Dokumentation
Dokumentation Nya perspektiv
Seminarium nr. 20 | 8-9 maj 2025
Inledning
Samverkansarenan Nya perspektiv och det årliga seminariet "Nya perspektiv på styrning och ledning" är länets gemensamma forum för dialog och samverkan på högsta nivå mellan länets 16 kommuner och regionen. Ambitionen är att tillsammans skapa det bästa värdet för Värmlands invånare. Årets upplaga gick av stapeln 8-9 maj och fler än 150 ledande förtroendevalda och förvaltningschefer deltog.
Samverkansarenan Nya perspektiv
Nya Perspektiv jobbar i mellanrummen mellan länets organisatoriska gränser, med gränssnittsfrågor som sträcker sig mellan kommuner och regionen. En gång per år samlas länets ledande förtroendevalda och förvaltningschefer inom barn och utbildning, socialtjänst, vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård inklusive tandvård för att fylla på med kunskap, samverka kring invånarnas behov och för att fokusera på hälsoutvecklingen i länet. I år genomfördes seminariet för 20:e gången.
Sandra Nätt var moderator under seminariet
Värmlänningen – vårt gemensamma varför
– Samverkansarenan Nya perspektiv ska underlätta och vara en möjliggörare för samverkan mellan våra olika organisationer och seminariet lägger grunden för vårt arbete, säger Sandra Nätt, enhetschef för Nya perspektiv. Seminariet är också ett tillfälle att fokusera på hälsoutvecklingen i länet där vi utgår från det politiska inriktningsdokumentet. Dokumentet innehåller våra gemensamma inriktningar, indikationer och ambitionsmål och skapar en gemensam kraft och styrka för att genomföra aktiviteter länet.
– Inför årets seminarium har ambitionen varit att utveckla inriktningsdokumentet för att skapa ett ännu tydligare gemensamt varför och för att tydligt lägga en gemensam grund för arbetet framåt, säger Sandra. Inriktningsdokumentet har därför varit ute på remiss bland länets ledande förtroendevalda och förvaltningschefer.
Åsa Johansson och Malin Hagström
Politisk styrgrupp leder arbetet
Nya Perspektiv leds av en politisk styrgrupp vars arbete sprids genom en beredningsgrupp och olika samverkansgrupper som fungerar som ambassadörer för samarbetet.
Representanter från den politiska styrgruppen, Åsa Johansson (S) och Malin Hagström (S), reflekterade kring det faktum att årets seminarium var det 20:e i raden.
– Mycket har hänt under åren och vi har byggt både en struktur och en kultur för samverkan, säger Åsa Johansson. Vårt gemensamma varför är värmlänningarna! Samverkan är en förutsättning för att saker ska hända och också nödvändigt för att medborgarna inte ska behöva bry sig om vem som hjälper dem med vad. Det kräver engagemang och tid från var och en av oss i region och kommuner.
Uppföljning och gemensamma inriktningsmål krävs också för att arbetet ska gå framåt.
– Det politiskt inriktningsdokument leder oss i arbetet, säger Malin Hagström. Ambitionen är att öka kännedomen om innehållet i det och också att vi tar ägandeskapet av det.
Åsa betonade också att det är i respektive organisation aktiviteter måste ske.
– Det är när vi åker hem härifrån som saker måste börja hända, förändringen ska ske på våra hemmaarenor.
Presentation: Inledningen på seminariet (pdf) Pdf, 670 kB.
Läs mer: Nya Perspektiv
Inledande gruppdiskussion
Efter inledningen fick gruppen diskutera kring två frågeställningar:
Hur kan jag bidra till flödet i systemet och hur kan jag bidra till att samverkan tar nästa steg?
Här sammanfattas några svar:
- Prioritera och följa upp samverkan – skapa tid för samverkansforum, prioritera uppföljning och visa engagemang.
- Delta i processer och stötta på hemmaplan – ta beslut, tillföra resurser, och förtydliga roller.
- Driva kultur och engagemang – agera utifrån helheten, visa tillit, nyfikenhet och våga testa nytt.
- Skapa struktur och tydlighet – stödja lokala exempel, arbeta tvärpolitiskt och samordna insatser.
- Lyssna in medborgarperspektivet – dela erfarenheter från verksamheterna och utgå från medborgarnas behov.
- Mod att testa och ompröva – våga utmana etablerade arbetssätt, pröva nytt och lär av både framgångar och misstag.
- Driva processen lokalt och regionalt – bjud in till samverkan, starta initiativ, skapa planerade möten.
- Tillit och ansvarsfördelning – skapa samsyn, lyssna aktivt och för dialogen vidare.
Mentifrågor till deltagarna
Vem är du?
Var finns du i organisationen?
Hur många gånger har du deltagit?
Tre stora välfärdsreformer på en gång
I den svenska välfärden pågår en omställning mot mer förebyggande, tillgängliga, personcentrerade och samordnade insatser. Tre stora reformer av välfärden pågår samtidigt: den nya socialtjänstlagen, samsjuklighetsutredningen och omställningen till nära vård.
Anders Printz och Lisbeth Löpare Johansson
Anders Printz, jurist, konsult och utredare, och Lisbeth Löpare Johansson, SKR:s samordnare för omställningen till nära vård, beskrev de tre stora reformerna, hur utvecklingen hänger ihop och vad de viktigaste komponenterna i dem alla tre är.
Ny socialtjänstlag från 1 juli 2025
Den nya socialtjänstlagen gäller från 1 juli i år och bygger på tre delar:
- Att ta ett större helhetsperspektiv där människan ses som en helhet med både problem OCH resurser.
- En mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst med en förflyttning till större delaktig i samhället och närmare personerna det berör.
- En mer kunskapsbaserad socialtjänst genom att mäta och följa upp vilken effekt insatserna gör.
Omställningen till nära vård – en nationell rörelse
Omställningen till god och nära vård är en nationell förändring som påverkar hela välfärden. Det handlar om att flytta vård, hälsa och omsorg närmare patienterna och att göra dem delaktiga i arbetet. Målet är att skapa en mer tillgänglig, sammanhållen och förebyggande vård, hälsa och omsorg som utgår från individens behov och livssituation.
– För att få till en hållbar förändring måste vi utgå från människan, säger Lisbeth Löpare Johansson. Det handlar om att vända på perspektivet – att i stället för att utgå från enheter och organisation, utgå från människan och samordna insatser kring dem. Vi har en stor ohälsa i landet som bland annat beror på en reaktiv inställning. Vi behöver göra insatserna mer tillsammans, över huvudmannagränser. Nära vård innebär ett förändra arbetssätt som kräver förändrad styrning och ledning.
Samsjuklighetsutredningen skapar ordning i huvudmannaskapet för beroendevård
Samsjuklighetsutredningen handlar om att samordna vård, behandling och stöd för personer med samsjuklighet.
– I nuläget bollas personer mellan olika instanser och hamnar i limbo, samsjuklighetsutredningen reder i hur vi kan jobba i stället, säger Anders. Nya behov kräver andra sätt att arbeta på och kräver samordning över huvudmannagränser för patientens bästa.
Tre bärande komponenter i de tre välfärdsreformer
Anders och Lisbeth lyfte tre bärande komponenter som finns i alla tre pågående välfärdsreformerna. Alla tre fokuserar på att
- ta patientens/invånare perspektiv,
- arbeta med förebyggande insatser,
- arbete mer med trygghet och tillit.
Hur leder vi omställningen tillsammans?
De nya arbetssätten överlever inte utan tydlig styrning och ledning.
– Alla behöver vara med, allt behöver hänga ihop och alla behöver samverka, säger Lisbeth. Det är en process som man behöver öva på, att lyfta blicken för att ta invånarnas perspektiv. Värmland går i bräschen för arbetet med systemledarskap och vi börjar se en rörelse kring arbete med systemledning och systemledarskap på flera ställen i Sverige.
Arbetet kring systemledarskap på tjänstepersonnivå är i gång i Värmland, men hur går det med det politiska systemledarskapet?
– Att ha modiga politiker är viktigt, säger Lisbeth. Arbetet med de här stora välfärdsreformerna är utmanande och svårt, men också utvecklande och roligt och skapar värde. Allt hänger ihop! Politiken är viktigt för att sätta riktning och skapa förutsättningar för att arbeta på nya sätt.
Hej Sara Josefsson, socialchef Forshaga kommun!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
– Att tiden är samma för alla och det gäller att prioritera klokt, det vi mäter blir av och att vi ibland kan göra färre saker, bara vi gör rätt saker. Har också fått fler flera lärdomar av individers resa i olika system.
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
– Det är en utmärkt möjlighet att lära känna nya kollegor, skapa forum för samverkan som i sin tur underlättar för kommuninvånaren. Det är också en möjlighet till omvärldsbevakning, vad görs bra i länet.
Vad ska du främst lyfta vidare/sprida i dina nätverk?
– Fortsatt fokus på individen och vikten av ledarskap.
Hej Wolmer Edqvist områdeschef, Region Värmland!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
– Att årets seminarium var bland det bästa vi haft! Att vi fortsatt behöver vara nyfikna och intresserade av varandra, oavsett huvudman, om hur vi skapar de bästa förutsättningarna för våra värmlänningar utifrån ett helhetsperspektiv.
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
– Vi som beslutsfattare sitter på ansvaret och möjligheterna för utvecklingen av framtidens Värmland, just därför är den här samverkansarenan otroligt viktig.
Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?
– Det är glädjande att höra att mycket händer och att den nära vården vi utvecklat och utvecklar skapar nationellt intresse. Vi har en styrka med korta beslutsvägar vilket underlättar samarbetet mellan huvudmän. Att vi är modiga och tillåter det kreativa arbetet såväl stort som smått.
Utvecklat politiskt inriktningsdokument ställer högre krav
Varje år tar den politiska styrgruppen för Nya Perspektiv fram ett politiskt inriktningsdokument samt rapporten Aktuellt perspektiv i syfte att styra och följa arbetet med länets hälsoutveckling. I inriktningsdokument bestämmer Värmland gemensamt vilka mål inom välfärdsområdet man ska arbeta med. Det ska spridas i respektive kommun och region och vara ett underlag i den ordinarie planerings- och beslutsprocessen.
Linnea Grankvist och Kristin Törnqvist
– I dokumentet tar Värmland i hand på att tillsammans kraftsamla för att skapa värde för invånarna, säger Linnea. Ambitionen för årets inriktningsdokument har varit att skapa ett ännu tydligare gemensamt varför och lägga en gemensam grund för arbetet framåt. Det har därför varit ute på remiss bland länets ledande förtroendevalda och förvaltningschefer som skickat in synpunkter och utvecklingsförslag.
Nu höjer vi ambitionsnivån för arbetet!
Sedan länge har Nya perspektiv byggt upp en kultur och en struktur för samverkan som håller över tid. Nu är tiden mogen för att ta nästa steg.
– Vi är redo att ta oss an svårare saker, säger Linnea. Det syns i årets inriktningsdokument som från och med nu gäller i fyra år framåt. Det kommer att kräva mer av oss! Den politiska styrgruppens roll behöver tydliggöras med ansvar och mandat att följa upp. Huvudmännens uppdrag är att införa förändringar och också att följa upp dem.
Utgångspunkter för samverkan i dokumentet handlar om:
- Vad blir bäst för invånaren?
- Vi gör det tillsammans.
- Vi tänker på framtiden.
Som tillägg till inriktningsdokumentet finns Aktuellt perspektiv, en rapport som visar indikatorer på hur Värmland ligger till i arbetet mot målen.
– Värmlands ambitionsmål och indikatorer speglar hälsan i befolkningen men är också de områden vi behöver samordna våra välfärdstjänster kring för att kunna påverka och förbättra hälsan. Genom dem mäter vi att vi rör oss i rätt riktning, säger Linnea.
Under 2025 fortsätter arbetet med Värmlands systemledarskap både på tjänstepersons- och politikernivå.
– Ett stort arbete med ambitionsmål och indikatorer behöver ske på lokal nivå, ute i respektive verksamhet och organisation. Politiken behövs också och är viktigt för att sätta riktning och skapa förutsättningar för att arbeta på nya sätt, avslutar Linnea.
Reflektioner från arbetet med det politiska styrdokumentet
- Vi måste ha uthållighet i arbetet (för det går sakta).
- Förankring på ”hemmaplan” i respektive huvudman är svårt, här har vi ett stort arbete kvar att göra.
- Lätt att ett sätt att arbeta i samverkan blir ett ”sidospår” bredvid ordinarie verksamhet.
- Våga testa och var med när andra vill testa.
- Det är en styrka att Värmland har gemensam riktning och målbild för arbetet.
- Systemledarskapet är viktigt.
- Vi behöver mötas och bygga kommunikation i systemet.
- Det händer mycket tack vare chefer och ledare och alla fantastiska medarbetare.
- Håll i och håll ut och efterfråga behov, hinder, resultat.
- Skapa förutsättningar för förändring!
Presentation: Om politiskt inriktningsdokument (pdf) Pdf, 480 kB.
Läs mer: Nya perspektiv (Vårdgivarwebben)
Ångest och missnöje är en stor del av livet
Åsa Lundquist Coey är ledarskapskonsult, författare, föreläsare och doktor i filosofi (PhD) med inriktning på komplexitet och management. Hon har även en magisterexamen i organisation och ledarskap samt en juristexamen. Hon vill avdramatisera den existentiella ångest som präglar mycket av våra liv – och visa att både ångest och missnöje är naturliga inslag i människans vardag.
– Vi formas socialt och drivs av existentiell ångest och makt, säger hon. Vi måste normalisera att människor bär på ångest – och inse hur mycket av våra dagliga beteenden handlar om att hantera varandras inre oro.
Åsa Lundquist Coey
– Ledarskap är en socialt utvecklad förmåga att föra människor in i andra relationer med varandra. Som människor är vi alltid lite missnöjda, även när vi har det bra, det ingår i vår normala existentiella ångest.
Komplexitet är en helt ny vetenskap där Åsa är det första i Sverige med examen och specialistkompetens i området. Denna framväxande vetenskap fokuserar på att förstå och analysera komplexa interaktioner, med särskild tonvikt på människans radikala socialitet, existentiella ångest och de maktdynamiker som präglar organisationer.
Chefer och ledare behöver i högre grad inse att de själva och medarbetarna aldrig är i balans utan att livet består av att ständigt balansera obalans. Och ett tips om man som ledare vill utveckla sitt ledarskap är att lära sig så mycket som möjligt om gruppdynamik. Det gäller även att se över hur belöningssystemet ser ut i organisationen. Om samverkan är ett mål, behöver det också speglas i hur belöningar och drivkrafter är utformade. Vill vi att människor ska samarbeta mer måste det också premieras.
– De allra flesta medarbetare och chefer vill väl och försöker så gott de kan passa in i det sociala spelet, säger Åsa. Men det kan vara hjälpsamt att förstå är att vi alla sitter i maktrelaterade nätverk som består både av samspel och rävspel. Är man medveten om det har man mycket att vinna.
Som ett avslutande, tröstande medskick till alla oss, som efter en arbetsdag funderar över vad vi egentligen gjort på jobbet, skickar Åsa med en lista som vi gör, utan att egentligen har gjort någonting.
- Ångestdämpande åtgärder
- Översatt abstraktioner
- Skapat relationer
- Byggt allianser
- Omdömestränat andra och dig själv
- Påverkat/lobbat/nudgat
– Och kom ihåg när det känns jobbigt: människan består av 70 procent vatten – vi är i princip bara gurkor med ångest, avslutar hon.
Aldrig ska han döda mig – om att överleva incest
Lena Morin Nilsén, grundare och generalsekreterare för nxtME, en organisation som i 13 år hjälpt incestutsatta, delade sin gripande historia där hon växt upp med fysisk och psykisk misshandel i hemmet. Hennes mamma lämnade familjen, men Lena blev kvar, trots mammans återkommande försök att få bort Lena från hemmet. Under åren accelererade övergreppen och han förgrep sig på henne sexuellt under flera års tid.
Lena Morin Nilsén
Lena berättade att det aldrig var någon som pratade om incest i skolan eller någon annanstans, och hon förstod inte vad hon var utsatt för.
– Vi måste ändra på det. Statistiskt sett är 1-2 barn i varje klass utsätta för incest. Vi måste våga prata om det, om jag hade fått frågan eller om vi hade pratat om det i skolan hade jag förstått att jag inte var ensam.
Lena blev till slut räddad av en kvinna som helt sonika tog henne bort från den skadliga miljön. Men, trauman som dessa sätter spår resten av livet och skapar en större risk att hamna i andra utsatta miljöer.
– Det går att må bra även efter sådana här upplevelser, säger Lena. Men det gäller att få tag på de här barnen i tid. För mig själv blev räddningen att börja prata och bearbeta vad jag gått igenom. Jag tog hjälp.
– Låt inte din historia bestämma din framtid. Sluta inte anmäla och våga ställa frågor, avslutar Lena.
Presentation: Aldrig ska han döda mig – om att överleva incest (pdf) Pdf, 819 kB.
Mer info: nxtme.se
Framtidens möjligheter – mod, tillit och kraft att agera och göra skillnad
Det som tar organisationer framåt är människor. Där människor möts händer det saker. I en inspirerande föreläsning delade Ari Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys, civilekonom med magisterexamen i organisation och ledarskap, sina insikter om hur vi kan möta morgondagens utmaningar med mod och beslutsamhet.
Ari Riabacke
Ari menade att det går att skapa en kultur där människor vågar fatta beslut, ta initiativ och tänka nytt även i osäkra tider.
– Ledarskap är att fatta modiga beslut och vara en förebild. Att leda är att gå före, förklarade han, och menade att det inte handlar om att bara nå fram till människor utan att nå in i dem. Vi drivs av både inre och yttre motivation att göra saker, där den inre motivationen är en större drivkraft. Vi behöver ett starkt varför för att motivera oss.
Mod perspektiv och tillit
Ari Riabacke påpekade att vi lever i en värld full av möjligheter, men att våra hjärnor är programmerade att söka säkerhet och följa gruppen. För att bryta detta mönster och våga fatta svåra beslut krävs mod, perspektiv och tillit.
– Många tenderar att ha en övertro på sin egen förmåga, vilket leder till att vi sätter upp mål som är svåra att nå, som att lova oss själva att träna tre gånger i veckan, men i slutändan bara tränar några gånger per år.
I arbetslivet och som ledare handlar det om att skapa en kultur där människor känner sig förstådda och inspirerade att agera utifrån sina egna värderingar och drivkrafter.
– Beslut ska inte fattas på rädslor och farhågor utan på drömmar och förhoppningar
Rädslan för att skapa misslyckanden skapar ännu fler misslyckanden.
Mänsklighet i ledarskapet
En annan viktig insikt som Ari Riabacke lyfte är vikten av att vara transparent och mänsklig i sitt ledarskap. I sina ledarskapskurser uppmanar han ofta ledare att dela med sig av sina egna erfarenheter, värderingar och rädslor med syfte ett att bygga förtroende och tillit i grupper.
– För att forma framtiden och navigera förändring måste vi börja med oss själva. Många ledare kan inte riktigt svara på vilka de är eftersom de inte reflekterat över de. En start kan vara att ställa sig frågor som: Vilka rädslor och värderingar har jag? Vad är viktigt för mig och varför? Vad värdesätter jag mest i livet?
Ari Riabacke avslutade med en kraftfull påminnelse.
– Utan vår historia har vi ingen framtid. Och för att forma den framtiden krävs att vi vågar fatta modiga beslut, bygga tillit och alltid sträva efter att förstå varför vi gör det vi gör.
Mer info: riabacke.se
Vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör
Simon Elvnäs, doktorand och forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, berättade om sin forskningsstudie där han filmat hundratals ledare och kartlagt deras beteenden. Det har visat sig att det finns stora skillnader i vad ledare tror att de lägger sin tid på jämfört med vad de faktiskt lägger den på. Enligt Simon handlar problemet inte om att chefer har för lite tid – utan om att den tid de har är fylld med för många aktiviteter.
Simon Elvnäs
– Alla har exakt lika mycket tid och tiden är rättvist fördelad. Problemet är att vi fyller den tid vi har med för många aktiviteter. Det leder till det som kallas "mängdproblemet", där målen och ansvarsområdena ökar, men effektiviteten minskar, förklarade Simon.
Fem områden för att förbättra ledarskapet
Slutsatserna i studien har lett till fem områden som ledare kan arbeta med för att förbättra sitt ledarskap.
- Balansera tid och aktiviteter
Fokusera på rätt saker och minska mängden oplanerade aktiviteter - Kalibrera din självinsikt och medvetenhet
Chefer måste vara medvetna om sitt eget agerande för att kunna leda effektivt. - Kombinera (ledarskapets delar)
Integrera de olika aspekterna av ledarskap (relationer, strategi, beslutsfattande) - Takta utveckling och lärande
Leda på ett sätt som främjar både personlig och organisatorisk utveckling - Konkretisera uppdrag och roller
Tydliggör mål och ansvar så att alla vet vad som förväntas.
Simons forskning visar att ledare i genomsnitt gör 1 000 saker under en vecka. Trots det säger många att de aldrig jobbat så mycket som nu men ändå känner att de inte kommer i mål.
– Det handlar om ett mängdproblem, säger Simon. Det blir fler aktiviteter, mål och möten men resultaten uteblir. Ledare behöver se över vilka aktiviteter de faktiskt lägger tid på och om dessa verkligen bidrar till det som ska uppnås.
Tillgänglig vs gränslös
En annan viktig insikt från Simons forskning är problemet med fragmentering och splittring i arbetet. Många chefer upplever att de måste jobba utanför arbetstid för att hinna med. Han påpekade att det är en viktig skillnad på att vara tillgänglig och att vara gränslös.
– Gränslöshet innebär att vem som helst kan komma och fråga dig om vad som helst, när som helst och på vilket sätt som helst. Det är inte ett mål.
Ett konkret tips som Simon gav till chefer och ledare är att bli mer strategiska i hur de hanterar sin tillgänglighet: samla liknande aktiviteter till samma tidpunkt på dagen (exempelvis ha alla avstämningsmöten på förmiddagen) för att öka effektiviteten och minska fragmenteringen i arbetet.
Jobba med verkligheten och inte uppfattningen
Att vara ledare handlar om att leda både verksamheter och människor. Generellt ägnar ledare mycket tid åt att informera och instruera andra och väldigt lite tid till att involvera medarbetare, trots att det motiverar oss mer.
– Medarbetarens behov är bakåtriktade och man vill ha uppmärksamhet och feedback på genomfört arbete. Ledarens behov är ofta framåtriktade. Därför är de ledare som investerat tid åt det som hänt bakåt också de som kan gå snabbare framåt. Organisationer behöver därför byggas på ett sätt så att inget arbete som görs på arbetsplatsen görs utan att det uppmärksammas, avslutar Simon.
Hej Bosse Henriksson (M), 2:e vice ordförande Hammarö kommun!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
– Att en del av omställningen av vården handlar om att jobba mer proaktivt, fokusera mer på den enskilda individen, arbeta mer teambaserat exemeplvis i primärvård och vårdcentraler. Vikten av att arbeta gränsöverskridande med patienter med samsjuklighet.
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
– Att få ta del av intressanta föreläsningar och att träffa människor med gemensamma intressen och bolla frågor och idéer som vi har gemensamt är mycket givande.
Vad ska du främst lyfta vidare/sprida i dina nätverk?
– De punkter jag tagit upp ovan vill jag förmedla till kollegor.
Hej Ulrika Nilsson (S), Grums!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
–Jag tar med mig att vi måste jobba på hemmaplan likaväl som i olika forum där vi är tillsammans. Vi behöver diskutera frågorna bredare och inte bara på våra dagar här i Sunne.
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
– Det viktigt för att nätverka, man träffar alltid någon ny. Jag brukar säga att samtalen man för vid middagen på kvällen är underskattade – där pratar man med människor man antagligen inte pratar med så ofta annars.
Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?
– Historierna från ”verkligheten”, man får väldigt många ”aha” när man är på Nya perspektiv: allt ifrån generella föreläsningar till berättelser om hemska upplevelser som verkligen berör.
Hur sjutton kan man ha varit så sjuk och stå här idag?
Åsa Höij berättade om sina erfarenheter av att leva med schizofreni och bipolär sjukdom. Hennes mamma led av psykisk sjukdom och hon blev själv bipolär i tonåren. I och med ett trauma fick hon diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, svår social fobi och gick även in i en lång psykos som höll i sig i över tio år.
I sin föreläsning delade hon en historia om vanföreställningar och paranoia och mötet med tvångsvård, slutenvård och den öppna psykosvården med boendestöd, sysselsättning och färdtjänst.
Åsa Höij
Bemötande och återhämtning
I sina olika myndighetskontakter genom åren lyfte Åsa vikten av bemötande.
– Ett gott bemötande av sjukvårdspersonal och polis i en utsatt situation gör mycket. Även om jag var psykotisk minns jag de gånger jag bemöttes på ett bra sätt. Ett gott bemötande skapar en allians mellan mig och personen jag möter och skapar trygghet.
Strategier för att leva ett gott liv
Vikten av återhämtning var ett annat ämne Åsa berörde.
– Man blir inte helt frisk, men kan få hjälp och hitta strategier för att leva ett gott liv.
Hon lyfte kriterier som samtidigt måste vara uppfyllda för att kunna återhämta sig från sjukdom:
- Den som är drabbad måste själva orka.
- Att ha några viktiga relationer som håller i långsiktigt (Åsa nämnde här ett boendestöd som höll i och ut och som efter fem månaders försök äntligen fick komma in i hennes hus).
- Att man skapar en mening i det som hänt.
- En viss materiell standard måste finnas, exemeplvis ett hem man trivs i och en tryggad inkomst.
Mer info: Åsa Höij
Hej Erik Evestam (C), Region Värmland!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
– Att det är viktigt att våra verksamheter fortsätter samverkan. Som förtroendevald fattar vi ju inte beslut om, eller petar i alla detaljer som styr arbetet. Vår roll är främst att ge möjligheter till att arbetet fortsätter.
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
– För att påminna oss om arbetets betydelse för oss som har ledande funktioner inom kommun och region.
Vad ska du främst lyfta vidare/sprida i dina nätverk?
– Att det är oerhört viktigt att våra medarbetare ute i organisationerna fortsätter samverka och fortsätter riva och sudda ut gränserna för att få en ännu bättre och mer effektiv vård och omsorg för våra medborgare.
Hej Elisabeth Björk (V), Region Värmland!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
– Att vi i Värmland är bra på samverkan och att det är effekten av ett långsiktigt arbete där vi haft det målet. Jag tycker det visar att även om vi är olika bara håller i med en gemensam målsättning under längre tid så kan vi lyckas med det vi vill!
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
– För att kunna få samsyn, gemensam inspiration och skapa relationer med varandra.
Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?
– Hur vi jobbar med ledarskap och hur vi kan vara flexibla samtidigt som vi arbetar mot gemsamma mål.
Hälsoutvecklingen i Värmland - utmaningar och hur vi kan arbeta framåt
Hälsoutvecklingen i länet visar på både förbättringar och oroande trender. Lina Helgerud och Fredrik Granström från folkhälsoavdelningen tog oss igenom aktuella siffror kring hur hälsosituationen ser ut i Värmland och vad vi kan göra för att påverka den. Ett arbete som behövs är kring förutsättningar för hälsa och att minska hälso-gapet som finns mellan olika grupper i vårt län.
Lina Helgerud och Fredrik Granström
– Den självskattade hälsan har försämrats kraftigt de senaste åren, där kvinnor rapporterar de lägsta värdena. Den självskattade hälsan är ett viktigt mått då den har ett bevisat samband med framtida sjuklighet och dödlighet, berättar Fredrik.
Hälsa och ålder – en tydlig koppling
Det är välkänt att hälsotillståndet ofta förvärras med åldern. I Värmland uppger 3 av 10 av personer över 85 år att de har bra hälsa, medan 6 av 10 av dem i åldersgruppen 65-84 år uppger samma sak. Den demografiska utvecklingen visar att andelen äldre personer kommer att öka, vilket ställer ytterligare krav på hälsoarbetet framöver.
Förutsättningar för hälsa
– Vi ska arbeta med grundläggande förutsättningar för hälsa, och då finns det en del områden som vi behöver satsa på som påverkar hälsan långsiktigt och hållbart, berättar Lina.
- Det tidiga livets villkor
- Kunskaper, kompetenser och utbildning
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Inkomster och försörjningsmetoder
- Boende och närmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande och delaktighet
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Det tidiga livets villkor
I det tidliga livets villkor kan tobaksrökning i hemmet ses som en indikator. Andelen barn i Värmlands som utsätts för passiv rökning i hemmet fortsätter att minska men att det finns stora skillnader mellan kommuner i länet.
Utbildningens roll i hälsoutvecklingen
Utbildning och hälsa hänger nära ihop och en viktig indikator att följa är därför andel procent elever med gymnasieexamen inom fyra år. Utöver det finns ett starkt samband mellan utbildning och hälsa, som är kopplat till individens möjligheter att utveckla förmågor, kompetenser och strategier för att förstå och hantera utmaningar och situationer som uppstår i livet.
I Värmland tar totalt 74 procent av eleverna sin gymnasieexamen inom 4 år, en något högre andel tjejer än killar som tar sin examen.
– Vi ser stora skillnader i andel elever som tar gymnasieexamen för elever födda i Sverige (79 procent) respektive födda utanför Europa (47 procent), säger Fredrik.
Även bland elever vars föräldrar har gymnasieexamen eller lägre är andelen elever som tar examen lägre.
– Som det ser ut nu verkar det i många fall nästan krävas att föräldrarna hjälper till för att det ska vara möjligt att klara en gymnasieutbildning, säger Fredrik.
Ekonomi och hälsa
En stabil ekonomi är en annan viktig förutsättning för god hälsa. En femtedel av Värmlands invånare uppger att de haft svårt att betala sina löpande utgifter under det senaste året, vilket är en ökning från tidigare år. Den ekonomiska osäkerheten påverkar inte bara materiella förutsättningar, utan begränsar också individens sociala delaktighet och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.
Alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar bland unga
De senaste tio åren har ungas hälsovanor i Värmland förändrats på flera sätt. Färre unga dricker alkohol och intensivt alkoholbruk har minskat, men utvecklingen har stagnerat på senare år. Tillgången till narkotika har ökat, men ungas användning har inte förändrats. Rökning bland ungdomar har minskat, men snusning har ökat, och nya nikotinprodukter som vitt snus och vejp används allt mer. Dessutom spelar fler minderåriga killar om pengar.
Matvanor, alkohol och tobak bland vuxna
När det gäller vuxnas hälsovanor ser man att matvanorna har blivit sämre. Färre äter frukt och grönt regelbundet, medan konsumtionen av söta drycker har ökat mellan 2021 och 2024. Alkoholbruk är vanligare bland män än kvinnor, och andelen dagligrökare minskar. Däremot använder många unga vuxna (15 procent) dagligen vitt snus.
Tillit och sociala faktorer
Som också påverkar hälsoutvecklingen handlar om tilliten till andra människor. Att vara delaktig i samhället, trivsel på jobbet, lita på människorna i sitt bostadsområde, att ha tillgång till praktiskt stöd och vara delaktig i föreningsliv och sociala aktiviteter ökar sammanhållningen och bidrar till att människor känner tillit till varandra och till olika samhällsinstitutioner.
– År 2024 svarar 69 procent av de vuxna värmlänningarna att de har tillit till andra människor, men för 6 år sedan var det 74 procent, berättar Fredrik.
Vägen framåt
För att förbättra hälsosituationen i Värmland krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete.
– Vi ser att det finns ojämlikhet i hälsa och i förutsättningar för hälsa. För att få en mer positiv utveckling behöver vi stärka skyddsfaktorerna, främja det som skapar hälsa, med utgångspunkt från grupper som har sämst förutsättningar. Vi behöver jobba tillsammans inom alla av våra olika områden, avslutar Lina.
Fler resultat finns på: Folkhälsa i siffror (Vårdgivarwebben)
Presentation: Hälsoutvecklingen i Värmland - utmaningar och hur vi kan arbeta framåt (pdf) Pdf, 416 kB.
Revidering av Aktuellt perspektiv och vägen fram
Varje år tar den politiska styrgruppen för Nya perspektiv fram rapporten Aktuellt perspektiv i syfte att styra och följa arbetet med länets hälsoutveckling.
Sandra Nätt och Daniel Schützer
Sandra Nätt, enhetschef för Nya perspektiv, och regionråd Daniel Schützer (S) lyfte frågor om revidering av rapporten, vilka indikatorer och ambitionsmål som ska gälla och hur vi följer vi upp på ett bättre sätt.
– Vi har ambitionsmålen för att hantera komplexa utmaningar och för att främja önskat läge, säger Daniel. Det vi mäter blir gjort, men om vi mäter allt blir inget gjort. Vitsen är att få till en gemensam utveckling att bygga samverkan på. Det finns ett värde i att följa indikatorer och insatser över tid och vi vill framför allt mäta effekten – får det vi gör effekt för våra invånare?
Vad vet du om indikatorerna i Aktuellt perspektiv?
– Känner alla till att vi kommit överens om indikatorerna och att vi ska följa upp dem? frågade Sandra gruppen retoriskt. Nu när Aktuellt perspektiv ska revideras behöver vi hjälp av hela den här gruppen.
Inriktningsdokumentet uppdateras vart fjärde år. Under en remissrunda som genomförts under vården blev det tydligt att många vill att det ska hända mer konkret under året, exempelvis en önskan om fler lokala dialoger i respektive huvudman.
– Forumen finns ute i länet, och nu gäller det att sätta upp detta på agendan och följa upp, säger Sandra.
Dialog kring arbetet framåt i Aktuellt perspektiv
Deltagarna fick sedan ha dialog kring fyra frågor runt borden för att diskutera indikatorer att arbeta med framåt i Aktuellt perspektiv:
- Hur bidrar ni till att samla och rapportera data för de gemensamma indikatorerna?
- På vilket sätt kan den gemensamma uppföljningen utvecklas?
- Hur ser ni på idén att, i det gemensamma arbetet, fokusera mer på utvalda indikatorer under vissa perioder under vissa perioder, till exempel en fyraårsperiod?
- Hur kan en organisation bidra till att skapa en kultur där uppföljning är ett aktivt verktyg för lärande och utveckling?
Hej Anna-Beata Brunzell, folkhälsochef, Region Värmland!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
–
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
–
Vad ska du främst lyfta vidare/sprida i dina nätverk?
–
Hej Ola Mossberg, kommundirektör Kils kommun!
Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?
–
Varför tycker du att det är viktigt att vara här?
–
Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?
–
Avslutning och framåtblick
Stina Höök (M) regionråd och Hanna Andersson (M), kommunalråd i Eda kommun rundade av seminariedagarna.
– Styrkan med Nya perspektiv är den fantastiska blandningen av både personer och ämnen, det visar dessa dagar där information och statistik blandas med personliga erfarenheter och nätverkande, säger Stina. Frågan nu är hur vi får med det här i vårt vardagliga arbete och vad vi alla kan göra annorlunda?
– Lägger vi för mycket tid på det som inte är viktigt? Och vad gör vi på nästa möte för att de vi ha ansvar för ska få en bra resa i livet?
– Om vi ska ställa om välfärdsutvecklingen, kan vi leda på samma sätt eller måste vi leda annorlunda, frågade sig Hanna. Nya perspektiv och den politiska styrgruppen kan inte göra jobbet, alla måste ta hem det vi gått igenom i sina grupperingar och verkställa i de egna kommunerna.
Avslutningsvis bjöd de in till nästa års seminarium: 7-8 maj 2026.
Charlotte Lindmark: Pessimisten, sjuksköterskan Jeanette och Hoppet
Charlotte Lindmark spelade tre olika karaktärer under hela konferensen där hon synliggjorde mänskliga beteenden och fick gruppen att reflektera och framför allt att skratta.
Mentifråga till deltagarna
Lärde du känna någon ny?
Nytt samverkanspris från 2026
Från 2026 kommer ett nytt samverkanspris delas ut som ska hylla och synliggöra arbete och processer där region och kommun jobbar tillsammans. Fundera över vilket arbete du skulle vilja nominera. Mer information kommer!
Erfarenheter och insikter om Nya perspektiv
I den här videon får du höra flera personer berätta om sina erfarenheter med Nya perspektiv. De pratar om hur samarbetet kändes när det drog i gång, varför det är så viktigt med samverkan och vad vi alla kan bidra med för att lyckas tillsammans.
Fler bilder från dagarna
Om dokumentationen
Om dokumentationen samt kontaktuppgifter för vidare information.