Utlysningar

Följande insatser ska projekten fokusera på:

• Vi vill öka intresset för lärande i alla dess former bland barn och unga. Det kan ske genom strategiskt påverkansarbete och bred samverkan som sträcker sig bortom traditionella utbildnings- och arbetsgivarperspektiv – med fokus på att skapa nyfikenhet, motivation och framtidstro.
• Fler arbetsgivare behöver bli aktiva medspelare i utbildningssystemet. Genom att bidra med insikter om framtidens kompetensbehov kan de hjälpa till att forma utbildningar som är relevanta och attraktiva – både för studerande och för arbetsmarknaden.
• Genom att utveckla digitaliserade utbildningar kan vi erbjuda ett behovsanpassat och tillgängligt utbud – oavsett var människor bor. Det stärker både individers möjligheter och arbetsgivarnas kompetensförsörjning.
• Synliggöra vilka möjliga yrkes- eller karriärvägar som en utbildning leder till.
• Sprida information om vilka olika utbildningsformer, möjliga upplägg och lärmiljöer som finns.

Följande insatser ska projekten fokusera på:

• Inkludera grupper som saknar sysselsättning genom att utveckla och stärka bildningsinsatser som möjliggör inträde på utbildnings- och arbetsmarknaden.
• Ta vara på äldres kompetens och skapa förutsättningar för fler att jobba längre upp i åldrarna.
• Validera och kartlägg reella och formella kompetenser och införa modeller för karriärväxling.
• Ta fram relevanta underlag om kompetensbehov.
• Synliggöra karriärmöjligheter så att studenter och yrkesverksamma i Värmland vill stanna i länet.
• Öka kännedomen om att Värmland erbjuder många spännande och stimulerande karriärmöjligheter. Den bilden blir allt viktigare att kommunicera för att locka fler till att gå längre i utbildningskedjan, få fler att stanna kvar och få fler att flytta hit.
• Utmana och förändra attityder och värderingar som bidrar till den könssegregerade arbetsmarknaden, med målet att skapa mer jämställda och inkluderande miljöer.
• Arbeta aktivt med normkritik, särskilt med fokus på maskulinitetsnormer och machokultur, som ofta påverkar både yrkesval, arbetsmiljö och möjligheten till kompetensmatchning.

Följande insatser ska projekten fokusera på:

• Arbeta för att det finns en utvecklingsagenda med modeller för individuell karriärväxling, livslångt lärande och rörlighet inom och mellan arbetsplatser.
• Arbeta för att förändra synen på lärande. I Värmland finns välfungerade förskolor, grundskolor och gymnasieskolor av hög kvalitet som kan bidra till att motivera och stimulera intresset för livslångt lärande redan i ett tidigt skede.
• Sprida information om vilka olika utbildningsformer, möjliga upplägg och lärmiljöer som finns.
• Öka arbetsgivares kännedom om olika utbildnings- och kompetensutvecklingsformer.
• Stärka förmågan att se vilka kompetenser som kan behövas i framtiden och möjligheter att ställa om till nya arbetsuppgifter. Det innebär att arbetstagarens och arbetsgivarens engagemang och ansvar för livslångt lärande behöver öka.
• Stärka möjligheten i lärande i ett längre perspektiv genom behovsanpassade och jämställdhetsintegrerade universitetsutbildningar och vuxenutbildningar av olika slag.
• Använda validering för att identifiera kunskapsluckor. På en föränderlig arbetsmarknad blir validering ett viktigt verktyg för både arbetssökande och yrkesverksamma för att veta vilka utbildningsinsatser som krävs för att fylla luckorna.

Vem kan söka?

Kommuner, statliga myndigheter, branschinstitut, intresseorganisationer, ekonomiska och ideella föreningar, stiftelser, forskningsinstitut och universitet/högskolor.

Vad kan ni söka för?

Samtliga insatser ska bidra till att Värmlandsstrategin 2040 uppnås. Ert projekt ska bidra till ett insatsområde med tillhörande prioriterat område.

Hur mycket kan ni få i stöd?

Maximalt från Region Värmland, 1 000 000 kronor. För att genomföra ert projekt kan ni få högst 50 procent i medfinansiering från Region Värmland. Resterande 50 procent av budget ska vara offentliga och/eller privata medel.

Finansiering

Medfinansiering ska komma från offentliga och/eller privata aktörer och bestå av kontanta medel eller bidrag i annat än pengar. Med bidrag i annat än pengar menas att ett projekt tillförs ett värde (ej kontanta medel) från någon annan aktör än projektägaren. För att arbetad tid ska kunna räknas som bidrag i annat än pengar ska det tydligt tillföra projektet något.

• Arbetat tid som ska utgöras av projektägarens egen personal eller personal hos en projektpartner ska inte redovisas som bidrag i annat än pengar. Den ska redovisas som kontant medfinansiering och i kostnadsslaget personal.
• Medfinansiären ska aktivt bidra till projektets genomförande. Ett aktivt bidrag kan till exempel vara ett arbete som projektet annars hade varit tvungna att köpa in som en tjänst till projektet.
• Värdet av bidrag i annat än pengar i form av arbetat tid ska anges till 409 kr/timme och inkluderar lönebikostnader.

Om ni har behov av stöd i framtagandet av budget, är ni varmt välkomna att höra av er till vår ekonom Emma Mattsson, emma.mattsson2@regionvarmland.se

När kan ni söka?

Ansökan öppnar 19 september 2025 och stänger 2 november 2025. Beslut förväntas komma i slutet av december 2025.

Hur länge kan projektet pågå?

Den rekommenderade tiden är på ett och ett halvt år till två år. Men det finns möjlighet till dialog kring projektets längd.

Vilka krav, villkor och regler gäller?

• Stark koppling till Värmlandsstrategin 2040 och motivering kring sökt insatsområde och prioriterat område.
• Koppling till Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022–2028.
• Projekten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av processen – från planering till genomförande och uppföljning.
• Bidraget får ej utgöra driftstöd.

Ansökan

Ansökan sker via Min ansökan där ni väljer önskad utlysning (minansokan.se)

Planera er ansökan

Ta hänsyn till kraven ovan.

Projekten ska ha ett regionalt mervärde och en tydlig utvecklingsinriktning.

Projekten ska aktivt arbeta med hållbarhetsaspekterna (miljö, jämställdhet och mångfald) i planering och genomförandet. I ansökan ska det framgå hur projekten förhåller sig till hållbarhetsaspekterna. Alla projekt som beviljas från Region Värmland ska vara jämställdhetsintegrerade.

Ni planerar er budget ifrån faktiska kostnader. Faktiska kostnader är de kostnader som leder till en betalning för projektet. I den faktiska kostnaden kan både personal och material ingå. Exempel på faktiska kostnader kan vara en köpt entreprenadtjänst eller inköpt material. Du styrker dina faktiska kostnader genom att bifoga kopior av fakturor, betalningsbevis, följe - sedlar, avtal med mera.

Genomförandet

Redovisning och utbetalning av beviljat stöd sker i enlighet med våra allmänna villkor för Region Värmlands finansiering.

Projektets kostnader ska särredovisas i stödmottagarens ekonomisystem, på ett särskilt projektkonto/ansvarsenhet/verksamhetskod. Om egen personal/lönekostnader ingår i projektet budget ska dessa omfördelas till projekts separata konto.

Den godkända perioden med start- och slutdatum framgår av Region Värmlands beslut om medel.

Projekten lämnar in en lägesrapport med tillhörande ekonomisk redovisning minst en gång per halvår.

Alla förändringar som kan påverka projektet ska kommuniceras till Region Värmland för att tillförsäkra att projekten kan genomföras enligt intentionerna och att de uppsatta målen kan nås.

Avsluta

En slutrapport ska bifogad i Min ansökan senast en månad efter projektets slut, enligt datum i beslut om stöd.

Slutrapporten ska beskriva hur projektet har genomförts under hela perioden.

Projektets kostnader ska särredovisas i stödmottagarens ekonomisystem, på ett särskilt projektkonto/ansvarsenhet/verksamhetskod. Om egen personal/lönekostnader ingår i projektet budget ska dessa omfördelas till projekts separata konto.

Vid frågor

Vid frågor omm utlysningen, kontakta Emma Andersson emma.andersson4@regionvarmland.se

Vid frågor om budget och ekonomi, kontakta Emma Mattsson emma.mattsson2@regionvarmland.se

En låg utgifts- och investeringsnivå i forskning och innovation är en utmaning i Norra Mellansverige. För att få till stånd innovationer som möter sociala och gröna behov är innovationskapaciteten avgörande. Små och medelstora företag och lärosäten behöver öka sin forsknings- och innovationskapacitet och det innovationsstödjande systemet behöver stärkas. Det finns behov av ökat samarbete mellan företag och lärosäten och uppbyggnad av innovationsmiljöer. Insatser i specifikt mål 1.1 Forskning ska möta dessa behov.

Insatserna inom specifikt mål 1.1 samt 1.4 ska vara kopplade till Norra Mellansveriges tre regionala innovationsstrategier för smart specialisering.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Insatser i specifikt mål 1.2 handlar om att möta utmaningar i näringsliv och offentlig sektor att använda digitaliseringens möjligheter. Det finns behov av att utveckla den digitala mognaden i näringslivet och inom främjarsystemet för att bland annat bidra till att skapa nya affärsmodeller.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Specifikt mål 1.3 fokuserar på att stärka entreprenörskap och omställningsförmåga hos företagen i Norra Mellansverige. Det kan handla om insatser som stimulerar företagare i hela regionen till nyetablering, expansion

och innovation. Detta bidrar till ekonomisk utveckling och en minskad ojämlikhet inom regionen. Strukturer för att utveckla nya typer av affärsmodeller behövs, likaså finns behov av ett samverkande företagsfrämjande system som har förmåga att erbjuda avancerade stödtjänster.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen:Utlysningar Tillväxtverket.

Det specifika målet 1.4 ska möta utmaningar kring kompetensförsörjning inom regionens styrkeområden. Insatserna kan handla om att få näringslivet att arbeta mer strategiskt med kompetensförsörjning. Det kan också handla om insatser som bidrar till ökad kompetens i det företags- och innovationsstödjande systemet om metod för smart specialisering.

Insatserna inom specifikt mål 1.1 samt 1.4 ska vara kopplade till Norra Mellansveriges tre regionala innovationsstrategier för smart specialisering.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Insatserna inom detta särskilda mål ska leda till ett mer hållbart energisystem i Norra Mellansverige. Aktörer i Norra Mellansverige ska öka sin kunskap och förmåga att ta en mer aktiv roll i värdekedjan för energi till exempel som användare, producent, distributör, eller av energi. Möjligheter till investeringar och potential för utveckling av energisystemet i regionen ska ha blivit undersökta. Det är viktigt att insatserna är inkluderande och att projekten är öppna för en bredd av aktörer, branscher och grupper.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Omställningen till en cirkulär ekonomi innebär en omvandling av samhället och är nödvändig för att Norra Mellansverige ska uppnå sina klimatmål och bibehålla näringslivets globala konkurrenskraft. Insatser i det specifika målet ska leda till att resurser i Norra Mellansverige används mer cirkulärt, resurseffektivt och koldioxidsnålt

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Första ansökningsdag: 2 juni 2025

Sista ansökningsdag: 29 september 2025 klockan 16:00

Läs mer om utlysningen (esf.se)

Utlysningsplan ESF (esf.se)

Första ansökningsdag: 9 juni 2025

Sista ansökningsdag: 20 oktober2025 klockan 16:00

Notera att dag för första och sista ansökningsdag kan komma att ändras. För att kontrollera, klicka på länken ovan.

Utlysningsplan ESF (esf.se)

Första ansökningsdag: 25 augusti 2025

Sista ansökningsdag: 30 oktober 2025 klockan 16:00

Notera att dag för första och sista ansökningsdag kan komma att ändras. För att kontrollera, klicka på länken ovan.

Utlysningsplan ESF (esf.se)

Första ansökningsdag: 1 september 2025

Sista ansökningsdag: 15 november 2025 klockan 16:00

Notera att dag för första och sista ansökningsdag kan komma att ändras. För att kontrollera, klicka på länken ovan.

Utlysningsplan ESF (esf.se)

Första ansökningsdatum: 15 september 2025

Sista ansökningsdatum: 14 november 2025 klockan 16:00

Notera att dag för första och sista ansökningsdag kan komma att ändras. För att kontrollera, klicka på länken ovan.

Frågor kring ansökningsprocessen hos Region Värmland, kontakta Emma Andersson.

E-post: emma.andersson4@regionvarmland.se

Frågor kring budget, kontakta Emma Mattsson.

E-post: emma.mattsson2@regionvarmland.se

Insatser inom detta specifika mål kan finanseria initiativ som stärker den gränsöverskridande regionala innovationssystemet. Projektet kan bidra till att stärka forskning och innovation. Forskning i detta sammanhang handlar främst om tillämpad forskning riktad mot praktiska användningsområden. För att främja programmet mål definieras innovationsbegreppet brett, i linje med OECDs definition i Oslomanualen (1997). Definitionen är att en innovation är en utveckling av en nya eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), nya processer eller marknadsutveckling, en ny organisationsmetod inom företagsutveckling, arbetsorganisation eller nya externa relationer.

Projekten måste synliggöra det gränsregionala mervärdet vilket innebär att projekten ska kunna påverka hur de bidrar till att lösa gemensamma utmaningar och/eller hur de nyttjar de gemensamma möjligheterna och resurserna. Vidare ska projekten, där det är relevant, leta till att företag och näringslivsorganisationer efterfrågar projektets resultat, att resultaten ska kommuniceras och synliggöras hur näringslivet deltar i projektimplementeringen.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Konkurrenskraften och innovationsförmåga hos de små och medelstora företagen är avgörande för gränsregionens utveckling. Där det råder brist på efterfrågad kompetens vill programmet bidra till ökad tillgång till relevant kompetens, kunskap och teknologi. Programmet vill underlätta kommersialiseringen av innovativa lösningar och öka internationaliseringen av det regionala näringslivet. Förutom hållbart utvecklingsarbete inom gränsområdets styrkeområden behövs ökat samarbete mellan akademin, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

För att möta klimatförändringarna behöver offentliga aktörer, näringsliv, turistföretag, intresseföreningar, forskningsinstitutioner och offentlig förvaltning analyser hur deras verksamheter påverkas av ett förändrat klimat. Nästa steg blir att ta fram gränsöverskridande risk- och handlingsplaner för hur deras verksamheter ska kunna bli mer robusta och identifiera vilka nya möjligheter som kan skapas av dessa förändrade förutsättningar.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Cirkulär ekonomi bryter det linjära tänkandet och går bortom sektorbaserade åtgärder mot mer integrerade tillvägagångssätt och handlingar. För att ställa om behöver fokus vara att vidta åtgärder som ökar företagens incitament och förmåga till innovativa cirkulära affärsmodeller som bland annat innebär att sälja både funktioner och tjänster. I en cirkulär ekonomi kan företagen producera produkter med längre livslängd som går att återanvända. Det finns ett betydande gränsöverskridande mervärde i att se till att cirkulär ekonomi kan stödja och utveckla bioekonomi, inklusive olika aspekter av digitalisering för att upptäcka nya produkter och förbättra logistik och tjänster.

Cirkulär ekonomi uppmuntrar projektutveckling genom ekologisk och social hållbarhet och kräver att projekt bygger på varandra och ansluter till varandra på nya sätt. Det behövs projekt vars syfte är att påverka attityder, regler och riktlinjerna för den offentliga upphandlingen i rätt riktning, vilket ger det gröna näringslivet en konkurrensfördel och stärker den inhemska marknaden för cirkulär ekonomi. Privat och offentlig konsumtion och efterfrågan på cirkulära material, produkter, tjänster och digitala alternativ kan bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Trots att den fria rörligheten sedan länge är en självklarhet mellan Sverige och Norge kvarstår vissa hinder för att obehindrat kunna söka arbete över landsgränsen. Det kan vara juridiska, ekonomiska och administrativa gränshinder, dyra och omständliga transportvägar, skillnader i utbildningssystem och validering av kompetens.

Covid-19 pandemin har inneburit ytterligare utmaningar för den gränsöverskridande arbetsmarknaden och det är osäkert hur länge effekterna av nedstängningen kommer vara kännbara. Pandemin har medfört socioekonomiska effekter i hela det gränsöverskridande programområdet och har också avslöjat ojämlikheter i samhället, då invandrare och etniska minoritetsgrupper har drabbats.

I de delar av programgeografin, där arbetsmarknaden är mer begränsad, är ökad tillgång på arbete avgörande för att individer ska vilja bosätta sig där. Detta gäller speciellt för personer som precis är på väg att etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden. Till år 2030 vill programmet bidra till att arbetsmarknaden på bägge sidor gränsen tydligare kopplats samman. En sådan utveckling kommer att leda till ökad trygghet och stabilitet för invånarna i hela programområdet.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Gränsregionen står inför ett antal utmaningar. Den relativt låga utbildningsnivån, den låga sysselsättningsgraden och bristen på arbetskraft med relevant kompetens, liksom svårigheterna avseende kompetensmatchning, indikerar att det kan finnas utmaningar i fråga om framtida kompetensförsörjning. Den snabbt föränderliga arbetsmarknaden är också en tydlig utmaning. Kartläggning behövs för att tydliggöra vilken kompetens det är brist på, vilken utbildning det finns potential/behov av och i vilka demografiska grupper det är möjligt att öka sysselsättningsgraden.

Gemensamma regelverk och metoder, till exempel för certifiering, matchning och validering, behövs för att främja den gränsöverskridande arbetsmarknaden. I vissa enskilda regioner är befolkningsunderlaget alltför litet, särskilt de rurala områdena, för att kunna tillhandahålla ett välfungerande och livslångt utbildningssystem för alla.

Kravet på utbildning för gymnasieelever blir allt högre och det blir därmed svårare för lärare att bedriva undervisning inom flera ämnesområden. I skolor där det finns få elever och få lärare blir det en utmaning att upprätthålla en hållbar och tillfredsställande undervisning. Det resulterar också i mindre flexibilitet för frånvaro av enskilda lärare. Det kan dessutom leda till en svag kompetensmiljö inom ämnesområden, vilket leder till att lärare ges få möjligheter att utvecklas.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Programmets primära avsikt med Ett mer socialt Europa, är att minska skillnaderna mellan stad och landsbygd inom programområdet, vars geografi präglas av stora landsbygdsområden som i vissa fall karaktäriseras av en svag näringslivsstruktur. Flera av dessa områden besitter stora natur-och kulturresurser som har ett viktigt värde för kultur-och besöksnäringen. En utmaning är att på ett hållbart sätt nyttja dessa resurser i syfte att stärka näringslivsstrukturen på landsbygden med miljömässighet i fokus.

En direkt konsekvens av pandemin är den stora nedgången av internationell turism. Restriktionerna har i perioder även inneburit hinder för nationella och regionala besök. Begränsningar i möjlighet till övernattning, servering och annan ordnad besöksnäring har drabbat näringslivet hårt. Flera områden i programmets geografi har turism som en väsentlig del av näringslivsstukrutren och har såldes ett stort behov av återhämtning efter pandemin. Kulturnäringen har också drabbats hårt då möjligheten att anordna publika evenemang varit nästintill obefintlig.

Besöksnäringen på landsbygden är ofta kopplad till naturtillgångar som fjäll, skog och vatten. Många har sökt sig ut till naturen då tillgången till museum, nöjesparker, skidanläggningar och liknande har begränsats av restriktioner. Pandemin har utifrån detta resulterat i nya resetrender inom naturturismen, vilket ökat belastningen på vissa besöksmål. Även om pandemin avtar ser denna trend ut att hålla i sig och den ökade belastningen på dessa naturresurser belyser behovet av fokus på hållbarhet. “Orörd” natur är nu i ännu högre utsträckning än tidigare utgångspunkten för turismen, det är viktigt att denna tas om hand på ett hållbart sätt. Trenden med en ökad publik tillströmning till programgeografins naturområden förutsätter innovativa arbetssätt som kopplar samman näringslivet och turismen. Hotell, restauranger, pubar och köpcentrum är inte nödvändigtvis belägna där framtida turister vill spendera sina pengar. Detta innebär att kultur-och besöksnäringen måste utveckla sina samarbetsformer för att det lokala näringslivet och lokalsamhällena ska kunna utvecklas ytterligare.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Andra aktiviteter för att stödja bättre styrning genom samarbete

Förväntningarna på projekt inom detta specifika mål är att öka samarbetet mellan privata och offentliga arbetsgivare. En annan förväntning är att projekten verkar för en mer jämställd och jämlik arbetsmarknad.

Detta skapar gränsöverskridande flexibilitet, stärker gränsöverskridande rådgivande organ och utvecklar och bevarar rätt kompetens. Det kan innebära projekt som fokuserar på företagsrådgivning, insatser för gränsöverskridande affärs- och industrinätverk och gränsöverskridande samarbete mellan skola och arbetsmarknad.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning