveckling.

Resultatmål: Folkbildningen ska bidra till delaktighet, personlig utveckling och kompetensförsörjning i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmlands fem folkhögskolor fortsätter att spela en central roll för delaktighet och kompetensförsörjning i länet. Genom ett brett utbud av kurser och riktade insatser har fler fått möjlighet att påverka sin livssituation och närma sig arbete eller vidare studier. Arbetet har omfattat stärkt likarättsperspektiv, samverkan med kommuner och Arbetsförmedlingen samt utveckling av utbildningar som möter samhällsbehov, exempelvis inom vård och omsorg. Studieförbunden fortsätter att vara en viktig aktör för bildning och kultur i länet.

Resultatmål: Ett obundet konst- och kulturliv som kan bidra till demokrati, yttrandefrihet och regional utveckling (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmland ska bidra till att det finns förutsättningar för konstnärer och kulturarbetare att vara verksamma i länet, att främja professionella utövares villkor och verka för konstnärlig frihet. I syfte att bli bättre på att slussa kulturaktörer dit pengarna finns pågår planering för att skapa kunskapsseminarium om kulturella och kreativa branscher för affärs- och företagsrådgivare inom region och kommuner. Arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för kulturella och kreativa branscher pågår och under hösten arrangeras ett antal verkstäder med intressenter inför slutligt fastställande av planen.

Resultatmål: God samverkan genom hela måltidsprocessen (kost - och servicenämnden)

Uppskjuten utbildningsinsats 2024 genomfördes i februari 2025. Utbildningsinsats 2025 genomförs i september. Utbildningarna sker inom nutritionsområdet och ska stärka nutritionens betydelse för hälsa och välmående.

Resultatmål: Stärkt relation till Värmlands kommuner (regionstyrelsen)

Relationen med Värmlands kommuner främjas formellt främst av Värmlandsrådet. Samtidigt pågår ett stort antal samarbeten med en eller flera kommuner inom en mängd olika områden, som till exempel satsningen på barn och ungas hälsa respektive god och nära vård.

Resultatmål: Samverkan och utveckling av vården (hälso- och sjukvårdsnämnden)

En länsgemensam primärvårdsplan har tagits fram tillsammans med länets kommuner. Flera utvecklingsprojekt i syfte att förbättra patientvården och effektivisera resursanvändningen pågår. Några exempel är införande av monitorering och behandlingar i hemmet, digitalisering och mobila lösningar inom medicinsk diagnostik och service och projekt för att skapa en mer sammanhållen och personcentrerad vårdkedja för fokuspersoner med omfattande kontaktbehov inom ramen för Nära vård.

Resultatmål: Skapa förutsättningar för att säkerställa Värmlands kompetensbehov (regionala utvecklingsnämnden)

Arbete har gjorts för att stötta kommunerna i deras arbete med planering och dimensionering av utbildning på gymnasieskola och Komvux. Parallellt har arbete pågått med insamling av kompetensbehov till/med kommuner, bransch- och klusterorganisationer, enskilda arbetsgivare samt internt inom Region Värmland. Handlingsplan för regional kompetensförsörjning är ute på remiss och svaren ska sammanställas i slutet av 2025. Ytterligare konkretisering med prioriterade aktiviteter har lagts till.

Resultatmål: Skapa förutsättningar för ett diversifierat och långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv (regionala utvecklingsnämnden)

Under perioden har ett mer strukturerat arbete inletts för en tydligare styrning av projektmedel och arbete har inletts för att skapa ett mer robust innovationsstödssystem. Vi har också, tillsammans med Norra Mellansverige där Värmland ingår, klättrat i EU:s senaste innovationsranking.

Resultatmål: Smart resande (kollektivtrafiknämnden)

Tätortstrafikens linjenät i Karlstad uppdaterades under sommaren. Dynamisk trafik körs i Säffle och i somras för andra året i rad även i området runt Sunnes tätort. Marknadsandelen för hållbart resande ligger på liknande nivå som förra året. Kollektivtrafikens andel ligger kvar på samma nivå, medan resor med cykel ökat och gång minskat med några procentenheter vardera. Det är fortsatt fler kvinnor än män som reser hållbart.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Prognos för måluppfyllnad för effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa är att målet uppnås delvis 2025. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2024. Några av indikatorerna till effektmålet följs upp på helår i årsredovisningen, och här i delårsrapporten synliggörs det senast rapporterade helårsresultatet för kännedom. Prognos för måluppfyllnad i delårsrapporten bygger på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser samt med hänsyn tagen till utfall för indikator med delårsutfall.

Indikatorer till effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Resultatmål: Stärkta mänskliga rättigheter (regionstyrelsen)

I februari beslutade regionstyrelsen om Handlingsplan barnrätt – en plan för barnets bästa, där bland andra cirka 250 barn på olika sätt varit med i framtagandet. Fokus för hållbarhetsarbetet under första delen av 2025 har legat på att i en högre grad bidra till stärkt hållbarhetsperspektiv i styr- och ledningssystem. Under året har ett utforskande rättighetsbaserat arbetssätt fortgått, vilket gör att fler funktioner kommer att kunna bära kunskapen gemensamt.

Resultatmål: Folkhälsoarbetet ska ge förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen (kultur- och bildningsnämnden)

Under våren 2025 genomfördes folkhälsoveckan där civilsamhälle, kommuner och regionala aktörer samlas för att undersöka hur alla tillsammans kan verka för en bättre folkhälsa i länet, i enlighet med intentionerna i Värmlandsstrategin och Region Värmlands Folkhälsostrategiska plan. Under våren 2025 har data från den nationella befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor analyserats och spridits. Att det finns aktuell och relevant kunskap om befolkningens hälsa är en förutsättning för ett effektivt och strategiskt folkhälsoarbete.

Resultatmål: Bidra till kvalitetsutveckling (patientnämnden)

Analys, fördjupad analys, rapportering, information, dialog och kunskapshöjande insatser har genomförts enligt plan. Information om verksamheten till länets samtliga kommuner pågår. Patientnämndsenheten bidrar med påminnelseprocess till verksamheterna för besvarande av inkomna klagomål och synpunkter till patientnämnden.

Resultatmål: Utveckla och kvalitetssäkra utbud och tjänster inom måltidsområdet (kost- och servicenämnden)

Arbetet med aktiviteter för försörjningsberedskap inom ramen för framtagen Beredskapsplan för måltider och livsmedel med mål om att bygga upp och säkra lagerhållning för minst en månad följer plan. Ny funktionalitet i måltidssystemet ”Nya Matilda” är under planering och test med planerad driftstart hösten 2025.

Resultatmål: Hälsofrämjande och förebyggande vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Ett omfattande arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom bedrivs. Exempel är insatser som fokuserar på levnadsvanor, motiverande samtal, insatser riktade till specifika patientgrupper, ökad tillgänglighet till preventiva tjänster, systematisk screening och patientutbildningar. Arbete med suicidprevention är prioriterad. Värmland har en i nationell jämförelse mycket hög täckningsgrad för vaccinationer. Utvecklingsarbete för systematik koppat till fråga om våld i nära relationer pågår.

Resultatmål: Skapa förutsäningar för en väl utbyggd digital infrastruktur och innovativ digitalisering (regionala utvecklingsnämnden)

Även om vi i stort uppfyllt kriterierna för regionens roll i handlingsplan för digital infrastruktur är Region Värmlands direkta påverkan över utfallet marginell. Utan regional finansiering finns en risk att ojämlikheter mellan kommuner och mellan tätorter och glesbygd ökar. Under 2025 har vikten av mobila uppkopplingar blivit ännu tydligare och mer tid har ägnats åt mobiltäckningsfrågorna. Under våren har intensivt arbete pågått för att sprida information och uppmana aktörer att söka statligt stöd.

Resultatmål: Förutsättningar för god hälsa hos barn och unga ska stärkas (kultur- och bildningsnämnden)

Kraftsamlingen för barns och ungas hälsa pågår. För att lyckas krävs en god samverkan mellan region, kommuner och civilsamhälle. Olika satsningar i syfte att utveckla hälsofrämjande metoder och verktyg för barns och ungas hälsa pågår i samarbete med länets kommuner och civilsamhälle. Folkhälsoveckan genomfördes i april med fokus på förutsättningar för hälsa hos barn och ungdomar.

Resultatmål: Jämställd och jämlik tillgänglighet (kollektivtrafiknämnden)

Servicetrafiken införde nytt systemstöd under våren. Kundnöjdheten för servicetrafiken ökade igen efter den första tidens svårigheter med det nya systemstödet. För att förbättra upplevd tillgänglighet kopplat till avgångstider utvecklas trafikkoncepten dynamisk trafik, som nu även lanserats i Grums, och mixtrafik, som innebär att skoltrafiken öppnas upp för allmänheten. Indikatorerna håller jämn nivå jämfört med samma period föregående år, men utfallet når inte upp till fastställda målvärden.

Resultatmål: God hjälpmedelsförsörjning på lika villkor utifrån individens behov (hjälpmedelsnämnden)

Under delåret har ett förslag som tydliggör begreppet jämlik förskrivning tagits fram. Förslaget ska presenteras i nämnd under hösten. Ett förslag om enhetlig prissättning för hyra av hjälpmedel har godkänts av nämnden och alla huvudmän har rekommenderats att godkänna förslaget. En rad förbättringsåtgärder och förändrade arbetssätt för inkontinensskydd efter nytt upphandlingsavtal har vidtagits. Nätverket för hjälpmedelsfrågor arbetar med frågan att hjälpmedel ska följa med individen kostnadsfritt inom Värmland vid flytt mellan kommuner, ett beslut alla inte följt.

Resultatmål: God, säker och nära vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)

En ny regional handlingsplan för patientsäkerhet 2025–2030 har tagits fram, liksom en gemensam plan för primärvården 2025–2027 tillsammans med länets kommuner. Digital utveckling liksom insatser för att öka tillgången till vård på rätt vårdnivå och samverkan över verksamhetsgränserna är exempel på arbete som bidrar till måluppfyllnad. Till exempel har ett äldrevårdsteam i Karlstad i samarbete med Karlstads kommun invigts. Trots positiva resultat av pågående förbättringsarbete kvarstår utmaningar som hög vårdtyngd, bemanningsproblematik och brist på flexibla vårdplatser. Utfall för flera indikatorer når inte uppsatta målvärden.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Prognos för måluppfyllnad för effektmålet Hållbar organisation

Kommentar
Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet Hållbar organisation är att målet uppnås delvis 2025. Det är förbättring jämfört med den bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2024. Flera av indikatorerna till effektmålet följs upp på helår i årsredovisningen, och här i delårsrapporten synliggörs det senast rapporterade helårsresultatet för kännedom. Prognos för måluppfyllnad i delårsrapporten bygger på aggregerat utfall på regionnivå, nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser samt med hänsyn tagen till utfall för indikatorer med delårsutfall.

Effektmålet Hållbar organisation redovisas delvis uppdelat i de tre perspektiven ekonomisk [fotnot 5], social och miljömässig hållbarhet.

[FOTNOT 5] Ekonomisk hållbarhet redogörs i huvudsak för under egna rubriker i delårsrapporten.

Indikatorer till effektmålet Hållbar organisation – ekonomisk hållbarhet

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad – ekonomisk hållbarhet

Resultatmål: Ekonomi i balans (regiongemensamt resultatmål för alla nämnder)

För mer information om det ekonomiska utfallet på övergripande nivå se 2.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning. För mer information om nämndernas ekonomiska utfall, se 4.2 Nämndanalyser samt respektive nämnds delårsrapport.

Indikatorer till effektmålet Hållbar organisation – social hållbarhet och personal

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad – social hållbarhet och personal

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Hållbar organisation delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Det personalpolitiska programmet består av tre delar: personalpolitisk plan, personalpolicy och arbetsmiljöpolicy. Den personalpolitiska planen innehåller fyra övergripande målområden och långsiktiga strategier för Region Värmland som arbetsgivare.

• Kompetensförsörjning: Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsgivare.
• Arbetsmiljö: Region Värmland ska ha en hållbar arbetsmiljö.
• Arbetsvillkor: Region Värmland ska ha trygga arbetsvillkor i hela organisationen.
• Chef- och ledarskap: Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap.

Under 2025 ska verksamheterna särskilt inrikta sitt arbete på insatser inom målområdena attraktiv arbetsgivare och hållbar arbetsmiljö.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regiongemensamt resultatmål för berörda nämnder)

Flera aktiviteter för att främja kompetensförsörjning har genomförts under perioden, exempel på några aktiviteter är framtagande av bemanningsenhet inom hälso- och sjukvården, där en pilot kommer att startas upp under slutet av året. Syftet med piloten är att undersöka om en bemanningsenhet kan bidra till ett mer effektivt och utvecklat arbetssätt för hantering av korttidsvikarier. Samtidigt har ett arbete inletts för att utveckla metodik och verktyg som stödjer vikarieanskaffning. Målet är att säkerställa kvaliteten i anställningsprocessen för visstidsanställda. En god kvalitet i anställningsprocessen kan bidra till ett gott bemötande och en enhetlig hantering gentemot potentiella medarbetare, vilket är viktigt för att upplevas som en attraktiv arbetsgivare. Befintlig strategisk kompetensförsörjningsplan löper ut under året och framtagande av ny kompetensförsörjningsplan har påbörjats. Aktiviteter för att minska beroendet av hyrpersonal har fortgått under perioden.

Antal omräknade heltider
Med anledning av Region Värmlands mycket allvarliga ekonomiska läge genomfördes en omställning under 2024, vilken innebar en reducering av tjänster. Under 2025 har fokus varit att upprätthålla den genomförda omställningen och att undvika en ökning av antalet omräknade heltider vid jämförelse med december 2024. Berörda nämnder följer utvecklingen inom det egna ansvarsområdet.

I augusti 2025 uppgick antalet omräknade heltider för tillsvidareanställda inom Region Värmland till 8 246. Av dessa var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Vid en jämförelse mellan augusti 2025 och december 2024 framgår att antalet tillsvidareanställda har minskat med 10 omräknade heltider.

Antalet visstidsanställda uppgick till 445 omräknade heltider i augusti 2025 varav 72 procent var kvinnor och 28 procent var män. Vid jämförelse med december 2024 är det en ökning med 138 omräknade heltider. Den främsta orsaken till ökningen är att augusti är en period med många semestervikarier, vilket skiljer sig från december då behovet av tidsbegränsat anställda generellt är lägre.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionala utvecklingsnämnden)

Vid framtagandet av aktiviteter i kompetensförsörjningsplanen för 2025 har verksamhetsutvecklingen de senaste åren kopplats ihop med kompetensbehov framåt i dialog med medarbetarna. Framtagna scenarion ger vägledning i hur verksamheten behöver utvecklas. Slutsatser tas med i fortsatt arbete. Minskningen av antal omräknade heltider tillsvidareanställda beror framför allt på pensionsavgångar som ännu inte ersättningsrekryterats.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kultur- och bildningsnämnden)

Under året har kompetensutveckling inom jämställdhetsanalys och AI-verktyg skett gemensamt inom kultur och bildning. Samtidigt arbetar avdelningarna på olika sätt med kompetensförsörjningsfrågor och kompetensutvecklingsinsatser utifrån identifierade behov inom respektive område. Antalet omräknade heltider tillsvidareanställda liksom antalet omräknade heltider visstidsanställda har båda ökat något.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kollektivtrafiknämnden)

Antal omräknade heltider tillsvidareanställda inom verksamheten har minskat något. Antalet omräknade heltider visstidsanställda har temporärt ökat något till följd av servicetrafikens trafikstart den 1 maj.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (patientnämnden)

På enheten bedrivs ett systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Enheten arbetar utifrån en aktivitetsplan som uppdateras årligen och följs upp tre gånger per termin.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionstyrelsen)

Inom regionledningskontoret har regionen svårt att konkurrera lönemässigt när det gäller specifika kompetenser/funktioner, vilket leder till relativt stor personalomsättning på vissa nyckelpositioner. Antalet omräknade heltider tillsvidareanställda har inte ökat. Antalet omräknade heltider visstidsanställda har ökat på grund av föräldraledigheter, tjänstledighet och längre sjukskrivningar.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Trots utmaningar med rekrytering, särskilt i glesbygdsområden, ses positiva trender inom flera yrkeskategorier, dock råder fortsatt brist inom vissa specialiteter. Övergång från hyrpersonal till fasta anställningar visar på framsteg. Arbete har inletts för att utveckla metodik och verktyg som stödjer vikarieanskaffning. En bemanningsenhet för hantering av korttidsvikarier kommer att testas i pilotform.
Antalet omräknade heltider tillsvidareanställda har inte ökat. Antalet omräknade visstidsanställda har ökat under perioden och förklaras främst genom att vikarier anställs under semesterperioden för att klara sommarbemanningen. Ökningen finns framför allt inom personalgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och skötare.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regiongemensamt resultatmål för berörda nämnder)

Under perioden har arbetet med att implementera friskfaktorer fortsatt inom Region Värmlands verksamheter. Insatser för fortsatt digitalisering av det systematiska arbetsmiljöarbetet är ytterligare aktiviteter som genomförts under perioden. Under våren har ett nytt arbetssätt påbörjats med syfte att rikta förstärkt stöd till de verksamheter som har störst behov och utmaningar kopplade till arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Arbetssättet innefattar bland annat att arbeta systematiskt med analys för att identifiera utmaningar och orsaker och därmed kunna vidta rätt åtgärder.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kultur- och bildningsnämnden)

Alla avdelningar bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avdelningarna har på olika sätt arbetat med friskfaktorerna. Andra exempel är arbete med psykologisk trygghet, tydliga och välkända mål, tydliggörande av roller och ansvar i olika uppdrag, friskvårdsdagar, digitalisering och effektivisering av administrativa processer för att skapa bättre förutsättningar för medarbetarnas arbetsmiljö, likarättsutbildning och tematiska arbetsplatsträffar med fokus på att skapa en god arbetsmiljö.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kollektivtrafiknämnden)

Hög trivsel, engagemang och tidiga insatser är faktorer som bidragit till låg sjukfrånvaro. Arbetet med friskfaktorer omfattar tidiga insatser, kontinuerlig dialog med medarbetare och fokus på att stärka frisknärvaron. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet och uppföljning skapas förutsättningar för att behålla den låga sjukfrånvaron.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionala utvecklingsnämnden)

Sjukfrånvaron är relativt sett låg och jämnt fördelad mellan kvinnor och män.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (patientnämnden)

Enheten arbetar i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Värdegrundsfrågor är en naturlig del av det dagliga arbetet, möten och diskussioner. Uppföljning av mål, prioriteringar och fokus för perioden görs tertialvis.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionstyrelsen)

Under perioden har en chefsöversyn genomförts. Översynen innefattar nulägeskartläggning av chefsstruktur, definition av chefens roll och analys av olika områden/chefers förutsättningar samt förslag på åtgärder framåt. Sjukfrånvarokvoten ligger för perioden på en högre nivå än tidigare år.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Systematiskt och långsiktigt arbete där både förebyggande och hälsofrämjande insatser står i fokus präglar arbetet. Sjukfrånvaron är fortsatt hög i flera delar av verksamheten, men på totalen lägre jämfört med motsvarande period föregående år. En central del i arbetsmiljöarbetet är arbete med friskfaktorer. Friskfaktorerna integreras i verksamheternas rutiner och planer, med målet att skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och kan arbeta hållbart över tid.

Trygga arbetsvillkor i hela organisationen
Under perioden har ett successivt införande av ett nytt schemaläggningssystem påbörjats inom hälso- och sjukvården. De tidiga effekter som hittills kunnat observeras visar på minskad tidsåtgång för schemaläggning. Systemet möjliggör att digitalt visualisera och planera den dagliga bemanningen, vilket också underlättar arbetet med bemanningsplanering. Arbete pågår med att se över löneöversynsprocessen i samband med nya centrala avtal. Målsättningen är att skapa en kvalitetssäkrad process som är mindre tidskrävande. Utveckling av samverkan inom regionen har fortsatt bland annat genom att samverkan integrerats i introduktionsutbildningen för nya chefer.

Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap
Under perioden har flera aktiviteter genomförts eller påbörjats för att stärka chefernas förutsättningar inom Region Värmland. Bland annat arbete med en tydligare introduktion för nya chefer. En vidareutveckling av nuvarande Ledar- och medarbetardeklarationen (LOM) har påbörjats och kommer att fortsätta under hösten. Arbete med att ta fram en modell för utveckling av ledningsgrupper har påbörjats. Ytterligare aktiviteter som pågår innefattar inventering och utveckling av befintliga utbildningar. Under perioden har särskilt stöd och utbildning för att kompetensutveckla chefer i det digitala verktyget för arbetsmiljö genomförts. Implementering av digitalt arbetssätt vid skyddsrond för chefer har fortsatt under perioden.

Resultatmål: Ökad jämställdhet (regionstyrelsen)

Under perioden har arbetet med att vara modellregion för jämställdhetsarbetet genom Sveriges kommuner och regioner (SKR) påbörjats. Såväl politiska företrädare som tjänstepersoner inom flera nyckelfunktioner inom organisationen är engagerade och arbetet med att uppfylla den strategiska handlingsplanen för jämställdhetsintegrering enligt CEMR-deklarationen sprids regionövergripande.

Resultatmål: Respektfulla möten (hjälpmedelsnämnden)

Nämndens ledamöter har tagit del av introduktions- och informationsmaterial. Samtliga ledamöter känner till huvudmannens representation i nätverket för hjälpmedelsfrågor. Målet gällande representation av samtliga huvudmän på nämndens möten nås inte.

Indikatorer till effektmålet Hållbar organisation – internt miljöarbete

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad – internt miljöarbete

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Hållbar organisation delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet sätter gränser för och är den fysiska förutsättningen för liv och samhälle. Region Värmland strävar efter att skapa ett motståndskraftigt och cirkulärt Värmland genom ansvarsfull användning av naturens resurser, stärkt biologisk mångfald och minskat klimatavtryck. Vi är en stor aktör och behöver leda arbetet i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Vår interna Miljöplan 2021–2025 sätter ramarna för miljöarbetet.

Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Ett nytt bilbokningssystem har implementerats som skapar förutsättningar för resursoptimering, ökad flexibilitet och långsiktigt ekonomisk hållbarhet. Särskilt fokus ligger på att minska antibiotikaförskrivningen och resultaten visar att de insatser som görs har god effekt. Andra exempel är införande av digitala arbetssätt och distansarbete för att minska resor och därmed miljöpåverkan, hållbara upphandlingar och minskad användning av engångsprodukter, förbättrad kemikaliehantering och riktlinjer för läkemedelshantering med miljöfokus.

Resultatmål: Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska (regionala utvecklingsnämnden)

Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har minskat jämfört med samma period föregående år. Majoriteten av resorna görs med bil, som har lägre klimatpåverkan än flyg. Resorna kan vara ojämnt fördelade över året, prognosen bygger på att avdelningen reser på samma sätt resten av året.

Resultatmål: Minskad miljö- och klimatpåverkan (kollektivtrafiknämnden)

Utöver att öka andelen hållbart resande i länet överlag strävar kollektivtrafiken också efter att ha hållbara, alltså förnybara, bränslen i sin egen fordonsflotta. Detta gäller bussar, tåg och servicelinjerna. Någon större förändring gällande drivmedel sker inte under 2025.

Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (hjälpmedelsnämnden)

Inget emballage köps. Wellpapp och trä källsorteras och återanvänds som emballage för att skicka varor i. Inför varje möte är alltid ett digitalt möte det första alternativet, det görs sedan ett övervägande om det finns skäl och fördelar med att ha fysiskt möte istället. Resor sker med kollektivtrafik när det är möjligt.

Resultatmål: Hållbar resursförbrukning (regionstyrelsen)

Under året har en reviderad riktlinje för resor antagits som trycker på vikten att använda andra transportsätt än bil vid tjänsteresor. Arbetet pågår med att ta fram en livsmedelsstrategi där hållbarhetsaspekter väger tungt. Genom förtätning i befintliga lokaler har inhyrda lokaler för administrativ verksamhet minskat. I samband med detta har i princip inga inköp av möbler gjorts utan det mesta har återanvänts.

Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (kultur- och bildningsnämnden)

Interna och digitala alternativ väljs i första hand vid mötesbokningar och deltagande i konferenser och utbildningar. Vid nämndmöten ute i länet sker samåkning i regionens bilar. Miljömedvetenheten kring hållbara inköp ökar med andelen inköp via avtal. Antalet vegetariska måltider har ökat. Riktlinjer och rutiner för sophantering och återvinning följs. Utveckling av hållbarhetsperspektivet i bidragsarbetet pågår.

Resultatmål: Miljömässig hållbarhet (kost - och servicenämnden)

Målvärden för inköp av närproducerade, ekologiska och svenska råvaror uppnås delvis. Studiebesök till leverantörer av närproducerade livsmedel har genomförts. Med syfte att öka de närproducerade livsmedlen och sprida information arbetar en grupp bestående av kockar och koststrateg med Nära mat i fokus för Region Värmland.

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad - övrigt hållbarhetsarbete

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Hållbar organisation delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Resultatmål: Hållbar fastighetsutveckling (regionstyrelsen)

Arbetet med hållbar fastighetsutveckling är en pågående process som utgår från plan för strategisk fastighetsförvaltning. För närvarande pågår arbete med en lokalförsörjningsplan för öppenvården i Karlstad samt förbättring av mall för riskanalys av underhållsåtgärder. Projektet nya CSK driver teknikutveckling och kompetenshöjning i hela länet.

Resultatmål: Planeringsinriktning för civil beredskap (regionstyrelsen)

I Region Värmland pågår ett aktivt planeringsarbete för att stärka regionens förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar. Projektet Region Värmlands krisorganisation har tagit fram ett utkast till plan för höjd beredskap som beskriver hur förvaltningen ska ledas och organiseras vid höjd beredskap.

3.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetens resultat för perioden och den ekonomiska helårsprognosen är bättre än budget. Detta beror på god kostnadskontroll, ökad finansiering och stabiliserad inflation. Helårsprognosen innebär att en stor del av tidigare års återställningskrav regleras.

3.6.3.1 Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till 705,5 miljoner kronor, vilket var 301,7 miljoner kronor bättre än budget. Detta berodde främst på lägre sociala avgifter och lägre kostnad för köp av verksamhet samt lägre kostnader för läkemedel än budgeterat. Verksamhetens resultat för motsvarande period föregående år var 83,8 miljoner kronor.

Resultat efter finansiella poster uppgick till 630,2 miljoner kronor, vilket var 409,0 miljoner kronor bättre än budget. Resultat efter finansiella poster motsvarande period föregående år var 412,5 miljoner kronor.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med 71,3 miljoner kronor och beror på årets uppgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för motsvarande period föregående år var 508,6 miljoner kronor.

För helåret bedöms verksamhetens resultat uppgå till 634,7 miljoner kronor, vilket är 204,8 miljoner kronor bättre än budget. Detta beror främst på högre intäkter för verksamheten än budgeterat samt högre generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

3.6.3.2 Verksamhetens nettokostnader

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar.

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 7 679,5 miljoner kronor, vilket var 93,5 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade nettokostnader var 7 874,2 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader bedöms uppgå till 11 986,3 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 15,7 miljoner kronor bättre än budgeterat.

3.6.3.2.1 Verksamhetens intäkter

I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel avgifter. Riktade statsbidrag och andra anslag kan erhållas för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår.

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 547,2 miljoner kronor, vilket var 38,3 miljoner kronor (2,5 procent) högre än föregående år, detta berodde främst på ökade riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården.

Verksamhetens intäkter är 12,6 miljoner kronor högre än budget, detta beror främst på ökade riktade statsbidrag.

För helåret bedöms intäkterna uppgå till 2 383,2 miljoner kronor, vilket är 66,3 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen består främst av ökade riktade statsbidrag.

3.6.3.2.2 Verksamhetens kostnader

I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, köp av tjänster, läkemedel och material och varor.

Verksamhetens kostnader uppgick till 8 955,6 miljoner kronor, vilket var 58,7 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än föregående år.

För helåret bedöms verksamhetens kostnader uppgå till 13 950,5 miljoner kronor vilket är 25,4 miljoner kronor högre än budgeterat.

Nedan följer en mer ingående beskrivning av de olika kostnadsslagen.

3.6.3.2.2.1 Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 4 438,6 miljoner kronor, vilket var 212,6 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 892,6 miljoner kronor, vilket var 97,6 miljoner kronor (3,5 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 545,1 miljoner kronor, vilket var 233,9 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. De lägre pensionskostnaderna beror på lägre inflation.

Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 961,0 miljoner kronor, vilket var 77,9 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. De lägre kostnaderna för sociala avgifter beror främst på sänkning av personalomkostnadspålägget (PO-pålägget).

Personalkostnaderna var 81,8 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen består främst av lägre kostnader för sociala avgifter till följd av sänkning av PO-pålägg samt lägre kostnader för bemanning inom hälso- och sjukvården.

För helåret bedöms personalkostnaderna uppgå till 6 922,4 miljoner kronor vilket är 112,0 miljoner kronor bättre än budgeterat. Avvikelsen består främst av lägre kostnader för sociala avgifter till följd av sänkning av PO-pålägg samt bemanning inom hälso- och sjukvård.

3.6.3.2.2.2 Köp av verksamhet

Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 1 650,2 miljoner kronor, vilket är 5,8 miljoner kronor (0,4 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Kostnaden för köp av verksamhet var 49,8 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen består främst av lägre kostnader för trafikavtal till följd av inflationen och köpt hälso- och sjukvård.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 2 559,3 miljoner kronor, vilket är 24,2 miljoner kronor sämre än budget. Avvikelsen beror främst på köpt hälso- och sjukvård och vägs delvis upp av en återbetalning gällande skattelättnader för biogas inom kollektivtrafiken.

3.6.3.2.2.3 Verksamhetsanknutna tjänster

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 316,4 miljoner kronor, vilket är 1,4 miljoner kronor (0,4 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 7,7 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde på att vi har en högre kostnad för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 524,1 miljoner kronor, vilket är 57,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror på att vi har en högre kostnad för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård samt högre kostnader för konsulttjänster.

Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 131,7 miljoner kronor, vilket var 6,4 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Kostnaden för inhyrd personal avsåg främst inhyrda läkare (127,8 miljoner kronor) och inhyrda lärare (2,2 miljoner kronor).

För helåret bedöms kostnaderna för inhyrd personal uppgå till 221,7 miljoner kronor, vilket är 38,1 miljoner kronor högre än budgeterat.

3.6.3.2.2.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 992,3 miljoner kronor, vilket var 33,5 miljoner kronor (3,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på högre kostnader för förmånsläkemedel, det vill säga läkemedel förskrivna på recept.

Kostnaderna för läkemedel var 51,3 miljoner kronor bättre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 473,5 miljoner kronor, vilket är 55,0 miljoner kronor bättre än budget.

3.6.3.2.2.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 465,0 miljoner kronor, vilket var 49,9 miljoner kronor (12,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på ökande kostnader för sjukvårdsmaterial samt tekniska hjälpmedel.

Kostnaderna för material var 27,2 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen beror på prisökningar på material och varor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 734,5 miljoner kronor, vilket är 72,1 miljoner högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på prisökningar på material och varor inom hälso-och sjukvård.

3.6.3.2.2.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 181,7 miljoner kronor, vilket var 14,7 miljoner kronor (8,8 procent) högre än föregående år.

Kostnaden för lämnade bidrag var 0,7 miljoner kronor lägre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 261,8 miljoner kronor, vilket är 3,7 miljoner lägre än budgeterat.

3.6.3.2.2.7 Övriga verksamhetskostnader

Kostnaderna uppgick till 911,4 miljoner kronor, vilket var 48,6 miljoner kronor (5,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen består främst på ökade kostnader för lokalhyror och IT-tjänster/licenser.

Övriga verksamhetskostnader var 43,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att utvecklingsarbeten inte startat som planerat samt lägre kostnader för sjukresor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 474,9 miljoner kronor, vilket är 42,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på höga kostnader för våra lokaler och fastigheter.

3.6.3.2.3 Avskrivningar

Avskrivningar används inom redovisning för att fördela kostnaden för en tillgång under tillgångens nyttjandeperiod.

Kostnaderna uppgick till 271,1 miljoner kronor vilket var 3,5 miljoner kronor (1,3 procent) högre än föregående år. Kostnaden var 9,9 miljoner högre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 418,9 miljoner kronor, vilket är 25,1 miljoner kronor högre än budget.

3.6.3.2.4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 6,7 procent högre än motsvarande period föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 5 761,3 miljoner kronor, vilket var 468,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av att den regionala skattesatsen höjdes 2025 med 60 öre till 12,28 procent.

Periodens budgeterade skatteintäkter uppgick till 5 798,7 miljoner kronor.

För helåret bedöms skatteintäkterna uppgå till 8 690,0 miljoner kronor, vilket är 8,0 miljoner kronor sämre än budget. Avvikelsen beror på att arbetsmarknadens återhämtning efter lågkonjunkturen går något långsammare än förväntat, vilket innebär att den förväntade utvecklingen av skatteintäkterna har sänkts något.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 2 623,7 miljoner kronor, vilket var 59,7 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde framför allt på högre intäkter i utjämningssystemet samt högre läkemedelsbidrag.

Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 2 479,3 miljoner kronor.

För helåret bedöms generella statsbidrag och utjämning uppgå till 3 931,0 miljoner kronor, vilket är 197,0 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror främst på ökade generella bidrag från staten till regionerna för att minska effekten av den höga inflationsnivå som rått under de senaste åren. En nationell omfördelning av det kommunala utjämningssystemet som medförde ett ökat bidrag har också påverkat Region Värmland positivt.

3.6.3.2.5 Finansiella intäkter och kostnader

I finansiella intäkter och kostnader ingår realiserad avkastning från pensionsmedelsförvaltningen samt orealiserade vinster och förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde påverkar resultatet för Region Värmland.

Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.

Regionen redovisar ett negativt finansnetto på 75,3 miljoner kronor, vilket var 404,0 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Finansnettot var 107,3 miljoner kronor bättre än budget.

För att hantera regionens pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna.

Finansiella intäkter uppgick till 115,7 miljoner kronor vilket var 561,3 miljoner kronor lägre än föregående år. De finansiella intäkterna var 113,0 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

Finansiella kostnader uppgick till 191,0 miljoner kronor vilket var 157,3 miljoner kronor lägre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på lägre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 5,7 miljoner kronor högre än budget.

3.6.3.2.6 Pensionsmedelsförvaltning

Regionfullmäktige har fastställt att 278,0 miljoner kronor ska tillföras pensionsfonden för 2025.

Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 5 261,4 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 7 638,4 miljoner kronor. Bokfört värde var 7 638,4 miljoner kronor.

Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 60 procent aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2025 har varit 1,1 procent.

Tabellen visar totalportföljens och de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn.

Tabellen visar totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

3.6.3.2.7 Låneskuld, likvida medel och kassaflöde

Regionfullmäktige har fastställt Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2025.

Region Värmlands lånevolym uppgick till 520 miljoner kronor.

Region Värmlands upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,0 procent och har idag räntebindningsavtal om totalt 400 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och att skapa en ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Regionens utgående likvida medel uppgick till 684 miljoner kronor.

Likvida medel, upplåning och pensionfond (miljoner kronor)

Kassaflöde
Resultatets kassaflödespåverkan likställs med kassaflöde från den löpande verksamheten. Kassaflöde från den löpande verksamheten ska täcka investeringar, projekt Nya CSK samt placering av pensionsmedel. Därutöver kommer upplåning ske med maximalt 60 procent av utgiften för projekt Nya CSK.

*Exlusive orealiserade vinster och förluster från finansiella omstättningstillgångar.

3.7 Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

Prognosen för årets balanskravsresultat visar ett resultat som uppgår till 401,6 miljoner kronor. Region Värmland har historiska underskott från 2023 och 2024. I och med det prognostiserade överskottet bedöms regionen kunna återställa del av tidigare års underskott. Vid utgången av 2025 beräknas ett kvarvarande historiskt underskott om 10,4 miljoner kronor kvarstå. Det innebär att ytterligare återställning kommer att krävas under kommande år. Handlingsplan för återställande av tidigare års negativa balanskravsresultat återfinns i beslutad regionplan 2026.

Region Värmland förfogar inte längre över en resultatutjämningsreserv. Per den 31 december 2024 uppgick resultatutjämningsreserven till 0 kronor, vilket innebär att inga medel kvarstår.

Balanskravsutredning per 31 augusti redovisas i resultaträkningens not 11.

En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visas nedan.

4. Finansiella rapporter

4.1 Resultaträkning

4.2 Balansräkning

4.3 Noter

Inga väsentliga förändringar har skett av övriga ansvarsförbindelser eller solidariska borgensåtaganden som fanns redovisade i senaste årsredovisningen.

5. Drift- och investeringsredovisning

5.1 Driftredovisning

Driftredovisningen ska innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med föregående års utfall.

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

Nedan redovisas driftsredovisning per nämnd.

5.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.

5.2 Nämndanalyser

Nämndanalyserna innehåller nämndernas kortfattade redogörelse avseende utfall mot tilldelad nettokostnadsram (överskott/underskott). För djupare analys hänvisas till nämndernas egna årsredovisningar.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 51,0 miljoner kronor. Avvikelsen består främst av lägre kostnader för personal och en viss ökning av statsbidrag. En ökad återhållsamhet avseende övriga omkostnader har resulterat i lägre kostnader jämfört med budget. Under året har takten på aktivering av anläggningstillgångar ökat vilket innebär en ökad nivå på avskrivningarna.

Helårsprognosen visar ett underskott på 1,3 miljoner kronor. Det prognostiserade underskottet beror framförallt på ökade aktiveringar av anläggningstillgångar vilket innebär högre avskrivningskostnader.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 103,8 miljoner kronor. Överskottet berodde på något högre intäkter för statsbidrag, återhållsamhet av personal samt lägre läkemedelskostnader än budgeterat.

Helårsprognosen visar ett underskott på 6,4 miljoner kronor. Under hösten genomförs kökortningsinsatser och viss utökning av vårdplatser vilket beräknas öka kostnaderna.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 7,1 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre verksamhetskostnader och under året ännu ej utbetalda bidrag.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,1 miljoner kronor utifrån förslag att omfördela delar av budgeten till ERP-medel.

Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1 miljard kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (ram 155 miljoner kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer.

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 7,1 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre personalkostnader och övriga verksamhetskostnader.

Helårsprognosen visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor.

Kollektivtrafiknämnd

Nämnden visade ett överskott på 22,2 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre indexnivåer i trafikavtalen, den återinförda skattereduktionen för biogas samt effekten av genomförda trafikupphandlingar inom både servicetrafiken och tätortstrafiken i Karlstad. Samtidigt minskade biljettintäkterna till följd av kostnadsfria sommarlovsresor för unga.

Helårsprognosen visar ett överskott på 20,0 miljoner kronor.

Hjälpmedelsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,7 miljoner kronor.

Hjälpmedelsnämndens budget består till stor del av fasta kostnader för personal till kompetenscentrum, kostnader för system, kostnader för frakt samt kostnader för service, administration och lokaler (SAL).

Hjälpmedelsnämnden har svårt att hantera årlig kostnadsökning av löner för personal inom befintlig verksamhet. Prognos för 2025 är dock en budget i balans till viss del på grund av lägre personalkostnader då det uppstått glapp vid ersättningsrekrytering.

Helårsprognosen visar ett överskott på 1,3 miljoner kronor [fotnot 6].

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,6 miljoner kronor. Överskottet förklaras av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,7 miljoner kronor.

Kost- och servicenämnd

Nämnden visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Överskottet berodde på lägre personal- och livsmedelskostnader.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,3 miljoner kronor [fotnot 7].

[Fotnot 6] Hjälpmedelsnämndens ekonomi är delad med de kommuner som ingår i samarbetet och en årlig avstämning görs så att verksamhetens totala kostnader delas enligt avtal. Bedömningen av måluppfyllnad avser endast Region Värmlands del, inklusive kostnader för politikerna i nämnden, men exklusive kostnaderna för lokaler, service och administration, som ligger under regionstyrelsen.

[Fotnot 7] Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

5.3 Investeringsredovisning

Inom Region Värmland delas investeringsutrymmet in i olika delar. Projekt Nya CSK, ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad, är en nyinvestering som särredovisas på grund av sin storlek. Nedan redovisas periodens utgifter samt prognos för årets investeringar.

Regionfullmäktige beslutade för 2025 om ett utrymme för investeringar på 1 110,0 miljoner kronor. Av dessa avsåg 30,0 miljoner kronor redan beslutade och pågående investeringar. 180,0 miljoner kronor avsåg återinvesteringar och 15,0 miljoner var avsatta för nya investeringsbeslut under 2025. Under perioden har regionen investerat för 503,6 miljoner kronor. För helåret bedöms investeringsprognosen uppgå till 1 090,0 miljoner kronor.

6. Budgetväxlingar

Omfördelning av budgetramar mellan nämnder ska alltid beslutas av alla berörda nämnder samt av regionstyrelsen.

7. Ordlista

Anläggningstillgång
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav
Intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna.

Balansräkning
Sammanställning över tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, till exempel på bokslutsdagen.

Bemanningskostnad
Kostnader för personal plus kostnader för inhyrd personal.

Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget och driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar eller skulder enligt balansräkningen.

Effektmål
Regionfullmäktiges långsiktiga och övergripande mål. Antas varje mandatperiod och fastställs varje år.

Ekonomi i balans
Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning ska täcka verksamhetens nettokostnader och investeringsbehov.

Extraordinära kostnader eller intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet, inträffar inte ofta eller regelbundet och uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Indikator
Mätbart värde vars utfall är ett av flera underlag som används för att beskriva tillstånd, följa utveckling och prognosticera eller bedöma måluppfyllnad för mål. Kan vara kvalitativ eller kvantitativ.

Intern kontroll
Utgår från genomförda riskanalyser och är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna.

Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Intäkt
Periodiserad inkomst. Värdet av periodens utförda prestationer.

Investeringsbudget cch redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Kostnad
Periodiserad utgift. Värdet av periodens förbrukade resurser.

Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsram, budgetram eller ram
Tilldelat ekonomiskt utrymme att bedriva verksamhet inom.

Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Nyinvesteringar
Investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på verksamhetens inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.

Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

Resultat
Intäkter minus kostnader. Resultatet blir ett överskott (+) eller ett underskott (-).

Resultatmål
Nämndernas mål som ska bidra till att regionfullmäktiges effektmål nås. Kan vara ett- eller fleråriga. Beslutas i nämndens Svar på planeringsdirektiv och fastställs efter beslut om Regionplan och budget. Vissa resultatmål inom effektmålet Hållbar organisation är regiongemensamma.

Resultaträkning
Sammanställning av periodens intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens resultat.

Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.

8. Bilageförteckning

• Region Värmlands delårsrapport 2025
• Bilaga 1: Regionstyrelsens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 3: Kollektivtrafiknämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 4: Kultur- och bildningsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 5: Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 6: Patientnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga7: Hjälpmedelsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 8: Kost- och servicenämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)

Om delårsrapporten

Läs om delårsrapporten.